8 Studiens vetenskaplighet
8.3 Praktisk användbarhet
Om en studie kan användas av andra individer eller organisationer, vilka studien inte var anpassad efter, för att öka sin förståelse anses kriteriet praktisk användbarhet vara uppfyllt.321 Syftet med denna uppsats var inte att med de tolv analyserade analytikerrapporterna generalisera resultatet till att gälla samtliga finansanalytiker, utan syftet har varit att skapa en förståelse över vilken av företagens presenterade miljöinformation analytiker använder samt i vilket sammanhang denna information används. Således har användbarheten med denna studie varit att läsaren ska få en förståelse över området, där slutsatserna som presenteras i denna studie menar vi torde intressera företag som redovisar miljöinformation såväl som investerare vilka tar del av analytikerrapporter för beslutsfattande.
318 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 257-258.
319 Johansson Lindfors, Att utveckla kunskap, 165-166.
320 Ibid., 166.
Referenslista
LitteraturBergström, Sören., Bina Catasús och Fredrik Ljungdahl. Miljöredovisning. Malmö: Liber, 2002. Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi, 2001.
Ejvegård, Rolf. Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, 2003.
Holme, Idar Magne och Bernt Krohn Solvang. Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur, 1997.
Jacobsen, Dag Ingvar. Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga
ämnen. Lund: Studentlitteratur, 2002.
Johansson Lindfors, Maj-Britt. Att utveckla kunskap: om metodologiska och andra vägval vid
samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur, 1993.
Krippendorff, Klaus. Content Analysis: An Introduction to Its Methodology. Thousand Oaks: Calif, 2004. Lindholm, Stig. Vägen till vetenskapsfilosofin. Lund: Studentlitteratur, 1999.
Lundahl, Ulf och Per- Hugo Skärvad. Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur. 1999.
Neundorf, Kimberly A. The Content Analysis Guidebook. Thousand Oaks: Calif, 2002.
Saunders, Mark., Philip Lewis och Adrian Thornhill. Research methods for business students. Italy: Prentice Hall, 2003.
Sveriges Finansanalytikers Förening. Finansanalytikernas rekommendationer 2006. Vingåker: Linderoths tryckeri, 2005.
Thurén, Torsten. Källkritik, Stockholm: Liber, 2005.
Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber, 1991.
Vetenskapliga artiklar
Bell, Fraser och G, Lehman. “Recent trends in environment accounting: how green are your accounts?”
Accounting forum 23:2 (1999).
Cerin, Pontus. ”Communication in corporate environmental reports”. Corporate social responsibility and
environmental management 9:1 (2002).
Chan, Christian och M, Milne. “Investor reactions to corporate environmental saint and sinners: an experimental analysis”. Accounting and business research 29:4 (1999).
Chen, Chung-Chiang. “Incorporating green purchasing into the frame of ISO 14000”. International journal of
cleaner production 13:9 (2005).
Clarke, Julia och M, Gibson-Sweet, “The use of corporate social disclosures in the management of reputation and legitimacy: a cross sectoral analysis of UK top 10 companies”. Business ethics: a European review 8:1 (1999).
Cormier, Denis och M, Magnan. “Investors’ assessment of implicit environmental liabilities: an empirical investigation”. Journal of accounting and public policy 16:1 (1997).
Cormier, Denis och M, Magnan. “Corporate environmental disclosure strategies: determinants, costs and benefits”. Auditing and finance 14:3 (1999).
Darnall, Nicole. “Why firms mandate ISO 14001 certification”. Business society 45:1 (2006).
Deegan, Craig och B, Gordon. ”A study of the environmental disclosure practices of Australian corporations”.
Accounting and business research 26:3 (1996).
Deegan, Craig och M, Rankin. “Do Australian companies report environmental news objectively?” Accounting,
auditing & accountability journal 9:2 (1996).
Deegan, Craig och M, Rankin. “The materiality of environmental information to users of annual reports”.
