Situationen som respondenterna befinner sig i är avgörande för den sociala identiteten. Genom denna konstrueras den sociala och den etniska identiteten. Hanteringen av identiteten verkar inte vara komplicerad för respondenterna i denna studie. De flesta ungdomarna har accepterat att de lever i två olika kulturer och har hittat en balans mellan dessa två. Ungdomarna bedömer att det är viktigt att behålla hemlandets kultur och traditioner för att inte glömma vilka de. Genom bibehållande av hemlandets kultur och traditioner kvarstår det kulturella arvet från ursprungslandet och håller identiteten från hemlandet levande.
Utifrån följdfrågor som jag ställt och diskussionen som jag hade med alla respondenter har det visat sig vara problematisk att tillhöra två olika kulturer samtidigt, respondenterna kan inte enhetligt säga var de hör hemma. Det är inte den ena eller den andra kulturen och identiteten, utan det är en komplicerad blandning av båda. Vad flera av mina respondenter gör för att underlätta livssituationen med två olika kulturer, är att anpassa sig och sin identitet till de specifika situationer som de befinner sig i. Att anpassa sig efter olika situationer gör att respondenterna i vissa fall känner sig som svenskar medan de i andra situationer mer känner sig som invandrare. En sådan situation uppstår oftast då respondenterna åker till sitt hemland. Sammanlagt resulterar respondenternas identitetsprocess i en förening, en balans mellan två kulturer och identiteter som är i ständigt behov av upprätthållning. Ungdomarna måste kunna upprätthålla hemlandets identitet, annars riskerar den att försvagas och att den svenska identiteten tar över.
Återkoppling till teori
Enligt Ålund (1997) är etnisk identitet en aspekt av identitet som behandlar människans identifikation med en specifik grupp. Själva identitetsprocessen handlar om att söka efter sin hemvist och den ursprungliga tillhörigheten. Hon skriver att invandrarungdomar upplever en komplicerad situation när det gäller att precisera etnisk identitet eftersom de har rötter i två olika länder. För att ungdomarna ska kunna förstå sin omvärld, sig själva och uppfatta det som händer med dem är det nödvändigt för dem att kunna kategorisera sin omgivning. Ålunds (1997) uttalande kan kopplas med mina respondenters upplevelser eftersom de flera gånger
34
talar om svenskar och invandrare när de försöker förklara olika situationer. Ofta förekommer det jämförelser mellan hur det är att leva som svensk och som invandrare. Respondenterna förklarar detta i de olika val och den friheten som man har inom de två olika grupperna. Detta kan förstås som två sociala grupper, ”vi” och ”de” grupper, vilka finns i informanternas livsvärld. Jenkins (2000) skriver att den sociala identiteten formas genom dubbelt samspel, hur individerna definierar sig själva och hur de blir uppfattade av omgivningen. Jag kan koppla in delar av Jenkins (2000) teori om social identitet till det resultat som framkommit i denna studie gällande invandrarungdomars identitetsprocess. Jenkins (2000) skriver att social identitet karaktäriseras av individers sätt att samspela med varandra inom ett kollektiv. Detta innebär för mina respondenter att ständigt välja för att kunna passa in i samhället och den gemenskap de lever i. Invandrarungdomarna utvecklar en identitet i det nya samhället bland annat genom indifikation av upplevelser med svenska ungdomar. Processen medför att ungdomarna samtidigt upplever en skillnad eftersom de bär med sig hemlandets identiteter.
Utifrån Berger och Luckmans (1979) teori kan detta tolkas som om ungdomarna inte längre kan inhämta en objektiv verklighet från den signifikanta andra i den primära socialisationen eftersom deras normer och värderingar inte längre stämmer överens. Befolkningen i hemlandet har behållit de ursprungliga normer och värderingar medan ungdomarnas normer och värderingar förändrats i och med att de påverkats av det svenska samhället. Respondenternas verklighetsuppfattning är annorlunda nu och krockar i flera anseenden med den signifikanta andres eftersom deras socialt och etniskt skiftande identitet förblir i slutändan en ny verklighet. Den primära socialisationen skulle kunna uppfattas som utvecklingsbar eftersom ungdomarna i dagsläget kände sig bärare av två kulturella världar. Skapandet av en ny social och etnisk identitet pågår och är en blandning av två olika kulturer och värdesystem. Ungdomarna skapar en ny identitet genom att blanda hemlandets identitet med den svenska. Positionen blir basen för ungdomarnas självreflektion, indifikation och livssituation. Jag tolkar respondenternas sociala och etniska identitet som nyskapande, där deras svar avspeglar det som Gabriel kallar för ”den blandade kulturen och identiteten”. Ungdomarna anser sig leva med en självskapad identitet och kultur som är i ständig förändring.
Återkoppling till tidigare forskning
Identitetskänsla är svårt att precisera för en individ som har rötter i två olika kulturer, vilket också framkommer i mina respondenters svar. Detta kan kopplas till Phinneys, Horenczyks, Liebkinds och Vedders (2001) forskningsresultat där det också framkommit att
35
identitetskänslor och identitetsförändringar är problematiska att definiera. Definieringen av dessa känslor och förändringar är väldigt varierande bland den undersökta gruppen. För flera av mina respondenter är det också problematiskt att precisera vilken etnisk identitet de har. De har ändå hittat en balans i sitt liv där de klarar av att leva med två skilda kulturella identiteter. Jag vill inte generalisera och hävda att resultatet gäller alla invandrarungdomar, men mina respondenters förmenanden visar detta resultatet i alla fall. Undersökningen har gett oss en ökad förståelse och en bredare kunskap om hur det är för andra än mig själv att leva med två olika kulturer, och upprätthålla två olika identiteter för att man inte ska förlora sig själv.