Avslutande reflektioner

Vi har löpande i detta kapitel presenterat sammanfattande figurer över företagens presenterade miljöinformation som analytikerna använder och inte använder, vilka vi här nedan har sammanställt för att läsaren ska få en återblick över vad som tidigare presenterats.

308 ABN Amro, 20 October 2006, 19-20.

309 Ibid., 19.

Figur 6.5 Informationskategorier, DSM.

Studier har visat att företag tenderar att presentera information son är ”självberömmande”, det vill säga information som är till dess fördel, och att denna positiva information framförs i betydligt större utsträckning än negativ information.³¹⁰ Dessa upptäckter är applicerbara i vår studie. Vi fann att företagen mestadels presenterar miljöinformation vilken är positiv, och när information som kan anses vara negativ, till exempel att företaget står inför eventuella stämningar har dess negativa påverkan avfärdats.

Chan och Milne samt Ljungdahl menar att analytikerna inte har något intresse för positiv miljöinformation såsom möjligheter och förbättrad konkurrenssituation.³¹¹ Detta resonemang bekräftas dock inte av studien, då vi har funnit att analytikerna använder positivt påverkande miljöinformation. Varför analytikerna använder denna information menar vi beror på att de anser att denna information har betydelse för företagets framtida utveckling och således används inte positiv miljöinformation då analytikerna inte anser att denna information är av betydelse. Detta resonemang är i linje med Deegan och Rankin, där de framhåller att

310 Deegan och Rankin, “Do Australian companies report environmental news objectively?”, 57. Deegan och Gordon, ”A study of the environmental disclosure”, 190, 198.

311 Chan och Milne, “Investor reactions to corporate environmental saint and sinners”, 274-275. Ljungdahl, ”Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 135.

Informationskategorierna som är kursiverade avser kategorier vilka företagen inte redogör för.

Figur 6.6 Informationskategorier, sammanfattande figur.

analytiker inte använder miljöinformation så till vida det inte får identifierbara ekonomiska konsekvenser.³¹²

När analytikerna använder den positiva miljöinformation som företagen presenterar har de inte alltid använt den på samma sätt som företaget. Exempelvis har företaget presenterat produkten i syfte att påvisa att produkten har potential i framtiden, medan analytikern i sin rapport använt samma information men menar i motsatt till företaget, att produktens utveckling inte uppskattas vara positiv. Därmed används företagets positiva presenterade miljöinformation inte av analytikern i samma sammanhang, men dock i samma syfte, att reflektera över produktens framtid.

Det har visat sig att miljöredovisningar kan sakna viktig information för analytiker i deras värderingsarbete.³¹³ Detta bekräftar vår studie då analytikerna inhämtade miljöinformation vi menar kan hänföras till informationskategorin miljömyndigheter. Den inhämtade informationen var såväl till fördel som till nackdel för företagen.

Enligt studier vi tidigare redogjort för använder analytiker främst information som uttrycks i monetära termer, det vill säga kvantitativ information för att bedöma riskerna i företag, ³¹⁴ men det framhålls även att beskrivande information kan vara användbar³¹⁵. Vi har funnit att miljöinformationen som analytikerna använder i deras rapporter framför allt förmedlas i ord och meningar, det vill säga kvalitativ information. Denna upptäckt är en motsättning till vad vi tidigare har tagit ställning till, då vi framförde att det troligen medför svårigheter använda kvalitativ information eftersom dess monetära värde inte tydligt framgår. Varför analytikerna använder kvalitativ miljöinformation, trots att studier visat att analytiker främst efterfrågar kvantitativ,³¹⁶ kan möjligen bero på att informationen är betydelsefull för att uppskatta företagens framtida lönsamhet, något som analytikerna eftersträvar i analysarbetet.

Den kvantitativa miljöinformation som företagen har presenterat avser bland annat mängden utsläpp och avfall samt miljöskulder. Analytikerna i vår studie har inte berört information vad gäller företagens utsläppsnivåer och informationen som avser miljöskulder är diffus. Således är de studier vilken framför att analytikerna främst använder kvantitativ information inte applicerbar för vår studie.

Ett flertal forskare menar att företagens miljöredovisningars trovärdighet kan öka genom att de revideras av en extern granskare³¹⁷. Huruvida företagens miljöredovisningar är granskade eller inte redogör analytikerna inte för, vilket vi inte finner vara förvånande. Detta eftersom denna information, menar vi, torde inte ha betydelse för värderingen. Emellertid kan det möjligen vara något analytikerna beaktar då de läser rapporterna och värdesätter miljöinformationen, det vill säga hur trovärdig informationen är. Vi resonerade tidigare att miljöinformation vilken är reviderad torde ha högre trovärdighet och därmed användas i större omfattning. Huruvida det förefaller sig på det sättet har vi inte stöd för eftersom vi inte funnit

312 Deegan och Rankin, “The materiality of environmental information”, 566.

313 Ibid.

314 Ljungdahl, ”Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 135.

315 Chan och Milne, “Investor reactions to corporate environmental saint and sinners”, 274-275. Schipper, “Analysts’ forecasts.”, 119.

316 Cerin, “Communication in corporate environment reports.”, 57. Deegan och Rankin, “The materiality of environmental information”, 566.

317 Fortes ” The need for environmental reporting by companies.”, 89. Fortes och Åkerfeldt, ”Environmental reporting in Sweden.”, 17. Line, Hawley och Krut, ”The development of global environmental and social reporting.”, 76. Ljungdahl, “Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 194.

något samband mellan reviderat material och analytikernas användning av miljöinformation. Av vår analys framgår det att miljöinformationen som används är ungefär densamma oavsett om företagens miljöinformation är reviderad.

Analytikerrapporterna för DSM skiljer sig från de övriga rapporterna genom att de presenterar miljöinformation inom kategorierna miljöpolicy samt miljöpåverkan – process. Varför dessa analytikerrapporter, medan de andra inte berör dessa informationskategorier, kan bero på att motsvarande information inte har varit av betydelse för att uppskatta den framtida lönsamheten. Således menar vi att miljöinformationen analytikerna använder är information vilken är av betydelse för att uppskatta företagets framtida utveckling.

Vi har löpande i detta kapitel angett om miljöinformationen som presenteras av företagen samt används av analytikerna är omfattande, notis eller diffus i sin karaktär. Av studien vi har vidtagit framgår det inte huruvida vilken betydelse omfattningen av den presenterade miljöinformationen har för att analytikerna ska använda den. Detta då vi inte funnit något mönster som tyder på att exempelvis omfattande information används i större utsträckning än information vilken vi menar är diffus.