Syftet med studien är att öka förståelsen för lärares erfarenheter av det nya
kartläggningsmaterialet Hitta språket. Vi anser att studiens syfte har uppfyllts och att frågeställningarna har besvarats genom materialet från enkätstudien och intervjuerna. Då flera av lärarna framför att de hittar elever i behov av stöd utan det nya
kartläggningsmaterialet ställer vi oss frågan om Hitta språket verkligen behövs. Vår inställning till obligatoriska kartläggningsmaterial bygger på våra erfarenheter av bedömningsstödet i årskurs 1–3. Vi har delvis olika uppfattningar och detta ser vi som en styrka i arbetet med studien. Ett sätt att se på det är att det är bra med ett gemensamt material som alla ska genomföra. En annan åsikt är att materialet inte är tillräckligt bra och därför medför
dubbelarbete då det måste kompletteras. Detta gjorde att vi var nyfikna på hur Hitta språket tagits emot och vår uppfattning är att lärarna är övervägande positiva till kartläggningen, vilket vi inte hade förväntat oss. Det som talar för att Hitta språket ändå är betydelsefullt är att
informanterna visar på många andra positiva effekter som likvärdighet, tydlighet, ökad status och gemensamt yrkesspråk. Flera uppger också att kartläggningsmaterialet har medfört ökad status för förskoleklassen och för lärarna som yrkeskategori. Att materialet är obligatoriskt och kommer från Skolverket bekräftar att förskoleklassen är en viktig grund för det fortsatta
lärandet.
Tankar kring yrkesroller och tjänster har kommit upp i studien. Behovet av kompetens och praktiska förutsättningar kring utförandet av kartläggningsarbetet har blivit synliga och ökade krav på förskoleklasslärarna leder till behov av förändrade förutsättningar. Vi har i studien blivit uppmärksammade på förskoleklassens viktiga uppdrag och behovet av att skapa en kontinuitet i verksamheten med början i förskoleklassen. Förskoleklasslärarna behöver ingå i lärararbetslaget och ha kompetens inom grundläggande läs- och skrivinlärning. Idealet är att samma lärare följer med från förskoleklass till årskurs 1 för att säkerställa elevernas kunskapsutveckling.
Resultatet visar att informanterna i studien tycker att kartläggningsmaterialet är bra men vi ser tecken på att det inte riktigt har implementerats till fullo i verksamheten. Tecken på detta är att begreppen “visa indikation”, “befara” och “särskild bedömning” inte har nämnts av
informanterna. Begrepp som istället har använts vid tal om bedömning är klarar eller klarar inte samt färgkoderna röd, grön och gul. Färgkoderna har sitt ursprung från en lärplattform och detta för våra tankar till andra påverkansfaktorer. Förklaring till att Skolverkets begrepp inte
införlivats i verksamheten kan vara att det är första året kartläggningsmaterialet är obligatoriskt och att studien startade tidigt på vårterminen. Vårt intresse för frågan om hur reformer tas emot och implementeras i verksamheten har stärkts under studien. Vi valde att utgå från flera av de specialpedagogiska perspektiven men det hade varit intressant att fokusera på ett system- och organisationsperspektiv. Att studera hur kartläggningen följs upp i årskurs 1 och på längre sikt om införandet leder till ökad måluppfyllelse skulle kunna vara ett forskningsfält. Av intresse skulle även vara att följa upp Hitta språkets påverkan på verksamheten om några år och studera exempelvis vad det innebär för lekens betydelse i förskoleklass eller om verksamheten
Referenser
Ackesjö, H., & Persson, S. (2019). The schoolarization of the preschool
class – policy discourses and educational restructuring in Sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 5(2), 127–136.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3 (Doktorsavhandling,
Gothenburg studies in educational sciences, 311). Göteborg: Göteborgs universitet. Alatalo, T. (2017a). Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och
lärande i förskoleklass. Pedagogisk forskning i Sverige, 22(1–2), 79–100.
Alatalo, T. (2017b). “Kalle, du kan ju läsa!” Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling. Nordic Journal of Literacy Research, 3, 1–18.
