Detta avsnitt är fyllt av egna tankar och reflektioner kring studiens syfte, frågeställningar,och resultat. Vi för resonemang kring konkurrens på arbetsmarknaden, subventionerade jobb och hur lönebidrag verkar fungera i praktiken, sett utifrån ett chefsperspektiv. Rätt person på rätt plats tycker också vi är ett intressant tema, som inte hade en egen rubrik i vårt resultat- och analyskapitel, men som togs upp och förtjänar en plats i dessa reflektioner. Vi föreslår även vidare forskningsområden som kan bidra till ökad kunskap och förståelse kring lönebidrag och utsatta människors livssituation och möjligheter på arbetsmarknaden.
Sett utifrån ett historiskt perspektiv så råder det en relativt hög arbetslöshet i Sverige vid tidpunkten för skrivandet, cirka 8% för befolkningen i stort och runt 25% för människor med registrerade funktionshinder (SCB, 2015, Arbetsförmedlingen, 2015). Vi tror att många människor vill skaffa sig ett arbete och vi att människor med en nedsatt arbetsförmåga kan ha det ännu svårare att konkurrera på arbetsmarknaden, särskilt i tider om hårdare krav och en allt mer individualiserad arbetsmarknad. Det är så som vi har förstått att utvecklingen har skett under flera decennier och vi kan heller inte sia om mönstret kommer att brytas någon gång snart, med tanke på att till och med hela nationer kan hamna i ekonomisk konkurs.
De arbetsgivare som vi har intervjuat har dock erfarenheter av att anställa med stöd av lönebidrag och just stödet verkar ha haft en betydande roll för att höja människors anställningsvärde utifrån ett företagsperspektiv. Vi ser gärna själva, i likhet med ett ökat intresse för CSR i världen, att företag gärna får ta ett ökat socialt ansvar och anställa människor från utsatta grupper i samhället. Det finns många större multi- och transnationella företag som har förstått nyttan och kan förvalta kunskapen kring CSR på ett effektivt sätt, både som PR och då de kan tänka mer strategiskt långsiktigt. Vi har dock i vår studie enbart intervjuat företag med under 150 anställda i den närmaste organisationen och vi ser nog att de också skulle kunna skapa ett större mervärde för sig själva om de lärde sig att utnyttja kunskapen som finns rörande CSR. Professor N Craig Smith, som omnämndes i avsnittet om CSR som PR-verktyg, menade att då det finns betydligt fler mindre och mellanstora företag i världen, så är det också de som har störst påverkan och kan göra störst nytta för världen, om de tar ett ökat ansvar vill säga (Forbes Magazine, 2013). Förhoppningsvis finns det många företag som skulle kunna se över sin verksamhet och finna plats till att anställa personer som kan ha det svårt att komma ut i arbete, särskilt då möjligheten finns att söka lönebidrag och andra former av stöd i samband med arbetet och arbetsuppgifterna.
De senaste åren har staten gjort en utredning där det föreslås att endast två typer av lönestöd bör finnas. Det ena skulle då vara ett lönestöd för utveckling som skulle gälla i högst två år och som skulle lämnas ut om företag behövde göra anpassningar i verksamheten eller av arbetsuppgifterna. Det andra förslaget till lönestöd skulle vara för trygghet och vara aktuellt för personer som kunde tänkas behöva stöd över en längre tid. Det som i så fall skulle avgöra vilket av dessa stöd som vore aktuellt vore inte grundat i arbetsförmåga utan istället tidsmässigt hur länge som personen behöver stöd (Regeringen, 2012) Det finns alltså chans
Sida 41 av 52
att vi kommer få se en förändring av hur lönebidraget är uppbyggt inom de kommande åren och de personerna som inte har möjlighet att fullt utvecklas kanske kommer att få en annan anställning som passar dem bättre. I övrigt tror vi, som vi beskrivit i vår analys, att företag skulle ha mycket nytta av att känna till detaljer i regelverket och kringliggande regelverk, då anordnarstöd och annat skulle kunna sökas vid särskilda behov och som vi tror missas. Detta leder kanske också till att företag söker sig rätt person från början, istället för att se möjligheterna i en utveckling från både individens håll, samt organiseringen av arbetetet.
