Trots det så verkar för det första det idrottsliga systemet inte på alla områden ha rättat sig efter detta förhållande och för det andra det allmänna rättssystemet inte ha uppmärksammat rådande missförhållanden i tillräckligt stor utsträckning.205
5.3 Avslutande reflektioner
Det är viktigt att alltid ha i åtanke att idrotten och dess styrande organ alltid står under nationellt styrande organ rent hierarkiskt. Den idrottsliga sfären har lämnats en förhållandevis hög grad av autonomi från statsmakten och normstiftaren, men ett krav för detta är att autonomin inte missbrukas och att idrottsliga normer inte står i direkt konflikt med den nationella lagstiftarens normer. Ju högre utsträckning detta sker, desto större risk finns det att det förtroende som den idrottsliga autonomin bygger på urvattnas och att självregleringen, som en konsekvens, minskas.
Doping i sin ”traditionella” form – medveten, prestationshöjande doping i syfte att få ett försprång gentemot andra tävlande - är otvivelaktigt ett brott mot idrottens allra innersta idé och något som ingen arbetsgivare ska behöva acceptera, till följd av den enorma skada företeelsen har på förtroendet för idrottsutövaren. Det strider mot allt vad idrotten representerar: rättvist tävlande, långsiktig utveckling såväl personligt som lagmässigt och medför därtill betydande hälsorisker för utövaren. Detta är något som knappast någon inom vare sig idrottsjuridiken eller arbetsrätten skulle protestera mot. Men idag utgör denna form av doping bara en av många former som inryms under i stort sett samma tak. I takt med att dopingregelverket utvidgats för att inrymma allt fler former av doping med allt strängare straff och färre säkerhetsventiler för den som fastnat i en dopingkontroll, synes denna bild ha förblivit presumtionen för en idrottsutövare som gjort sig skyldig till en dopingöverträdelse.
Parrish separate territories-teori kan förklara varför en idrottsjuridisk gren vuxit fram, och det går att argumentera för att det är den lösning på den idrottsliga autonomins förhållande till det allmänna rättssystemet som innebär att skyddsvärdena bevaras i högst utsträckning. För att separate territories ska fungera krävs dock uppoffringar och kompromisser från det idrottsliga subsystemet – något idrottsjuridiska aktörer verkar motvilliga till att göra. Man kan, krasst uttryckt, tala om att idrotten vill ha den juridiska kakan men också äta den.
205 Den kritik som tvingade bort de avtalade avskedsgrunderna i idrottsliga kollektivavtal kan förvisso ses som en tydlig markör från det allmänna mot det idrottsliga, men detta är ett av fåtal exempel.
58 Idrottsjuridik är en disciplin, alternativt ett teoretiskt perspektiv att applicera på allmänna discipliner, som ständigt utvecklas och ständigt är i behov av ytterligare forskning. När den idrottsliga sfären nu står under ett allt hårdare kommersiellt tryck med skenande löner och enorma TV-avtal finns det anledning att ta ett nytt förhållningssätt till konflikten mellan idrottens ideella, personliga karaktär och kommersialisering. Att motverka doping är med rätta en av de viktigaste aspekterna för att bevara den idrottsliga kärnan, men i takt med att såväl idrotten som helhet som de olika metoderna för att fuska mer specifikt utvecklas bör också diskussionen kring idrottens inre värden och rättssystemens förhållningssätt till dessa följa efter. Är det verkligen rimligt att utan ersättning avskeda spelare som tjänar miljonsummor och dedikerat sitt liv till att göra idrotten till sitt leverne med motiveringen att han eller hon brutit mot de något svepande ”inre värdena” som idrotten grundades på? Enligt min åsikt är dessa värden förvisso än idag relevanta och aktuella, men fler faktorer, primärt sådana som tar sikte på idrottsutövarens personliga rättigheter, bör ges större tyngd i diskussionen.
59
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Regeringens propositioner
Prop. 1973:129 Förslag till lag om anställningsskydd m.m. Prop. 1981/82:71 Om ny anställningslag m.m.
Statens offentliga utredningar
SOU 1996:126 Doping i folkhälsoperspektiv.
SOU 2019:124 Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete.
Socialförsäkringsutskottets utredningar
SfU 1976:77:8 Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av motion om rätt till sjukpenning vid förlust av idrottsinkomst.
Offentligt tryck från EU
The Helsinki Report, 1999, KOM (1999) 644 slutlig. Vitbok om idrott, 2007, KOM (2007) 391 slutlig.
Rättspraxis
Avgöranden från Högsta domstolen
NJA 1962 s. 639. NJA 1966 s. 364. NJA 1990 s. 687. NJA 1993 s. 38. NJA 1998 s. 717. NJA 2001 s. 511. Avgöranden från Arbetsdomstolen AD 1976 nr 86. AD 1977 nr 98. AD 1979 nr 143.