Accounting, auditing & accountability journal 10:4 (1997).
Deegan, Craig., M, Rankin och J, Tobin. “An examination of the corporate social and environmental disclosures of BHP from 1983-1997: a test of legitimacy theory”. Accounting, auditing & accountability journal 15:3 (2002).
Demirakos, Efthimios G., N C, Strong och M, Walker. “What Valuation Model Do Analysts Use?“ Accounting
Horizons 18:4 (2004).
Derwall, Jeroen., N, Guenster., R, Bauer och K, Koedijk. “The eco-efficiency premium puzzle”. Financial
analysts jounal 61:2 (2005).
Fayers, Chris., C, Cocklin och Doug Holmes. ”Environmental considerations in the decisions of Australian investment professionals”. Journal of environmental assessment policy and management 2:2 (2000).
Fortes, Hilary. ”The need for environmental reporting by companies”. Greener management international 40:1 (2002).
Gamble, George O., K, Hsu., K Devaun och R R, Radtke. “Environment disclosures in annual reports and 10Ks: an examination”. Accounting horizons 9:3 (1995).
Ghisellini, Alessia., och D L, Thurston. ”Decision traps in ISO 14001 implementation process: case study results from Illinois certified companies”. Journal of cleaner production 13:8 (2005).
Gray, Rob., R, Kouhy och S, Lavers. “Corporate social and environmental reporting: a review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure”. Accounting, auditing & accountability journal 8:2 (1995).
Hassel, Lars., H, Nilsson och S, Nyquist. “The relevance of environmental performance”. European accounting
review 14:1 (2005).
Hess, David. ”Regulating corporate social performance: a new look at social accounting, auditing, and reporting”. Business ethics quarterly 11:2. (2001).
Hughes, Susan B., A, Anderson och S, Golden. ”Corporate environmental disclosures: are they useful in determining environmental performance?” Journal of accounting and public policy 20:1 (2001).
Ilinitch, Anne Y., N S, Soderstrom och T E, Thomas. ”Measuring corporate environmental performance”.
Journal of accounting and public policy 17:1 (1998).
Kaler, John. ”Differentiating stakeholder theories”. Journal of business ethics 46:1 (2003).
Kolk, Seb W och S, Wateringen. ”Environmental reporting by the Fortune Global 250: exploring the influence of nationality and sector”. Business strategy and the environment 10:1 (2001).
Konar, Shameek och M A, Cohen. “Does the market value environmental performance?” The review of
Lang, Mark H och R J, Lundholm. “Corporate disclosure policy and analyst behaviour”. The accounting review 71:4 (1996).
Line, Mark., H, Hawley och R, Krut. “The development of global environmental and social reporting”.
Corporate environmental strategy 9:1 (2002).
Magness, Vanessa. ”Stratecig posture, financial performance and environmental disclosure: an empirical test of legitimacy theory”. Accounting, auditing & accountability journal 19:4 (2006).
Moir, Lance. ”What do we mean by corporate social responsibility?” Corporate governance 1:2 (2001).
O’Donovan, Gary. ”Environmental disclosure in the annual report: extending the applicability and predictive power of legitimacy theory”. Accounting, auditing & accountability journal 15:3 (2002).
Polonsky, Michel J. “A stakeholder theory approach to designing environmental marketing strategy”. Journal of
business & industrial marketing 10:3 (1995).
Pun, Kit-Fai., I-K, Hui., H C W, Lau., H-W, Law och W G, Lewis. “Development of an EMS planning framework for environmental management practices”. International journal of quality & reliability management 19:6 (2002).
Raar, Jean. ”Environmental initiatives: towards trippel-bottom line reporting”. Corporate communications: an
international journal 7:3 (2002).
Repetto, Robert och D, Austin. “Estimating the financial effects of companies’ environmental performance and exposure”. Greener management international 27:1 (1999).
