7. Diskussion och slutsatser
7.3.3 Avslutande resonemang Hästbild och självbild
Respondenterna menar att de själva i många fall har kunskap och erfarenhet nog att sålla bort sådan information online som skulle kunna skada eller påverka dem i sin vardag kring hästen. Däremot menar de att yngre eller mer oerfarna hästintresserade människor kan få en skev bild av livet med hästar genom att befinna sig på sociala medier. De som endast rider någon gång i veckan får inte hela verklighetsbilden av vad det verkligen innebär att hålla på med hästar och ridning enligt de unga ryttarna. Ungdomarnas resonemang kan förklaras genom att de själva anser sig ha förmågan att genomskåda så kallade cyniska personer. Enligt Goffman kan individer, med sitt skådespel, forma publikens uppfattningar och därmed uppnå andra syften utan att bry sig om vad de tycker om varken situationen eller sig själv. Sådana personer kan enligt Goffmann kallas cyniska. Det är de cyniska personerna som ungdomarna menar kan påverka de yngre och mindre erfarna ryttarna. I resonemanget visar ungdomarna att de anser
75
sig ha ett ansvar gentemot de som är yngre och mindre erfarna samtidigt som de anser sig själva vara benägna att genomskåda information som sprids via sociala medier.
Något som talar mot ungdomarnas eget resonemang och visar på deras komplexa förhållningssätt till sociala medierna är att de anser sig kunna kontrollera och hantera den information de kommer i kontakt med via sociala medier. Samtidigt lyfter de att de många gånger känner sig pressade och mår dåligt då de jämför sig med profiler online samt att de inte vågar lägga upp vissa saker på grund av risken att bli stigmatiserade. De verkar känna ett behov av att skydda sina yngre och mer oerfarna ryttarvänner medan de själva anser sig ha kunskap och erfarenhet nog att kunna hantera det men samtidigt ändå inte.
Något som skulle kunna förklara det ambivalenta förhållandet gentemot sociala mediers påverkan och behovet av att skydda yngre och mer oerfarna ryttare är det som presenterats tidigare i studien. Nämligen att sociala medier för det första är en naturlig del av vardagen kring hästen vilket kan innebära att det blir svårt för ungdomarna att själva avgöra var, hur och när sociala medier faktiskt påverkar dem, eftersom de är (nästan) konstant uppkopplade. Ytterligare något som gör ungdomarnas förhållningssätt gentemot sociala medier tudelat är att professionaliseringen online har förskjutits och att de själva anser att de behöver ta ett stort ansvar och agera professionellt online trots att de ännu inte är yrkesverksamma. Ytterligare något som är problematiskt i ungdomarnas förhållningssätt gentemot sociala medier i vardagen kring hästen är att det finns en stark önskan om att få se idolen spegla en genuin bild av sin vardag. Samtidigt som de lyfter att det kan vara inspirerande och spännande att följa framgångssagor och kontroversiella diskussioner, menar de att sådana inlägg och diskussioner kan vara skadliga för yngre och mer oerfarna ryttare.
Ytterligare en aspekt som gör de unga ryttarnas förhållande till sociala medier komplext är att ”oversharing” är accepterat så länge det är någon ungdomarna som kan relatera till som delar med sig av sitt inre. Är det något som de inte anser sig kunna relatera till (exempelvis någon som är äldre alternativt intresserad av andra hästrelaterade frågor) är det fult och problematiskt att dela med sig för mycket. Även ämnet källkritik och sociala medier väcker två sidor hos de unga ryttarna. Samtidigt som de lyfter vikten av att vara källkritiska litar de fullt ut på en viss typ av publikationer. Det framgår även ovan att det är stigmatiserande att hämta kunskap om hästen i vissa grupper, men inte i andra.
76
Ovanstående resonemang leder till antagandet att ungdomarnas ambivalenta förhållande till sociala medier i vardagen kring hästen innebär att de använder rekommendationer om hur yngre och mer oerfarna ryttare bör agera och vad de behöver skyddas från som en slags filter. Ett filter som skyddar dem från att riskera att bli stigmatiserade på grund av att ridsportens idealbild talar om för dem hur de bör agera online och inte minst vilken typ av information som går att lita på.