Under intervjuerna har cheferna berättat om många bra exempel, där det har funkat väldigt bra med dessa anställningar. I vissa fall har det fungerat precis som vilken anställning som helst, förutsatt att man ser till individens behov. Det ska dock nämnas också att vissa av våra respondenter har haft negativa erfarenheter av anställda som inte har fungerat som de har tänkt sig, där handledning har tagit mer tid än beräknat. Där vill vi poängtera något som respondent 5 sa, nämligen att finns det möjligheter att provanställa och det borde alltså inte utgöra något avskräckande exempel från att prova. Det tror vi, som på vilket företag som helst även när det kommer till vanliga anställningar, ibland kan ske en felrekrytering och motsvarande att en arbetsplats och ett arbete inte fungerade för just en person. En faktor som kan ha lett till att det har blivit en felrekryteringen är att företaget inte har gjort en grundligare intervju och tagit reda på mer innan de anställt en person med sänkt arbetsförmåga. De kanske till och med mer har sagt ja till Arbetsförmedlingens förfrågan, när de har frågat om de kan tänka sig att anställa en person genom lönebidrag. Här anser vi att det vore mer fördelaktigt göra egna inventeringar av verksamheten och arbetsuppgifter. Företag letar efter människor som ska kunna utföra allt fler arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Både respondent 3 och 6 berättade om att det finns många arbetsuppgifter som anställda utför och där skulle man kunna avlasta personal genom att skapa ett till arbetstillfälle och samtidigt ta ett socialt ansvar. Det tror vi skulle kunna bidra till att allt fler människor får ett arbete. För vår upplevelse är av den att människor vill arbeta och känna att de är med och bidrar, samtidigt som man får vara del av en gemenskap, vilket vi tror är grundläggande behov för människan.
Då vi har tagit upp både Freidmans och Hickleys resonemang kring vinstintressen och olika intressenter som finns i företaget, så valde vi att ha med den ekonomiska aspekten som en kategori. Vidare när det kommer till vinster i privata företag så ser vi det som något naturligt och studien syftar inte till att värdera balansen mellan välvilja gentemot vinstintresse. Vår tanke är inte heller att vinkla synen på de respondenter som har ställt upp i studien, så att de framställs som varken särskilt goda eller särskilt dåliga chefer, eller människor för den delen och vi hoppas att vårt resultat inte har vridits på något sådant sätt. Respondent 2 menar att utan vinster så kan de inte bedriva en verksamhet eller ens ha några anställda alls och detta är något som vi förstår helt och hållet. Bidraget syftar till att öka den anställdes möjligheter till att få och behålla ett jobb, men utifrån ett företags perspektiv är det ett välkommet ekonomiskt tillskott, som i vissa fall har varit direkt avgörande för att anställa en viss person.
Flera chefer som vi har intervjuat har försökt se över sitt behov men vi har också fått höra åsikter att fler företag borde ha möjlighet att ta ett socialt ansvar. Utan vinst så kommer inte företaget att kunna utvecklas och finnas kvar och då vet vi inte hur världen skulle se ut.
Sida 42 av 52
Nu finns det en ganska omfattande forskning kring lönebidrag, inte minst i och med den statliga FunkA-utredningen. Alla råd som de lämnar från den utredningen har dock ännu inte har implementerats i dag, men detta anser vi bör kunna iakttas för vidare forskning. Ett eget exempel som vi skulle vilja lämna som förslag till vidare forskning är att undersöka arbetslivsinriktad rehabliltering, hur de upplevs fungera och hur de kan göras bättre. Då tänker vi framförallt på hur människor kan öka sin anställningsbarhet. Det har tillkommit allt fler privata företag som arbetar likt Samhall med arbetslivsinriktad rehabilitering och vidare vore det intressant att utvärdera andra särskilda åtgärder såsom praktik och nystartsjobb, i jämförelsesyfte.
Sida 43 av 52
Litteraturförteckning
Adler-Karlsson G (1983) Tankar om den fulla sysselsättningen. Stockholm: Prisma AB Ahrne G, Svensson P (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga: 1. Stockholm: Liber AB
Bell E, Bryman A (2014) Företagsekonomiska forskningsmetoder (i original: Business Research Methods, 2011). Stockholm: Liber AB
Bergqvist T, Gillberg G och Ivarsson L (red). Arbete, passion och exploatering. Växjö:
Linnéuniversitetet, 2011. Arbetsliv i omvandling 3/2011.
