Det är värt att nämna att vi endast kan utgå från de intervjuer vi gjort och skapa oss en bild av detta. Det går alltså inte att generalisera de resultat vi fått i denna studie då de endast bygger på en liten grupp lärares och elevers tankar och argument. Vi anser att vår undersökning visar på samma bild som tidigare forskning, nämligen att det behövs tid och ett kollegialt samarbete för att utveckla lärarnas bedömningspraktiker och lektionsplaneringar. Vi vet att eleverna vill ha mer feedback i allmänhet oavsett om det ges muntligt eller skriftligt. Lärarna vill också bemöta detta, men verkar ha svårt att hitta de rätta verktygen för att effektivt arbeta med feedback samt att tiden verkar vara en stor bidragande faktor hos lärarna i sjätte klass.
38
Kamratrespons skulle dock kunna vara ett sätt för lärarna att låta eleverna få den respons de behöver och som inte behöver tas från lärarens egen tid. Lärarna behöver även förbättra sina kunskaper så ett kollegialt lärande som Skolinspektionen (2012) förespråkar verkar som en bra idé.
Forskningen inom formativ bedömning talar om hur viktigt det är att eleverna förstår mål och kunskapskrav för att den feedback som läraren ger ska kunna sättas i relation till målen. Elevsvaren pekar på att mål och kunskapskrav förmedlas med stor otydlighet. De exempel eleverna gav på tydlighet var när det gavs exempeltexter på kunskapskraven. Vi tolkar det som att lärarna fortfarande känner sig osäkra på kunskapskraven efter att jobbat med Lgr 11 i 4 år och känner sig inte lärarna bekväma med kunskapskraven är det svårt att kommunicera dessa till eleverna. Vi upplever att lärarna inte känner att de får tillräckligt med tid eller kompetensutveckling för att förstå och förmedla kunskapskraven. Det är centralt inom forskningen att man anknyter feedbacken till målen och om målen är otydliga blir självfallet feedbacken också oklar och svårtolkad.
Teorin om att eleverna lär sig i ett socialt sammanhang får vi bekräftad. Det gäller dock att kommunikationen är tydlig och det framkom att både lärare och elever föredrog muntlig feedback då de kunde ställa följdfrågor och få osäkerheter förtydligade meddetsamma. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande är den kommunikativa processen viktig. Det framgick i intervjuerna att de flesta eleverna föredrog muntlig feedback då det är lättare att förstå responsen genom en dialog med läraren.
Studien har haft som syfte att belysa elevernas uppfattning om formativ bedömning och då särskilt deras åsikter om feedback i förhållande till deras lärare för att se om det finns en samsyn eller inte. Vårt förslag till fortsatt forskning är att få med elevperspektivet och undersöka i vilka kanaler eleverna uppfattar feedback bäst. Nu när det finns så mycket teknik och sociala forum är vi övertygade om att kommunikationen behöver förbättras. När informationen däremot håller bra kvalitet gäller det att nå fram till eleverna och det kan vara intressant att se vilka kanaler eleverna upplever som mest effektiva. Vi har i vår studie stämt av elevers och lärares åsikter, men man kan gå vidare och undersöka om ett kollegialt lärande skulle förbättra kommunikationen, särskilt nu när det sker så mycket fortbildning med fokus på formativ bedömning.
39
8. Referenser
Informant 1: mellanstadieklass åk 4, i Lund kommun. 2015. 9 elever, gruppintervjuer Informant 2: mellanstadieklass åk 6, i Malmö kommun. 2015. 17 elever, gruppintervjuer Johanna, lärare i åk 4, Lund kommun. 2015. Intervju
Malin, lärare i åk 6, Malmö kommun. 2015. Intervju Petra, lärare i åk 6, Malmö kommun. 2015. Intervju
Bennett, R.E 2011. Formative assessment: a critical review. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice 18 (1): 5-25. DOI:10.1080/0969594X.2010.513678
Black, P.J Harrison, Chris, Lee, Clara, Marshall 2003. Assessment for learning. Putting it into practice. Berkshire: Open University Press. E-bok.