77
10.Referenser
Berg, Martin. (2015). Netnografi -Att forska om och med internet. Lund: Studentlitteratur. Brante, Thomas, Andersen, Heine, Korsnes, Olav. (2001). Sociologiskt lexikon. Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Byström, Kariina, Ahlryd, Sara, Carlén, Urban, Gärdén, Cecilia, Nowé Hedvall, Karen,
Michinik, Katarina, Wahlström, Eva. (2015). Hobbyryttare och sociala medier – information
om säkerhetsrelaterade frågor på nätet. Hämtad 2017-11-02, från
http://www.lantbruksforskning.se/projektbanken/hobbyryttare-och-sociala-medier- information-om-
sak/?app_year=&pub_year=&page=1&category=&search=hästen+som+betesdjur+ Dashper, Katherine. (2017). Human-Animal Relationships in Equestrian Sport and Leisure. Abingdon, Oxon: Routledge.
Dodd, Nigel. (2005). Social Theory and Modernity. Cambridge: Polity Press.
Eek Karlsson, Liselotte. (2015). Ungas samspel i sociala medier – Att balansera mellan ansvar
och positionering, Växjö: Linnaeus University Press.
Giddens, Anthony, Sutton, Philip W. (2017). Sociology. (8. Uppl.) Cambridge: Polity Press. Goffman, Erving. (1959: 2014). Jaget och maskerna: En studie i vardagslivets dramatik. Malmö: Studentlitteratur.
Goffman, Erving. (1972). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Raben & Sjögren.
Graham, Raewyn, McManus, Phil. (2016). Changing Human-Animal Relationships in Sport: An
Analysis of the UK and Australian Horse Racing Whips Debates. Animals, Vol 6, 5:2016, p. 32.
78
Hedenborg, Susanna. (2008). Arbete på stallbacken: Nittonhundratalets svenska galoppsport
ur genus- och generationsperspektiv. Malmö: Idrottsforum.
Hedenborg, Susanna. (2009). Till vad fostrar ridsporten? En studie av ridsportens utbildningar
med utgångspunkt i begreppen tävlingsfostran, föreningsfostran och omvårdnadsfostran
Educare. 1:2009, pp. 61–78.
Kavanagh, Emma, Jones, Ian & Sheppard-Marks, Lucy. (2016) Towards typologies of virtual maltreatment: sport, digital cultures & dark leisure, Leisure Studies, 35:6, pp. 783–796 Lunde, Carolina. (2014). Ridtjejer mer negativa till sina kroppar, Svensk Idrottsforskning 3:2014, pp. 26–30.
Mangold, W. Glynn & Faulds, David J. (2009) Social media: The new hybrid element of the promotion mix, Business Horizons 52:2009, pp. 357–365.
Mudrick, Michael, Miller, Michael & Atkin David. (2016). The influence of social media on fan reactionary behaviours, Telematics and informatics 33:2016, pp. 896–903.
Nationalencyklopedin:1 (NE). (2018). Kultur. Hämtad 2018-05-21, från
kultur.http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kultur. Nationalencyklopedin:2 (NE). (2018). Sociala medier. Hämtad 2017-05-29, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier.
Pernes, Åsa. (2017, 27 mars). Ögonblicksbilden, del 1: Fotoförbud löser knappast problemet. Hippson, hämtad 2018-05-03 från
https://www.hippson.se/artikelarkivet/hippsonnews/ogonblicksbilden-del-1-fotoforbud- loser-knappast.htm.
Persson, Anders. (2012). Ritualisering och sårbarhet. Ansikte mot ansikte med Goffmans
perspektiv på social interaktion. Malmö: Liber.
Persson, Anders. (2012:2). Front and backstage in social media. Language, Discourse and society, 1(2), 11–31.
79
Radmann, Aage. (2013) Huliganlandskapet – medier, våld och maskuliniteter. (Doctoral thesis, Malmö Studies in Sport Sciences, 13). Malmö: Malmö Högskola.
Statens medieråd. (2013). Ungar & medier 2013. Stockholm: Kulturdepartementet. Statens medieråd. (2015). Ungar & medier 2015. Stockholm: Kulturdepartementet. Statens medieråd. (2017). Ungar & medier 2017. Stockholm: Kulturdepartementet.
Thorell, Gabriella. (2017). Framåt marsch! Ridlärarrollen från dåtid till samtid med perspektiv
på framtid. (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 397). Göteborg:
Acta Universitatis Gothoburgensis.
Tidningen Ridsport. (2017, 21 juli). Svante vill se regler för användande av sociala medier.
Hämtad 2018-05-03, från https://www.tidningenridsport.se/svante-vill-se-regler-for-
anvandande-av-sociala-medier/.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-01-18, från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Wibeck, Victoria. (2010) Fokusgrupper -Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Zlotnik, Gideon. (1999). Stackars barn: Den psykologiska minimiåldern: Den dagliga
80