Att fördjupa mig i arbetet med inkludering av barn med diagnosen autism har bidragit till en djupare kunskap och förståelse i ämnet. Det kan utgöra ett värdefullt kunskapsbidrag både för mig och för mina kollegor när vi möter dessa barn. Dessutom hoppas jag kunna dela med mig av resultatet till andra intresserade kollegor och vid framtida handledning. Denna studie kan bidra till att skapa en bild av hur inkludering av barn med diagnosen autism fungerar på några förskolor. Den visar också på de brister i måluppfyllelse och likvärdighet som blir tydliga utifrån de svar de intervjuade förskolelärarna ger.
37
Referenslista
Aspelin, J., & Persson, S. (2013). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.
Association, A. P. (2014). Mini-D 5 : diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm:
Pilgrim Press.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg- till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder (1:3 uppl.). Malmö: Liber AB.
Dawson, G., Rogers, S., Munson, J., Smith, M., Winter, J., Greensom, J., . . . Varley, J.
(2010). Randomized, Controlled Trial of an Intervention for Toddlers With Autism:
Early Start Denver Model. Pediatrics, 125(1), 17-23.
Dundon, R. (2019). Prata med ditt barn om autism. En handbok för föräldrar. Stockholm:
Gothia fortbildning AB.
Edfelt, D. (2017). Utmaningar i förskolan. Stockholm: Gothia fortbildning.
Edfelt, D., Sjölund, A., Jahn, C., & Reuterswärd, M. (2019). Tydliggörande pedagogik i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur .
FN-förbundet, S. (u.å.). Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Hämtad 4 maj, 2020, från Svenska FN-förbundet,
https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och- informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-med-manskliga-rattigheter/den-allmanna-forklaringen-om-de-manskliga-rattigheterna/.
Gerland , G., & Aspeflo, U. (2015). Barn som väcker funderingar. Se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. (2:a uppl.). Pavus utbildning AB.
Gillberg, C., & Peeters, T. (2002). Autism.Medicinska och pedagogiska aspekter. (2:a uppl.).
Stockholm: Cura Bokförlag och Utbildning AB.
Guiterrez, A., Gossens-Archulets, K., & Hale, M. N. (2007). Evaluating the social behavior of preeschool children with autism in an inclusive playground setting. International journal of education, 22(3), 26-30.
Haglund, N. (2017). Autism in Children; The importance of early detection and intervention.
(Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Medicinska fakulteten).
38
Hedvall Lundholm, Å. (2014). Autism Spectrum Disorders in preschool children: cognitive aspects and interventions. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi).
Kindvall, K. (2015). Diagnoskriterier för autism. Hämtad 5 maj, 2020, från Habilitering &
Hälsa,
http://habilitering.se/om- autismspektrumdiagnos/diagnoskriterier/diagnosmanualen-dsm-5/diagnoskriterier-autism. den 05. 05. 2015.
Kvale, S. B. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Myles, B. S., Simpson, R. L., Ormsbee, C. K., & Erickson, C. (1993). Integrating preeschool children with autism with their normally developing peers: Research findings and best practice recommendations. Focus on Autism and Other Developmental Disabilities (FOCUS), 8 (5), 1-18.
Nilholm, C. (2016). Claes Nilholms blogg. Hämtad 15 maj, 2020, från
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/dilemmaperspektivet-del-2 . Nilholm, C., & Göransson, K. (2015). Tre forskningsöversikter inom området
specialpedagogik/inkludering. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilholm, C., & Göransson, K. (2018). Inkludering- vad betyder det? Hämtad 4 april, 2020, från Skolverket,
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/4-specialpedagogik/Grundskola/122_Inkludering_och_delaktighet_flersprakighet/Del_0 2/material/flik/Del_02_MomentA/Artiklar/SP22_1-9_02_A_01_betyder.docx.
Nilsson, I. (2014). En inkluderande skola. Hämtad 4 mars, 2020, från Habilitering & Hälsa, http://habilitering.se/sites/habilitering.se/files/en_inkluderande_skola.pdf.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiksa miljöer och barns subjektskapande. Stockholm:
Liber.
Nordin-Olsson, E. (2010). Barn som tänker annorlunda. Barn med autism, Asbergers
syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Västerås: Edita Västra Aros. Hämtad 15 februari, 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2010-3-8.pdf.
Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder (3 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Persson, B. (2010). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.
Roll-Pettersson, L., Olsson, I., & Ala'i-Rosales, S. (2016). Bridging the Research to Practice Gap: A Case Study Approach to Understanding EIBI Supports and Barriers in
39
Swedish Preschool. International Electronic Journal of Elementary Education, 9(2), 317-336.
Sandström, M., Nilsson, L., & Stier, J. (2014). Inkludering: möjligheter och utmaningar.
Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. (u.d.). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2 februari, 2020, från Riksdagsförvaltningen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.
Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A., & Reuterswärd, M. (2017). Autism och ADHD i skolan.
Handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö-18. Hämtad 18 februari, 2020, från Statens Skolverk,
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan.
Socialdepartementet. (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hämtad 13 mars, 2020, från Regeringskansliet, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2008/04/ds-200823/.
SPSM, S. s. (2018). Tillgänglighet, delaktighet och inkludering. Hämtad 23 mars, 2020, från Specialpedagogiska skolmyndigheten, https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/.
Svenning, C. (2003). Metodboken. Eslöv: Lorentz.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Hämtad 22 februari, 2020, från Svenska Unescorådet,
http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunker, T. (2018). Delaktighet- ett arbetssätt i skolan. Kalmar:
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Unicef. (1989). Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm:
Unicef. Hämtad 20 mars, 2020, från Unicef, https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wing, L. (2012). Autismspektrum (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Zander, E. (2014). Det här är autism. Hämtad 25 mars, 2020, från Autismforum,
http://habilitering.se/sites/habilitering.se/files/det_har_ar_autism_eric_zander.pdf. den 15 02 2020
Zhou, B., Xu, Q., Li, H., Zang, Y., Wang, Y., Rogers, S., & Xu, X. (2018). Effects of Parent-Implemented Early Start Denver Model Intervention on Chinese Toddlers with Autism
40
Spectrum Disorder: A Non-Randomized Controlled Trial. Autism Research, 11(4), 654-666.
41
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Hur arbetar ni för att skapa möjligheter, för barn med autism, till delaktighet i den dagliga verksamheten?
2. Har ni tillrättalagt något speciellt i förskolans lärmiljöer föra att de ska vara tillgängliga för just barn med autism?
3. Hur arbetar ni för att främja barnens möjligheter till gemensamma möten och socialt samspel i den dagliga verksamheten?
4. Hur upplever du barnets delaktighet i den sociala gemenskapen?
5. Hur arbetar ni med att lyfta och ta tillvara och lyfta fram gruppens mångfald/olikheter hos individer som styrkor?
6. Vilka vinster för barnet resp. gruppen i och med inkluderingen i vanlig förskoleverksamhet ser du?
7. Vilka (om några) problem eller hinder till utveckling för barnet resp. gruppen i och med inkluderingen ser du?
8. Vilka möjligheter till intensiva riktade insatser finns på förskolan för att främja och stödja utvecklingen hos barnet med autism?
9. Hur ser kunskapsläget om barn med autism ut hos dig/ arbetslaget/ förskolan?
10. Finns det några övriga framgångsfaktorer-hinder som du skulle vilja lyfta fram?