Avslutande reflektioner

Den undersökning som härmed blivit utförd aktualiserar några möjliga framtida

forskningsuppgifter. För det första kunde det vara intressant att göra undersökningar och observationer av empirisk karaktär, där kvalitativt material där människor som väljer att vara anhängare till stoicismen idag undersöks. Intervjustudier eller undersökningar av internetforum där stoicism diskuteras kunde vara en möjlig ingång till en sådan studie.

För det andra kunde en forskningsuppgift gällande synen på kön i den samtida stoicismen kunna vara angelägen att angripa. Jag uppfattar det vara representativt för resten av utbudet av nyutkomna böcker om stoicism, att samtliga av de författare vars verk jag analyserat i denna undersökning är män. Utifrån genusteoretiska perspektiv skulle stoiska självhjälpsböcker kunna analyseras med syftet att undersöka vilken förståelse av kön som uttrycks eller förutsätts. Hur konstrueras förståelser av kvinnligt och manligt, antingen i snarlikt material som denna undersökning vilat på, eller i digitalt material, såsom i bloggar eller internetforum? Detta vore en möjlig infallsvinkel till den samtida stoicismen, och ett intressant inlägg i

För det tredje kunde ett mer kulturanalytiskt perspektiv, där samspelet mellan den stoicism som förekommer i populärvetenskapliga framställningar idag och det omgivande samhället närmare studeras. Vad är det i vår samtid som gör att stoicismen vinner mark och attraherar människor? Det är en fråga som jag snuddat vid i denna uppsats, men som kunde vara intressant att

4. Sammanfattning

Syftet med denna undersökning har varit att betrakta stoicismen som en livsåskådning och ett samtidsfenomen. Utgående från frågeställningen ”Hur framställs stoicismen som ett

livsåskådningsalternativ, och på vilka grunder argumenterar författarna för dess relevans som livsåskådning idag?” har jag analyserat tre böcker. Dessa är How to be a stoic: Using ancient

philosophy to live a modern life (2017) av Massmio Pigliucci, A guide to the good life: The Ancient art of Stoic joy (2009) av William B. Irvine och How to think like a Roman Emperor

(2019) av Ronald Robertson. Böckernas gemensamma nämnare är att de på ett

populärfilosofiskt sätt behandlar stoicism, och att författarna argumenterar för stoicismens relevans som filosofi idag. Genom att tillämpa en innehållslig idéanalys på materialet och med livsåskådningsbegreppet som teoretisk utgångspunkt har jag genomfört en analys av ovansagda material.

Materialet har undersökts med hjälp av innehållslig idéanalys och utgående från Carl Reinhold Bråkenhielm, Maria Essunger och Katarina Westerlunds kombinationsdefinition av

livsåskådningsbegreppet. Denna har gett upphov till tre teman som analysen disponerats i enlighet med: (1) Idéer om människan och världen, samt värden, (2) Existentiella frågor och mänskligt handlande och (3) Samtidsförståelse och stoicismens relevans. Utöver

kombinationsdefinitionen har det teoretiska ramverket blivit influerat av Hans Hofs fem frågor som en människosyn består av. Därtill har livsåskådningen betraktats som ett

orienteringssystem i ett omgivande kulturellt och språkligt sammanhang, för att kunna undersöka stoicismens livsåskådningsmässiga kontext såsom den framträder i materialet. Genom att betrakta stoicismen som en livsåskådning, och detta med hjälp av ett teoretiskt ramverk som rymmer såväl en substantiell, som en funktionell och kontextuell förståelse av livsåskådningsbegreppet, har undersökningen kunnat fånga in såväl teoretiska och

handlingsorienterade som kulturella aspekter av den stoicism som framträder.