Brinkman S, Kvale S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, upplaga 2:5. Lund:
Stundentlitteratur AB
Grafström M, Göthberg P, Windell K (2008) CSR: Företagsansvar i förändring). Malmö:
Liber AB
Hajighasemi A (2004) The transformation of the Swedish welfare system: fact or fiction?
Stockholm: Södertörns högskola
Hällsten F (2010) “Förmåga till medarbetarskap”, i L. Vahlne Westerhäll (red.) Arbets(o)förmåga - ur ett mångdisciplinärt perspektiv. Stockholm: Santérus förlag
Jeppsson Grassman E, Svedberg S (1995) "Frivilligt socialt arbete i Sverige - både mer och mindre", i Amnå, E. (red), Medmänsklighet att hyra? Åtta forskare om ideell verksamhet.
Örebro: Libris
Johansson U, Skoog M (2007) Verksamhetsstyrning - för utveckling förbättring och förändring. Malmö: Liber AB
Garsten C, Jakobsson K (2010) Learning To Be Employable – New Agendas on Work, Responsibility and Learning in a Globalizing World. Palgrave Mcmillan
Lenzflor D (1996) "Arbetslöshet - ett hot mot självkänslan", i Boström G (red) Arbetslöshet, folkhälsa och välfärd. Stockholm: Folkhälsoinstitutet
Lindqvist R (2010) "Funktionshinder, arbetsförmåga och socialpolitik”, i L. Vahlne Westerhäll (red.) Arbets(o)förmåga - ur ett mångdisciplinärt perspektiv. Stockholm: Santérus förlag
Olsson H, Sörensen S (2007): Forskningsprocessen. Nacka: Repro 8 AB
Sida 44 av 52
Sharan M (2009) Fallstudien - som forskningsmetod. Upplaga 1:18. Lund. Stundentlitteratur AB
SOU 2003:095 Arbetskraft
Söderström L, Rehn E (2010) “Arbetsförmåga - en fråga om efterfrågade färdigheter” i L.
Vahlne Westerhäll (red.) Arbets(o)förmåga - ur ett mångdisciplinärt perspektiv. Stockholm:
Santérus förlag
Trost J (2014) Att skriva uppsats med akribi. Lund. Studentlitteratur AB
Internetkällor
Arbetsförmedlingen faktablad lönebidrag för arbetstagare. Tillgänglig: 2015-03-05
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.46ccfec5127ddccec778000478/14236512073 30/lonebid_as.pdf
Arbetsförmedlingen faktablad lönebidrag för arbetsgivare. Tillgänglig: 2015-03-05
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.46ccfec5127ddccec778000476/14237356910 40/lonebid_ag.pdf
Arbetsförmedlingen faktablad för arbetssökande. Tillgänglig: 2015-03-05
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.46ccfec5127ddccec778000485/14253948776 81/osa_as.pdf
Arnberg J, Blom C, Gustafsson N (2012) Det ansvarsfulla företaget. Svensk Handel.