Rikhardsson, Pall., A J, Andersen och H, Bang. ”Sustainability reporting on the internet”. Greener management
international 40:1 (2002).
Schipper, Katherine. “Analysts’ forecasts”. Accounting horizons 5:4 (1991).
Wenk, Michael S. ”EU’s eco-management and audit scheme”. Environmental quality management 14:1 (2004).
Avhandling
Ljungdahl, F. Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag – praxis, begrepp, orsaker. Lund: Lund university, The institute of economic research, 1999.
Opublicerat material
Bebbington, Jan och R, Gray. ”Accounts of sustainable development: the construction of meaning within environmental reporting”. Working paper (2001).
Cunningham, Gary., L, Hassel och H, Nilsson. “A comparative study on the use of environmental information by financial analysts”. Working paper (2007).
European Centre for Corporate Engagement, “Use of extra-financial information by research analysts and investment managers”, Mars 2007.
Fortes, Hilary och K, Åkerfeldt .”Environmental reporting in Sweden.” Working paper (1999).
Hassel, Lars och H, Nilsson. ”An empirical study of the actual use of environmental information by financial analysts”. Working paper (2006).
Nielsen, Christian. “Through the eyes of analysts: a content analysis of analyst report narratives”. Working paper (2004).
Rikhardsson, Pall och C, Holm. ”Experienced and novice investors: does environmental information influence on investment allocation decisions?” Working paper (2006).
Internet
Aftonbladets hemsida
Aftonbladet, tillgänglig på: www.aftonbladet.se, hämtat den 24 januari 2007.
http://www.aftonbladet.se/ettor/webb/3320_normal.html
DSM:s hemsida
DSM, tillgänglig på: www.dsm.com, hämtat 26 mars 2007.
http://www.dsm.com/en_US/html/about/company_profile_2006.htm
EMAS hemsida
Ecological Management and Audit Scheme, tillgänglig på: www.emas.se, hämtat den 15 februari 2007.
http://www.emas.se/shortemas.asp http://www.emas.se/redovisn.asp
http://ec.europa.eu/environment/emas/about/participate/sites_en.htm
Lindes hemsida
Linde Group, tillgänglig på: www.linde.com, hämtat 18 mars 2007.
http://www.linde.com/international/web/linde/like35lindecom.nsf/docbyalias/nav_segments
GRI:s hemsida
Global Reporting Initiative, tillgänglig på: www.globalreporting.org, hämtat den 15 mars 2007. http://www.globalreporting.org/ReportingFramework/G3Online/DefiningReportContent/
Rhodias hemsida
Rhodia, tillgänglig på: www.rhodia.com, hämtat 25 mars 2007.
http://www.rhodia.com/us/f_rhodiaessentiel.asp?mainframe=/us/rhodiaessentiel/qui/profil_fr.asp&rubrique=Qui &lien=profil
SIS hemsida
Swedish Standards Institute, tillgänglig på: www.sis.se, hämtat den 15 februari 2007. http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabname=@iso14000&menuItemID=8129
Solvays hemsida
Solvay, tillgänglig på: www.solvay.com, hämtat 18 mars 2007. http://www.solvay.com/about/0,,10497-2-0,00.htm
Övrigt material
Beijer, C., och A, Nordlöf. EMV-tillverkning: lockrop och fallgropar från EMV-fabrikanternas perspektiv. Kandidatuppsats från Handelshögskolan vid Umeå universitet 2006.
European Center for Corporate Engagement, “To What Extent is ESG Information Used By Research Analysts and Investment Managers?”, February 2007.
KPMG, “International survey of corporate responsibility reporting” 2005.
Naturvårdsverket, Finansmarknaden, miljön och redovisningen, Rapport 5521. December 2005.
Nguyen, M. Fokus på kärnverksamhet och behov av expertiskunskap. Kandidatuppsats från Handelshögskolan vid Umeå universitet 2007.
Empiriskt material
Linde
The Linde annual, 2005.