Black, Pull, & William, Dylan. 1998. Assessment and Classroom Learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice 5 (1): 7-74. DOI:10.1080/0969595980050102 Black, Paul, & Wiliam, Dylan. 2009. Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment, Evaluation and Accountability 21 (1) 5-31. DOI 10.1007/s11092- 008-9068-5
Butler, Ruth 1987. Task-involving and ego-involving properties of evaluation: effects of different feedback conditions on motivational perceptions, interest and performance. Journal of Educational Psychology 79 (4) 474-482. DOI 0O22-0663/87/SO0.75
Butler, Ruth 1988. Enhancing and undermining intrinsic motivation: the effects of task‐ involving and ego‐involving evaluation on interest and performance. British Journal of Educational Psychology, 58, 1‐14. DOI: 10.1111/j.2044-8279.1988.tb00874.x
Claesson, Silwa & Lindblad, Ingrid 2013. Spänningsfölt mellan SO och fyra ämnen i Frank, Olof (red) Samhälls-ämnenas didaktik årskurs 4-6. Studentlitteratur: Lund
40
Grönlund, Agneta 2011. Redskap för lärande?: återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet. Lic-avh., Karlstads universitet
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn 1997. Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur: Lund.
Jönsson, Anders 2012. Lärande bedömning. 3. Uppl. Malmö: Gleerup
Jönsson, Anders & Odenstad, Christina 2014. Bedömning i SO. Malmö: Gleerup
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB: Lund
Leahy, Siobhan, Lyon, Christine, Thompson, Marnie och William, Dylan 2005. Classroom assessment: minute-by minute and day by day. Educational Leadership, 63 (3) 18-24. http://web.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/detail/detail?sid=86612771-8793-489d-8040- 30753e833de6%40sessionmgr4001&vid=3&hid=4206&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2Z Q%3d%3d#db=afh&AN=18772694 (Hämtad 2015-02-18)
Lindberg, Viveca & Hirsh, Åsa 2015. Formativ bedömning på 2000-talet: En översikt av svensk och internationell forskning i Forskning och skola i samverkan – Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet. Vetenskapsrådet. https://publikationer.vr.se/produkt/forskning-och-skola-i-samverkan/ (Hämtad 2015-02-17) Lundahl, Christian 2014. Bedömning för lärande. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Löfgren, Ragnhild och Lindberg Viveca 2011. Bedömningshandlingar i två klassrum i Eriksson, Inger (red.) Kemiundervisning, text och textbruk i finlandssvenska och svenska skolor – en komparativ tvärvetenskaplig studie. Stockholm: Stockholms universitets förlag May, Tim 2013. Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur AB
Sadler, Royce 1989. Formative Assessment and the design of instructional systems i Instructional Science, 18 (2): 119-144. http://www.jstor.org/stable/23369143 (Hämtad 2015- 02-25)
Shute, Valerie J. 2008. Focus on formative feedback. Review of Educational Research, 78 (1) 153-189. DOI: 10.3102/0034654307313795
Skolinspektionen 2012. ”Vi har inte satt ord på det” En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs1-3: Rapport/Skolinspektionen: 2012:8
41
Skolverket 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket 2014. Grundskolan i internationella kunskapsmätningar – kunskap, skolmiljö och attityder till lärande. Stockholm: Fritzes.
Skolverket 2015a. Svaga resultat I ny PISA-rapport. Skolverket.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2014/svaga-resultat-i-ny- pisa-rapport-1.217275 (Hämtad 2015-02-10)
Skolverket 2015b. Formativ bedömning har effekt. Skolverket
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/formativ- bedomning-har-effekt-1.116718 (Hämtad 2015-02-10)
Säljö, Roger 2014. Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB
Vetenskapsrådet 2002. Forskningsetiska principer inom humanistiska-samhällsvetenskaplig forskning: Stockholm: Vetenskapsrådet
Vingsle, Charlotta 2014. Formativ Assessment: Theacher knowledge and skills to make it happen. Lic-avh., Umeå Universitet
Vygotskij, Lev Semenovic 1995. Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos William, Dylan 2013. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken Lund: Studentlitteratur AB
42