60 AD 1989 nr 143. AD 1992 nr 87. AD 1995 nr 121. AD 1997 nr 36. AD 1997 nr 138. AD 1998 nr 52. AD 1999 nr 47. AD 1999 nr 80. AD 1999 nr 102. AD 1999 nr 144. AD 2000 nr 81. AD 2001 nr 41. AD 2002 nr 35. AD 2003 nr 50. AD 2003 nr 93. AD 2005 nr 85. AD 2005 nr 86. AD 2006 nr 22. AD 2006 nr 103. AD 2006 nr 111. AD 2008 nr 91. AD 2009 nr 40. AD 2010 nr 37. AD 2010 nr 81. AD 2011 nr 14. AD 2011 nr 57. AD 2012 nr 20. AD 2012 nr 40. AD 2012 nr 90. AD 2015 nr 22. AD 2017 nr 2. AD 2016 nr 37. AD 2019 nr 20. AD 2020 nr 30.
61 Avgöranden från regeringsrätten RÅ 85 1:29. RÅ 84 1:100. CAS-domar 94/129 Quigley. 2007/A/1298–1300 Webster.
98/200 AEK Athens and Slavia Prague v UEFA.
Avgöranden från EG-domstolen
C-415/94 URBSFA mot Bosman med flera.
Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer i C-206/01 Arsenal Football Club mot Matthew Reed.
Litteratur
Anderson, Jack (red.). Leading Cases in Sports Law. Haag: Asser Press. 2013. E-Källa. Backman, Jyri. ”Idrottsjuridik – en introduktion”. Lund: Idrottsforum.org. 2007.
Bergström, Margareta. Ett exempel på avhandlingsämne inom den idrottsrelaterade juridiken. I Artikelsamling 1997, s. 12.
D’Oliwa, Louise och Ideström, Lucas. ”Lojalitet i arbetet – arbetstagarens skyldigheter”. Stockholm: Sanoma Utbildning. 2019.
Danhard, Erik. Skiljande från tjänsten – de personliga skälen. Ny Juridik. 3:07 s. 7. E-Källa. Danhard, Erik. Arbetsskyldighetens gränser. Ny Juridik. 2:04 s. 7. E-Källa.
De Oliveira, Leonardo V. P. Lex Sportiva as the contractual governing law.I The International Sportslaw Journal vol. 17, Johan Lindholm (red.), s. 101-116. Asser Press. 2017. E-Källa. Frick, Georg. ”Uppsägning”. Stockholm: Talentum. 2010.
62 Gardiner, Simon. ”Sports Law”. Fjärde upplagan. Routledge. London och New York: 2012. E-Källa.
Halgreen, Lars. European Sports Law – A Comparative Analysis of the European and American Models of Sport. Köpenhamn: Thomson. 2004.
Hartley, Hazel. Modahl v British Athletic Federation (1994-2001). I Leading cases in sports law, Jack Anderson (red.), s. 155-176. Haag: Asser Press. 2013. E-Källa.
Iseskog, Tommy. Uppsägning av personliga skäl. Sjunde upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik. 2005.
Jareborg, Nils. Rättsdogmatik som vetenskap, Svensk Juristtidning. 2004. s. 1. E-Källa.
Kerr, Tim. Disciplinary regulation of sport: a different strand of public law? I Regulation of sports in the European Union. Barbara Bogusz, Adam Cygan och Erika Szyszczak (red.), 97– 106. Northampton, Cheltenham: Edward Elgar Publishing Ltd. 2007. E-Källa.
Källström, Kent och Malmberg, Jonas. Anställningsförhållandet: inledning till den individuella arbetsrätten. Tredje upplagan. Uppsala: Iustus. 2013.
Lehrberg, Bert. Praktisk Juridisk Metod. Sjätte upplagan. Tallin: Institutet för bank- och affärsjuridik. 2010.
Lindholm, Johan. Bra medicin smakar beskt: CAS 2017/A/5015 och 5110, FIS mot Johaug. I Artikelsamling 2017, Krister Malmsten (red.) 79–93. Stockholm: Svensk Idrottsjuridisk Förening, 2017. E-Källa.
Lindholm, Johan. “Doping, idrottsligt fusk eller rättslig angelägenhet?”. Liber AB. Stockholm: 2013. E-Källa.
Lindholm, Johan. Idrottens rättsliga särart. I Artikelsamling 2014, Krister Malmsten (red.), s. 131–145. Stockholm: Svensk Idrottsjuridisk Förening, 2014b. E-Källa.
Lindholm, Johan. Idrottsjuridik. Stockholm: Norstedts Juridik. 2014a.
Lunning, Lars och Toijer, Gudmund. Anställningsskydd – en lagkommentar. Tionde upplagan. Solna: Norstedts Juridik. 2019.
63 Malmsten, Krister. Dömande idrottsorgans oberoende ställning. I Artikelsamling 2003, Krister Malmsten (red), s. 204–217. Växjö: Svensk Idrottsjuridisk Förening, 2003.