The Linde corporate responsibility report, 2005. The Linde financial report, 2005.
Credit Suisse, 2 August 2006. Deutsche Bank, 25 September 2006. Oppenheim Research, 25 September 2006. Societe Generale, 3 April 2006.
Solvay
Annual report 2000. Annual report 2001.
Towards sustainable development, 2001-2003. Bear Stearns, 4 February 2002.
Schroder Salomon Smith Barney, 2 July 2002. ABN Amro, 16 April 2002.
Rhodia
2004 annual report.
Rhodia – the responsible approach, 2004. Credit Suisse, 27 February 2006.
Deutsche Bank, 1 February 2006.
DSM
Annual report 2005. Triple P report 2005.
Fortis Bank, 7 September 2006. ABN Ambro, 20 October 2006. ING Wholesale Banking, 28 June 2006.
Ljungdahls undersökningsmall
Följande undersökningsmall har Fredrik Ljungdahl använt sig av vid hans studie, ”Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag – praxis, begrepp, orsaker”. Sida 58.
Rikhardssons, Andersens och Bangs undersökningsmall
Följande undersökningsmall har Pall Rikhardsson, Anders Andersen och Heine Bang använt sig av vid deras studie, ”Sustainability reporting on the internet”. Sida 67-68.
Vår egen undersökningsmall
Nedan presenteras vår undersökningsmall vilken legat till grund för denna studie.
Informationskategorier
1. Miljöpolicy
- Redogörelse över företagets miljöpolicy, t ex om det anslutet sig till något externt miljölednings-system, såsom ISO eller EMAS.
- Information avseende företagets interna miljöarbete, exempelvis information om miljöledningssystem eller miljöutbildning.
2. Miljömålsättningar
- Konkreta mål, klart avgränsade i tid och
omfattning. T ex att införa miljöledningssystem senast ett viss datum eller utsläppsnivåer.
3. Miljöpåverkan – process
- Information om tillverkningsprocessens miljöpåverkan, t ex:
· Hantering av utsläpp, avfall och biprodukter.
· Införande av ny miljöteknik och konsekvenser av detta.
· Utsläpp/avfall
4. Miljöpåverkan – produkt
- Information om produkternas miljöbelastning, t ex:
· Produkter som är lättare att återvinna. · Nyutvecklade miljövänliga produkter.
5. Resurskonsumtion
- Information om företagets konsumtion av resurser, i det sammanhang då koppling görs till
miljöpåverkan, t ex:
· Energi, att minskad energiförbrukning är bra för miljön.
· Vatten
6. Miljömyndigheter
- Information om förhållandet till miljömyndigheter som kan påverka företagets verksamhet,
exempelvis information om:
· Miljölagstiftning, nuvarande såsom kommande.
· Pågående miljötvister. · Skadeståndsprocesser.
· Dispyter om beslutade gränsvärden för utsläpp
7. Miljöincidenter
- Uppgifter om miljörelaterade olyckor eller konstaterande att inga sådana incidenter har inträffat.
8. Monetär miljöinformation
- Miljöintäkter
· Uppgifter om exempelvis intäkter som företaget har erhållit på grund av
exempelvis kostnadsbesparingar till följd av miljöåtgärder.
- Miljökostnader
· Uppgifter om vad miljöarbetet kostat under året, t ex:
· Erlagda miljöavgifter och miljöskatter. · Kostnader för drift avseende tidigare års
miljöinvesteringar. - Miljöinvesteringar
· Information om genomförda och/eller planerade investeringar i syfte att minska företagets miljöpåverkan.
- Miljöskulder
· Information om framtida utgifter som kan komma att drabba företaget till följd av exempelvis:
· Inträffade miljöskador.
· Krav på att företaget måste anpassa verksamheten i något avseende.
9. Miljörevisioner
- Information om genomförda eller kommande miljörevisioner samt vem de ev. utförs av:
· En redovisningsbyrå · En miljöexpert · Någon annan