Avslutande reflektioner

När vi nu reflekterar över vårt arbete upplever vi att det varit väldigt positivt att möta ett sådant genuint engagemang och kunnande hos våra intervjudeltagare. Vi känner att det varit givande och intressant att få ta del av lärarnas upplevelser. Vi refererar till Thomsson (2002) och menar att det verkligen har skett ett gemensamt kunskapsbygge i mötet med dessa lärare.

Våra intervjudeltagare arbetade i en organisationsform där klassläraren samarbetade med en resurslärare eller speciallärare i klassen. Detta är inget som vi har någon erfarenhet av i vår kommun utan där arbetar klassläraren ofta tillsammans med en eller flera elevassistenter, oftast med barnskötarutbildning. Vi finner denna för oss nya arbetsform intressant eftersom de samverkande lärarna har samma grundutbildning. Är detta en möjlig väg att gå för att kunna skapa bra förutsättningar för lärande för elever i socioemotionella svårigheter.

Vår förståelse av vad som avses med pedagogiska verktyg har fördjupats i och med denna studie. Även om lärarna i vår studie har olika verktyg i sitt arbete med elever i

socioemotionella svårigheter är det inte alltid så lätt att använda dem. I likhet med den forskning vi tagit del av visar vårt resultat att lärarna upplever att det är viktigt med kunskap och teorier om interaktionens betydelse i mötet med elever i socioemotionella svårigheter. I vår studie framkom att lärare med lång erfarenhet i yrket kände att de ibland, trots sin kunskap, inte klarade av att gå emot sina kollegors åsikter för att stödja elever i

socioemotionella svårigheter. Detta är något vi själva har erfarenhet av. Vi tror att det krävs en tydlig och stödjande ledning som bättre tar tillvara på lärarnas erfarenhet och kompetens i arbetslaget för att ge dessa lärare ”mandat” för att föra arbetet framåt. Kanske kan

handledning vara ett sätt att lyfta och vidareutveckla den kunskap som redan finns i arbetslaget?

Liljegren (2001) skriver i sin avhandling att det krävs mer forskning om interaktionen mellan lärare, föräldrar och elever och hur man som vuxen kan forma en lärandemiljö för elever i socioemotionella svårigheter. Vi tror att det är viktigt att forskningen sker praktiknära och är lättillgänglig för yrkesverksamma lärare.

Under arbetets gång har det vuxit fram funderingar på fortsatta studier i ämnet. En ide´ kan vara att undersöka rektorers uppfattningar av sin roll som ledare för lärare i deras arbete med elever i socioemotionella svårigheter. Hur ser rektorn på sitt ansvar för det synsätt som råder på skolan gällande dessa elever?

Avslutningsvis blickar vi tillbaka till inledningen där vi frågade oss hur det kommer sig att en del lärare lyckas med att nå elever i socioemotionella svårigheter. Kanske är det så att det är förhållningssättet som är nyckeln till ett bra samspel med eleven? Vi tror i alla fall att det spelar en stor roll i all samverkan.

Till sist vill vi dela med oss av några tänkvärda ord som vi fick av en intervjudeltagare:

Vad du säger om mig Det du tror om mig Sådan du är mot mig Hur du ser på mig Hur du gör mot mig Hur du lyssnar på mig Sådan blir jag!

Referenser

Andersson, Inga (1999): Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS Förlag.

Andersson, Inga (2000): Att förstå ”bråkiga” barn. Ett systemteoretiskt synsätt. Locus, 12(3), s 18-29.

Bowlby, John (1988/1994): En trygg bas. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur.

Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Cathrine (1998): Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I Ivar Bråten, red (1998): Vygotskij och pedagogiken, 103-121. Lund: Studentlitteratur.

Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid (1987/1996): Vägval och växande. Förhållningssätt,

kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber AB.

Dyhste, Olga (2003): Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Olga, Dyhste, red (2003): Dialog, samspel och lärande, s 31-74. Lund: Studentlitteratur.

Dyhste, Olga & Igland, Mari-Ann (2003): Vygotskij och sociokulturell teori. I Olga, Dyhste, red (2003): Dialog, samspel och lärande, s 75-94. Lund: Studentlitteratur.

Folkman, Marie-Louise (1998): Utagerande och inåtvända barn. Stockholm: Runa Förlag AB.

Henricsson, Lisbeth (2006): Warriors and Worriers. Development, protective and

exacerbating factors in children with behavior problems. A study across the first six years of school. Uppsala: Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the

Faculty of Social Sciences, 14.