Olsen, Lena. Rättsvetenskapliga perspektiv. Svensk Juristtidning. 2004. s. 105. E-Källa. Olinder, Kristina. ”Processen i ett bestraffningsärende”. I Artikelsamling 2002, Krister Malmsten (red), s. 239–250. Växjö: Svensk Idrottsjuridisk Förening, 2002.
Malmsten, Krister och Pallin, Christer. Idrottens föreningsrätt. Andra upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik. 2005.
Nuriey, Aynur. Non-Intentional anti-doping rule violations: Does a new trend in evidence provision suffice? I The International Sports Law Journal vol. 19, Johan Lindholm (red.), s. 222-237. Asser Press. 2017. E-Källa.
Olinder, Kristina. Världsantidopingkoden – vad rör den antidopingarbetet i Sverige? I Artikelsamling 2003, Krister Malmsten (red), s. 218–231. Växjö: Svensk Idrottsjuridisk Förening, 2003.
Parrish, Richard. Sports law and policy in the European Union. 2003. Manchester University Press. Manchester: 2003. E-Källa.
Tarasti, Lauri. ”Juridiska svårigheter att få till stånd en global antidopingod”. I Artikelsamling 2002, Krister Malmsten (red), s. 319–326. Växjö: Svensk Idrottsjuridisk Förening och författarna, 2002.
Viklund, Lars. Fotbollens kollektivavtal – återigen – en replik. I Artikelsamling 2003, Krister Malmsten (red), s. 265–270. Växjö: Svensk Idrottsjuridisk Förening och författarna, 2003. Viklund, Lars. Tre aktuella rättsfall om avskedande. Ny Juridik. 4:17 s. 7. E-Källa.
Wåhlin, Ylva. Handbok i arbetsrätt för Svenska kyrkan. Stockholm: Verbum AB. 2019. Öhman, Toivio. Fotbollens kollektivavtal och anställningsvillkor – ett udda regelsystem. I Svensk Idrottsjuridisk artikelsamling 2002, Krister Malmsten (red), s. 337–347. Växjö: Svensk Idrottsjuridisk Förening och författarna, 2002.
64
Övriga källor
FIFA. Regulations on the Status and Transfer of players. 2020.
https://resources.fifa.com/image/upload/regulations-on-the-status-and-transfer-of-players-june-2020.pdf?cloudid=ixztobdwje3tn2bztqcp (hämtad 2021-01-03)
Arbetsgivaralliansen Idrottsutövare inom lagidrotter. Unionen. Tjänstemannaavtalen. 2019.
https://www.unionen.se/sites/default/files/files/3230_Tjänsteamannaavtalet_2017-2019.pdf
(hämtad 2020-11-15)
Arbetsgivaralliansen Hockeyspelare i Svenska Hockeyligan. Sico. Tjänstemannaavtalen. 2020. https://sico.nu/media/Kollektivavtal.SHL_.pdf (hämtad 2020-11-15)
Arbetsgivaralliansen Fotbollsspelare inom Svensk Elitfotboll. Spelarföreningen. Tjänstemannaavtalen. 2016.
https://spelarforeningen.com/wp-content/uploads/2018/10/Tjänstemannaavtalet-Fotbollsspelare_16-19-1.pdf (hämtad 2020-11-15)
Press Association. Taylor thinks Chelsea were mean to Mutu. The Guardian. 2004-10-29.
https://www.theguardian.com/football/2004/oct/29/newsstory.sport10 (hämtad 2021-01-03) Svenska fotbollsförbundet. Stadgar. 2018.
https://www2.svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_42939/ImageVaultHandler.aspx
(hämtad 2020-12-30)
FIFA. Global Transfer Market Report 2019. 2019.
https://resources.fifa.com/image/upload/global-transfer-market-report-2019-men.pdf?cloudid=x2wrqjstwjoailnncnod (hämtad 2020-12-28)
Svenska fotbollsförbundet. Reglemente för Elitlicensen med Anvisningar. 2009.
https://www2.svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_28424/ImageVaultHandler.aspx
(hämtad 2020-10-14)
Svenska fotbollsförbundet. Representationsbestämmelser år 2020. 2020.
https://www2.svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_38711/ImageVaultHandler.aspx
65 Hallberg, Mathias. Fortfarande oklart om steroider framkallar eget beroende. Läkartidningen. 2013-09-24.
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2013/09/fortfarande-oklart-om-steroider-framkallar-eget-beroende/ (hämtad 2020-12-01)
WADA. Copenhagen Declaration of Signatories. 2020. https://www.wada-ama.org/en/copenhagen-declaration-list-of-signatories (hämtad 2020-12-22)
Press Association. Shakthar’s Luiz Adriano banned one game for goal against Nordsjaelland. 2012-11-27.