Resultatet gör gällande att stoicismen är att betrakta som ett livsåskådningsalternativ som är en dygdetik, som bygger på en människosyn om att människan har en naturgiven funktion att odla dygder, använda sitt förnuft och tjäna mänskligheten. De praktiker som denna livsåskådning bygger på hänger ihop med såväl stoicismens idéer om hur människan och världen är

beskaffad, som med principer hämtade ur modern kognitiv beteendeterapi, vilken stoicismen anses ha influerat. Stoicismen framställs i materialet som denna undersökning bygger på som

ett attraktiv livsåskådningsalternativ idag eftersom den anses kunna fungera som ett motstånd till en ytlig kultur och ett infekterat och polariserat debattklimat. Därtill anses den kunna ge psykologiska verktyg till nutidsmänniskan som gör att stoicismen går att betrakta som ett förebyggande, långsiktigt och djupgående alternativ till psykologiska behandlingsmetoder.

5. Litteraturförteckning

Baltzly, Dirk, Stoicism, i Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP), https://plato.stanford.edu/entries/stoicism/ - influence

(Hämtad 2020-11-03)

Banicki, Konrad, ”Philosophy as Therapy: Towards a Conceptual Model”, Philosophical Papers (Grahamstown), 42:1, (2014), s. 7-31.

Bråkenhielm, Carl-Reinhold, Maria, Essunger, Katarina, Westerlund, ”Att studera livet enligt människan”, i Livet enligt människan: Om livsåskådningsforskning, Nya Doxa,

Nora 2013

Bråkenhielm, Carl-Reinhold, Maria, Essunger, Katarina, Westerlund (red.), Livet enligt

människan: Om livsåskådningsforskning, Nya Doxa, Nora, 2013

Grenholm, Carl-Henric, Att förstå religion: Metoder för teologisk forskning, Studentlitteratur, Lund, 2006

Hof, Hans, Gudsuppfattningar och människosyner: En problemhistorisk översikt, Teologiska institutionen vid Uppsala universitet, Uppsala, 1989

Irvine, B. William, A guide to the good life: The ancient art of Stoic joy, Oxford University Press, New York, 2009

Lenas, Sverker. Därför ska du lida som en stoiker. Dagens nyheter. 2019-12-22. https://www.dn.se/kultur-noje/darfor-ska-du-lida-som-en-stoiker/

(Hämtad 2020-11-03)

Lenas Sverker. Så hanterar du en livskris som en stoiker. Dagens nyheter. 2020-11-11. https://www.dn.se/insidan/sa-hanterar-du-en-livskris-som-en-stoiker/

Lindfelt, Mikael, ”Om den solitära hjältens hemkomst: En begreppslig kryssning i

livsåskådningens vatten”, i Livet enligt människan: Om livsåskådningsforskning, Nya Doxa, Nora 2013

Nehring, Daniel, Transnational Popular Psychology and the Global Self-Help Industry: The

Politics of Contemporary Social Change, Palgrave Macmillan, New York, 2016

Philipson, Sten, ”Vad är viktigt i livet? Om värderingar och livsåskådningar”, i Livet enligt människan: Om livsåskådningsforskning, Nya Doxa, Nora 2013

Pigliucci, Massimo, How to be a stoic: Using ancient philosophy to live a modern life, Basic books, New York, 2017

Robertson, Donald, How to think like a Roman emperor: The Stoic philosophy of Marcus

Aurelius, St. Martin’s Press, New York, 2019

Robertson, Donald. Stoicism in the time of pandemic: how Marcus Aurelius can help. The

Guardian. 2020-04-25.

https://www.theguardian.com/books/2020/apr/25/stoicism-in-a-time-of-pandemic-coronavirus-marcus-aurelius-the-meditations

(Hämtad 2020-12-18)

Sherman, Nancy, Stoic Warriors: The Ancient Philosophy Behind the Military Mind, Oxford University Press, New York, 2005

Sveriges radio, Filosofiska rummet: Stoicismen och det goda livet, 2019, https://sverigesradio.se/avsnitt/1239252,