Hundeide, Karsten (2003): Det intersubjektiva rummet. I Olga, Dyhste, red (2003): Dialog,

samspel och lärande, s 143-166. Lund: Studentlitteratur.

Johannessen, Eva (1997): Barn med socio-emotionella problem. Lund: Studentlitteratur.

Kinge, Emilie (2000): Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, Staffan (1986): Kvalitativ analys- exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Liljegren, Britta ( 1991/2000): Elever i svårigheter Familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur.

Liljegren, Britta (2001): Samspel för förändring En konsultationsmodell för arbete med elever

Normell, Margareta (2004): Pedagogens inre rum – om betydelsen av känslomässig mognad. Lund: Studentlitteratur.

Starrin, Bengt (1994): Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning. I Bengt Starrin & Per-Gunnar Svensson, red: (1994): Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s 11-40. Lund: Studentlitteratur.

Starrin, Bengt & Renck, Barbro (1996): Den kvalitativa intervjun. I Per-Gunnar Svensson & Bengt Starrin, red: (1996): Kvalitativa studier i teori och praktik, s 52-78.

Lund: Studentlitteratur. .

Säljö, Roger (2005): Lärande & kulturella redskap Om lärprocesser och det kollektiva

minnet. Nordstedts Akademiska Förlag.

Thomsson, Heléne (2002): Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan (1993/2005): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1, Intervjufrågor

1. Hur arbetar du med elever i socioemotionella svårigheter?

– Hur tycker du att ditt arbetssätt med elever i socioemotionella svårigheter skiljer sig i jämförelse med hur du arbetar med övriga elever?

2. Berätta om en situation/händelse där du kände att ditt arbetssätt med en elev i socioemotionella svårigheter fungerade bra.

– Vad tror du det berodde på att det fungerade bra just den gången? 3. Vilka svårigheter/hinder har du stött på i ditt arbete med elever i socioemotionella svårigheter?

– Hur har du gått tillväga för att övervinna svårigheterna? – Vilken hjälp skulle du velat ha för att klara av svårigheterna?

4. På vilket sätt skulle du vilja vidareutveckla ditt arbete med elever i socioemotionella svårigheter?

5. Hur kan du beskriva ditt sätt att arbeta med elever i socioemotionella svårigheter idag i jämförelse med när du började som lärare?

– Vad har den förändringen inneburit för dig? – Hur kom du fram till det?

6. Om du jämför ditt arbetssätt med elever i socioemotionella svårigheter med dina kollegors sätt att arbeta, ser du några likheter eller skillnader?

7. Vad är ditt mål i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter? – Hur har du kommit fram till den målsättningen? 8. Hur tror du att elever lär sig?

9. Hur kan du som lärare skapa bra lärandesituationer för elever i socioemotionella svårigheter?

Bilaga 2, Utlåtande om tolkningens rimlighet

Mina tankar som oberoende observatör!

Utan att tänka på mina egna formuleringar kommer jag här att delge er mina omedelbara tankar kring resultatet.

Jag har vid ett par tillfällen läst intervjumaterialet och resultatet och i detta sett hur ni samtalat med pedagogerna. För mig var det en bra fördjupande kvalitet då jag kunde se hur ni

kategoriserat intervjumaterialet med färgpennor och markeringar.

Intervjuerna gav olika kvaliteter till mig som läsare då det ganska tydligt framgick att pedagogerna hade olika livs- och yrkeserfarenhet. Någon intervju var superintressant och informativ för mig som läsare tack vare den intervjuades kunskap och även förmåga att verbalisera sitt kunnande. Jag inser att det är alla intervjuer sammantaget som ger substans åt ert resultat. Ni har verkligen varit duktiga på att hålla professionella samtal där ni lockar till uttömmande svar utan att lägga egna värderingar i det pågående samtalet. Jag kan se hur ni tolkat de intervjuades svar med koppling till er kunskap och litteraturanknytning. Intrycket är att era subjektiva tolkningar utifrån er gedigna förkunskap är väl förankrade och ärligt framställda för att vara så trovärdiga som möjligt.

Jag tittade lite närmare på de exempel ni valt att ta med i resultatet i form av citat. De ger bra koppling till metoden. Jag utmanade mig själv lite genom att se om jag kunde hitta andra delar i intervjumaterialet som jag tyckte kunde vara bättre citat i sammanhanget… men det kunde jag inte! Ni har gjort ett strålande urval, tycker jag, där dessutom samtliga intervjuer är representerade.

Resultatet är läsvänligt, estetiskt tilltalande, överskådligt och ROLIGT att ta del av! Det ni presterar känns rimligt och trovärdigt.