Hästbild och självbild - Unga ryttares uppfattningar om kultur, kunskap och ideal på sociala medier

Idrottsvetenskap

Självständigt arbete på avancerad nivå

15 högskolepoäng

Hästbild och självbild

Unga ryttares uppfattningar om kultur, kunskap och ideal på sociala medier

Horse-image and self-image

Young riders’ perceptions of cultures, knowledge and ideals on social media

Lovisa Broms

Magisterexamen 60 HP

Datum för slutseminarium: 2018-06-04

Examinator: Kutte Jönsson

Handledare: Susanna Hedenborg och Aage Radmann

1

Förord

Jag vill först och främst rikta ett stort tack till mina handledare Susanna Hedenborg och Aage Radmann. Ni har varit ett fantastiskt stöd till mig genom hela processen! Tack till samtliga respondenter som minst sagt gett studien liv! Det är era insatser som utgör kärnan av uppsatsen. Inte minst har det varit väldigt roligt att genomföra intervjuerna och få ta del av era resonemang och åsikter, ni har verkligen visat att det finns ett driv bland unga ryttare! Jag vill även tacka Flyinge AB och Ridskolan Strömsholm för att jag har fått möjlighet att genomföra intervjuerna med elever på gymnasieutbildningarna på riksanläggningarna!

2

Sammanfattning

Sociala medier är och har under ett antal år varit ett stadigt växande fenomen i det moderna samhället. Det har även visat sig att idrotten i allt högre utsträckning påverkas av vad som sker via de sociala medierna. Syftet med studien är att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för unga ryttares förhållande till sociala medier i vardagen kring hästen. Sex fokusgruppintervjuer med gymnasieelever på Flyinge AB och Ridskolan Strömsholm har genomförts. Resultatet har analyserats med hjälp av Erving Goffmans teorier kring ”Stigma”, ”fronstage” och ”backstage” samt ”impression management”. Studien visar att unga ryttare påverkas av sociala medier i vardagen kring hästen.

Framförallt menar de unga ryttarna att bilden av den ”perfekta vardagen med hästen” påverkar dem och i vissa fall leder den till försämrat självförtroende och en känsla av att inte räcka till. Ridsportens idealbild som förmedlas via sociala medier är snäv och sätter stor press på vad ungdomarna själva lägger upp. Resultaten visar även att det är viktigt att ungdomarna ska kunna relatera till innehållet i det som publiceras och att de beundrar personer som vågar visa en genuin bild av hur vardagen kring hästen är. Dock framgår det att personer som vågar visa en bild som skiljer sig från normen om det perfekta livet kring hästarna ofta blir stigmatiserade.

3

Abstract

Social media is, and have for several years, been a steadily growing phenomenon in modern society. In recent years, there have been indications of that sport is increasingly affected by what is happening in social media. The purpose of this study is to analyze young riders’relationship with social media in their daily life around the horse. Six focus group interviews with upper secondary level students at the Swedish national equestrian centers Strömsholm and Flyinge has been conducted and have been analyzed using the sociologist Erving Goffman’s concept of “stigma”, “frontstage” and ”backstage” and “impression management”. The results show that young riders are affected of what’s communicated on social media in, and about, the equestrian sport context in their everyday life around the horse.

The “perfect picture” of a life around horses that is often communicated on social media, by for instance professional riders, affect young riders and their self-confidence. They compare themselves with this perfect picture produced on social media and get the idea that they are not as perfect themselves. The results also indicate that there is a strong urge among young riders to be able to relate to the content produced on social media and that they admire people who dare to show a true picture of their everyday lives around the horse. However, it appears that people who does dare to show a picture which differs from the norm about the perfect life around the horses often get stigmatized.