Tillgänglig: 2015-05-10
http://www.svenskhandel.se/globalassets/_gammalt-innehall/miljo-och-csr/det-ansvarsfulla-foretaget.pdf
Coady M (2010) The case for CSR - The CEO Perspective. CECP, Committee Engouraging Corporate Philantropy. Tillgänglig: 2015-04-20
http://cecp.co/press-room/cecp-blog/1004-the-case-for-csr-the-ceo-perspective.html
Erbschloe, M. (2009): Corporate Social Responsibility. Research Starters Business (Online Edition). EBSCOhost (Tillgänglig 2015-04-13)Bylund B, Remaeus B (1996): Den kostsamma ohäslan - Arbetarskyddsstyrelsen
Fn och Hållbar utveckling (2012). Tillgänglig: 2015-04-03
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling/hallbar-utveckling-/
Sida 45 av 52
Fugate M, Kinicki A J, Ashforth B E (2004) Employability: A psycho-social construct, it's dimensions and applications. Journal of Vocational Behavior 65 (2004) 14–38. Tillgänglig:
2015-04-12
http://mfugate.cox.smu.edu/Fugate%20et%20al--Employability--A%20psycho-social%20construct%20dimensions%20and%20applications--JVB%202004.pdf
Grober U (1999) Hans Carl Von Carlowitz - The Inventor of Sustainability. Die Zeit, 48/1999 Tillgänglig: 2015:04-20
https://tu-freiberg.de/presse/download/carlowitz/The-Inventor-of-Sustainability_Ulrich-Grober_ZEIT_EN.pdf
Hinkley R (2002) How Corporate Law Inhibits Ethics. Business Ethics 16 (1),pp 4-5 (2002) Tillgänglig: 2015-05-11
http://www.commondreams.org/views02/0119-04.htm
Paul K I., Moser K (2009) Unemployment impairs mental health: Meta-analyses. Journal of Vocational Behavior 74 (2009) 264-282. Tillgänglig: 2015-04-07
http://www.utexas.edu/law/journals/tlr/sources/Volume%2092/Issue%206/Rogers/Rogers.fn1 75.PaulMoser.UnemploymentImpairs.pdf
Lundmark Nilsson E, Nilsson I (2015) 1+1=3 - Om samverkan mellan skola och arbetsliv ur ett socioekonomiskt perspektiv. Tillgänglig: 2015-04-13
http://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/a4_ssa-rapport.pdf Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling. Tillgänglig: 2015-05-17
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993440-om-privat-arbet_sfs-1993-440/?bet=1993:440
Lag (2012:854) om uthyrning av arbetstagare. Tillgänglig: 2015-05-17
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2012-854/
Lag (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen. Tillgänglig: 2015-05-17 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2010536-om-valfrihet-ho_sfs-2010-536/
Samhall, arbetsmarknadstjänster. Tillgänglig: 2015-04-10
http://www.samhall.se/Om-Samhall/Fragor-och-Svar/Samhalls-medarbetare/Vad-ar-Samhalls-Arbetsmarknadstjanster/
Samhall, informationsblad. Tillgänglig: 2015-04-13
http://www.samhall.se/Om-Samhall/Valkommen-till-Samhall/
Smith, N. Craig (2013) “When it comes to CSR, size matters”. Forbes Magazine 2014-08-14.
Tillgänglig: 2015-04-20
Sida 46 av 52
http://www.forbes.com/sites/insead/2013/08/14/when-it-comes-to-csr-size-matters/
Socialstyrelsen, informationsblad. Tillgänglig: 2015-04-13
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19284/2013-12-11.pdf
Rapport: Bennmark H, Granqvist E och Öckert B (2009) Betalt efter resultat. Tillgänglig:
2015-04-22. http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2009/r09-23.pdf
Friedman M (1970) The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits. New York Times Magazine, 13 September 1970. Tillgänglig: 2015-05-09
http://graphics8.nytimes.com/packages/pdf/business/miltonfriedman1970.pdf
Benedetti M, Micangeli A, Puglisi A, Vignola R (2:a reviderade utgåvan 2009) Report on the employment of disabled people in European countries, report on Italy. Academic Network of European Disability experts. Tillgänglig: 2015-04-14
http://www.disability-europe.net/content/aned/media/IT%20Employment%20report.pdf Matsui R (2008) Employment Measures for Persons with Disabilities in Japan. FOCUS Asia-Pacific, December 2008 - Volume 54. Tillgänglig: 2015-05-09
http://www.hurights.or.jp/archives/focus/section2/2008/12/employment-measures-for-persons-with-disabilities-in-japan.html
SOU, 2012:31 Sänkta trösklar och högt i tak (2012). Tillgänglig: 2015-05-12
http://www.regeringen.se/contentassets/75f6bb7710aa4010813b99eff0167a80/sankta-trosklar-hogt-i-tak.-arbete-utveckling-trygghet-hela-dokumentet-sou-201231
Vetenskapsrådet (2015) SBN:91-7307-008-4. Tillgänglig: 2015-04-24 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Förenta Nationernas generalförsamlings allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948). Tillgänglig: 2015-05-12
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/
Sida 47 av 52