Alatalo, T., Meier, J., & Frank, E. (2017). Information Sharing on Children´s Literacy Learning in the Transition From Swedish Preschool to School. Journal of Research in Childhood Education, 31(2), 240–254.
Andersson, S. (2017). Skriftspråkslärande i förskoleklass. I A. Garpelin & A. Sandberg (Red.), Barn och Unga i Skola och Samhälle (s. 86–110). Västerås: Mälardalens högskola. Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola
och skola Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Byström, A., Grahm, C., & Sjunnesson, H. (2018). Specialläraren i elevhälsoarbetet. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (s. 109–121). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Bååth, C. (2016). Läsundervisning utifrån ett diagnostiskt synsätt. I T. Alatalo (Red.), Läsundervisningens grunder (s. 17–39). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Carlström, M. (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (s. 91–145). Malmö: Studentlitteratur.
Cabell, S. Q., Justice, L. M., Zucker, T. A., & Kilday, C. R. (2009). Validity of Teacher Report for Assessing the Emergent Literacy Skills of At-Risk Preschoolers. Language, Speech & Hearing Services in Schools, 40, 161-173.
Creswell, J. W., & Poth, C. N. (2017). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches (4th ed.). Thousand Oaks: SAGE Publications.
Catts, H. W., Kamhi, A. G., & Adlof, S. M. (2014). Causes of Reading Disabilities. In A. G. Kamhi & H. W. Catts (Eds.), Language and Reading Disabilities (p. 79-101). (3rd ed.). Boston: Pearson.
Cooke, N. L., Kretlow, A. G., & Helf, S. (2010). Supplemental Reading Help for Kindergarten Students: How Early Should You Start? Preventing School failure, 54(3), 137–144. Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola (Doktorsavhandling, Uppsala Studies in Education, 115). Uppsala: Uppsala universitet.
Frank, E., & Herrlin, K. (2016). Avkodning. I T. Alatalo (Red.), Läsundervisningens grunder (s. 55–68). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Grosche, M., & Volpe, R. J. (2013). Response-to-intervention (RTI) as a model facilitate inclusion for students with learning and behaviour problems. European Journal of Special Needs Education, 28(3), 254-269.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), 136–142.
Hagtvet, B. E. (2009). När riskbarn möter klassrumspraxis. I L. Bjar & A. Frylmark (Red.), Barn läser och skriver (s. 169–188). Lund: Studentlitteratur.
Hagtvet, B. E., Frost, J., & Refsahl, V. (2016). Intensiv läsinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Hausstätter, R. S., & Takala, M. (2011). Can special education make a difference? Exploring the differences of special educational systems between Finland and Norway in relation to the PISA results. Scandinavian Journal of Disability Research, 13(4), 271-281. Heilmann, J. J., Moyle, M. J., & Rueden, A. M. (2018). Using Alphabet Knowledge to Track
the Emergent Literacy Skills of Children in Head Start. Topics in Early Childhood Special Education, 38(2), 118-128.
Hellblom-Thibblin, T., Sandberg, G., Andersson, S., & Garpelin, A. (2013). LÄSA-SKRIVA- RÄKNA Varför når inte alla skolans mål trots de insatser som sätts in? Västerås: Mälardalens Högskola.
Herkner, B. (2011). Läsutveckling i årskurs 2–6 belyst genom standardiserade test och nationella provet i svenska i årskurs 3 (Licentiatuppsats). Stockholm: Stockholms universitet.
Hoff, E. (2006). How social contexts support and shape language development. Developmental Review, 26, 55-88.
Invernizzi, M., Landrum, T. J., Teichman, A., & Townsend, M. (2010). Increased
Implementation of Emergent Literacy Screening in Pre-Kindergarten. Early Childhood Education Journal, 37, 437-446.
Hellblom-Thibblin, T. (2018). Hinder och utmaningar - Olika barns möten med nya miljöer vid pedagogiska övergångar. I A. Garpelin, & G. Sandberg (Red.), Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola (s. 27–45). Västerås: Mälardalens högskola.
Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande - för utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2014). Language and Reading: Convergences and Divergences. In A. G. Kamhi, & H. W. Catts (Eds.), Language and Reading Disabilities.
(p. 1-24). (3rd ed.). Boston: Pearson.
Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2014). Reading Development. In A. G. Kamhi, & H. W. Catts (Eds.), Language and Reading Disabilities (p. 26-43). (3rd ed.). Boston: Pearson. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16–35. Lee, J. (2011). Size matters: Early vocabulary as a predictor of language and literacy
competence. Psycholinguistics,32, 69–92.
Lärarförbundet. (2019). Regeringens förslag om 10-årig grundskola. Hämtad 2020-01-01 från http//:www.lararforbundet.se/artiklar/regeringens-forslag-om-10-aarig-grundskola
Melby-Lervåg, M., Halaas Lyster, S-A., & Hulme, C. (2012). Phonological Skills and Their Role in Learning to Read: A Meta-Analytic Review. Psychological Bulletin, 138(2), 322–352.
Miniscalco, C. (2009). Inte bara sen språkutveckling. I L. Bjar & A. Frylmark. (Red.), Barn läser och skriver (s. 149–165). Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nordström, T. (2018). Measures that matter - Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology (Doctoral dissertation, Linnaeus University Dissertations, 332). Växjö: Linneaus University Press.
Oakhill, J., Cain, K., & Elbro, C. (2018). Läsförståelse - insikt och undervisning. Stockholm: Liber.
Palla, L. (2018). Similarities and variation in preschool special education studies: an overview of main content themes in Nordic research. Early Child Development and Care, 190(5), 698–711.
Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda - att utmana praxis och hitta nya vägar. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (s. 57–72). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Sandberg, G. (2012). På väg in i skolan. Om villkor för olika barns delaktighet och
skriftspråkslärande (Doktorsavhandling, Studia didactica Upsaliensia, 6). Uppsala: Uppsala universitet.
Schuele, M. C., & Boudreau, D. (2008). Phonological Awareness Intervention: Beyond the Basis. Language, Speech & Hearing Services in Schools, 39(1), 3–20.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Simonsson, M., & Söderman Lago, L. (2015). Stöd eller styrning: En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen. Venue 4, 1–6.
SKOLFS 2019:16. Skolverkets föreskrifter om obligatoriska nationella kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och i matematiskt tänkande i förskoleklass. Stockholm:
Skolverket.
Skolinspektionen. (2018). Årsrapport 2018. Skillnader i skolkvalitet och strategisk styrning. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014a). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014b). Förskoleklassen - uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014c). Stödinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra anpassningar
och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019b). Hitta språket Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019c). Läsa, skriva räkna - en garanti för tidiga stödinsatser. Hämtad 19-11-21 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/extra-stod- till-elever/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser
Skolverket. (2019d). Skolplikt och rätt till utbildning. Hämtad 19-11-10 från
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolplikt-och-ratt-till- utbildning
Skolverket. (2019e). PISA2018 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och
naturvetenskap. Hämtad 19-12-05 från https://www.skolverket.se/getFile?file=5347
Skoog, M. (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1 (Doktorsavhandling, Örebro Studies in Education, 33). Örebro: Örebro universitet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av
Takala, M., Pirttimaa, R., & Tömänen, M. (2009). Inclusive special education: the role of special education teachers in Finland. British Journal of Special Education, 36(3), 162–171.
Taube, K. (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I L. Bjar & A. Frylmark (Red.), Barn läser och skriver (s.72–73). Lund: Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2016). Balanserad läsundervisning. I T. Alatalo (Red.), Läsundervisningens grunder (s.199–212). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
U2014/4873/S. En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vallberg Roth, A-C. (2009) Styrning genom bedömning av barn. Educare 2009(2/3), 195–219. Vetenskapsrådet. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wedin, Å. (2010). Bedöma eller döma?: Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år. Pedagogisk Forskning I Sverige. 15(2/3), 219–231.