4

Innehållsförteckning

Innehåll

1.1 Bakgrund & problemområde - Sociala medier och ridsport ... 6

2.Syfte & Frågeställningar ... 8

2.1 Syfte ... 8

2.2 Frågeställningar ... 8

3.Tidigare forskning ... 9

3.1 Definition av Sociala medier ... 9

3.2 Ungdomar och sociala medier ... 11

3.3 Sociala medier och sport ... 13

3.4 Sociala medier och ridsport ... 15

3.5 Kulturbegreppet ... 18

3.6 Stallbackskultur ... 19

3.7 Utseendekultur ... 20

3.8 Sammanfattning av tidigare forskning ... 21

3.8.1 Användande ... 21

3.8.2 Kunskap och sociala medier ... 21

3.8.3 Kulturbegreppet ... 22

4.Teori ... 22

4.1 Det dramaturgiska perspektivet... 23

4.2 Regioner och varseblivningsbarriärer - Frontstage och Backstage ... 24

4.3 Stigma ... 26

4.4 Impression management ... 29

4.5 Sammanfattning teori... 29

5.Metod ... 30

5.1 Netnografi i gränslandet mellan teori och metod ... 30

5.2 Urval ... 31

5.3 Empiri - Fokuserade gruppintervjuer ... 33

5.4 Reflexivitet - Min roll som forskare ... 34

5

5.6 Etiska överväganden... 36

5.7 Sammanfattning - Metod ... 38

6.Resultat & Analys ... 39

6.1 Användande ... 40

6.2 Kunskap och sociala medier ... 47

6.3 Kulturen på sociala medier ... 55

7. Diskussion och slutsatser ... 65

7.1 Användande ... 65

7.1.1 Förskjutning av professionaliseringen online ... 65

7.1.2 Trender i användandet av sociala medier ... 66

7.1.3 Ungdomarnas förhållande till det som publiceras ... 67

7.1.4 Frontstage och Backstage på sociala medier ... 67

7.2 Kunskap och sociala medier ... 68

7.2.1 Källkritik ... 69

7.2.2 Kunskap om hästars träning ... 70

7.2.3 Kunskap om hästars skador och sjukdomar ... 70

7.2.4 Stigma och hästkunskap online ... 71

7.3 Kulturen på sociala medier ... 72

7.3.1 Stallbackskulturen på sociala medier ... 72

7.3.2 Ridsportens idealbild online ... 73

7.3.3 Avslutande resonemang - Hästbild och självbild ... 74

10.Referenser ... 77

11.Bilagor ... 80

11.1 Bilaga 1 Intervjuguide ... 80

6

1.Inledning

1.1 Bakgrund & problemområde - Sociala medier och ridsport

Sociala medier är och har under ett antal år varit ett stadigt växande fenomen i det moderna samhället. Kavanagh et al. (2016) menar att vi behöver ökad kunskap om hur vi inom idrottssfären påverkas av ett alltmer digitaliserat sätt att interagera med varandra (Kavanagh et al. 2016). Under senare år har det, även i ridsportdebatten, funnits indikationer på att idrotten påverkas allt mer av vad som sker på de sociala medierna. Genom att vara aktiv inom ridsporten har jag många gånger hamnat i diskussioner angående sociala mediers påverkan på ridsporten.

Vid ett veterinärbesök för en tid sedan diskuterade jag och veterinären hur kunskap om hästens träning hanteras, sprids och tas emot via sociala medier. Denne var förundrad och något irriterad över att en bloggare hade presenterat ett fullskaligt träningsprogram för tävlingshästars igångsättning (kan jämföras med försäsongsträning) på sin blogg, som sedan delats friskt via sociala medier. Att presentera ett träningsprogram i sig var inte grunden till irritationen utan snarare att träningsprogrammet baserades på något bloggaren hade hört från en proffsryttare. Träningsprogrammet var nödvändigtvis inte fel enligt veterinären. Poängen och källan till irritationen var hur enkelt det är för influensrika profiler att dela med sig av andrahandsinformation, som inte alltid bygger på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, via sociala medier. Framförallt var veterinären bekymrad över hur träningsprogrammet skulle tas emot hos oerfarna personer som inte har förmågan att avgöra hur programmet borde individanpassas till olika hästar.

Ovanstående exempel presenterar en uppfattning om hur de sociala mediernas framfart kan påverka ridsporten. Enligt mina egna erfarenheter finns det en stark oro inom sporten för hur sociala medier påverkar kunskapsspridning om hästen. Det finns en oro att information som sprids ska vara felaktig eller svår för mindre erfarna hästmänniskor att hantera, vilket i sin tur skulle kunna komma att påverka hästen negativt. Det finns en rad olika exempel på aktuella diskussioner om sociala medier och ridsport, nedan presenteras två exempel på debatter som

7

blossat upp och blivit virala. Med dem vill jag visa hur interaktionen på sociala medier kan påverka ridsporten.

Det första exemplet handlar om debatten kring hästens välfärd och så kallade ögonblicksbilder. ”Ögonblicksbilder” är bilder som tagits under träning eller på tävlingsplatser som speglar pressade hästar och till synes hård ridning. Dessa bilder har sedan spridits, via sociala medier, med budskapet att vissa ryttare pressar sina hästar för hårt och att ridsporten i förlängningen äventyrar hästens välfärd. Bilderna har lett till att debatten kring hästens välfärd har lyfts, vilket i sig kan anses vara bra, men det har även lett till att ryttare har ”hängts ut”, blivit hotade och trakasserade online. Ryttare och tränare har höjt sina röster och menar att bilder tagna ur sitt sammanhang inte speglar hela bilden och därmed inte kan anses vara representativa för hur hästen rids och mår. Spridningen av ”ögonblicksbilder” har lett till att arrangörer av tävlingar och träningar har bett publiken att inte ta bilder. Vid OS i London stängdes framridningsbanor för publik och media för att inte riskera att ”fel typ av bilder” togs och spreds online (Pernes, Åsa, 2017, 27 mars).

Såväl förbund (internationella och nationella) som arrangörer av tävlingar har fått se över hur tävlingar arrangeras samt hur kontroller av otillåtna medel ska kunna säkerställa att inga hästar far illa. Det är viktigt att påpeka att arbetet med hästens välfärd länge legat i centrum för allt genomförande av ridsport både från förbundens och från tävlingsarrangörernas sida. Samtidigt har sociala mediers genomslagskraft ställt allt högre krav på att såväl förbund som ryttare och arrangörer faktiskt visar och förklarar hur hästens välfärd säkerställs.

Exempel nummer två berör hur en känd ridsportbloggare kritiserade landslagsledningen då hon inte blev uttagen till ett junior-EM lag inom ridsporten. Kritiken fick stor genomslagskraft i media även utanför de internetbaserade sociala medierna. Bland annat har det i skriverierna talats om en rädsla för hennes makt på sociala medier, avundsjuka och vuxenmobbning. Medan lagledare menar att det handlar om att ta ut ett sammansvetsat och harmoniskt lag och att laguttagningar inte enbart handlar om individernas resultat utan lagets förmåga att prestera tillsammans. I förlängningen har denna debatt inneburit att sociala mediers påverkan har lyfts och att vikten av att förstå ridsportintresserade ungdomars användande av sociala medier har uppmärksammats (Tidningen Ridsport, 2017, 21 juli).

8

Utöver ovanstående exempel har det på senare tid dykt upp flertalet debatter om ridsport på sociala medier, exempelvis om problematiken kring sexuella trakasserier av unga flickor i beroendeställning och svart arbetskraft inom ridsporten. Det publiceras dagligen massvis med blogginlägg och uppdateringar av såväl professionella som amatörryttare där det framförs en hel del åsikter och tips på hur ryttare på bästa sätt ska/bör/kan sköta eller rida sin häst för bästa resultat. Ovanstående exempel visar, tillsammans med resultat från tidigare forskning, på ett tydligt behov att undersöka ämnet sociala medier och ridsport utifrån en vetenskaplig kontext.

2.Syfte & Frågeställningar

Nedan presenteras studiens syfte tillsammans med tre huvudproblemformuleringar som tydligt kan kopplas till bakgrundsavsnittet samt diskussionen kring sociala mediers betydelse för idrottsutövare, i detta fall ridsporten. Frågorna har vuxit fram ur mina observationer kring ridsport och sociala medier. För att besvara problemformuleringarna i studien har underfrågor konstruerats. Dessa underfrågor kan i sin tur tydligt kopplas till den intervjuguide som använts i samtliga intervjuer. Det systematiska arbetet kring problemformuleringar och forskningsfrågor tillsammans med forskarens erfarenheter och egna observationer säkerställer kvalitén i forskningsprocessen. Den interna validiteten stärks då det finns en god överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som denne skapar (Bryman, 2011, s. 352). Forskningsfrågorna används som en brygga mellan forskarens observationer och senare resultat och teorier (Gratton & Jones, 2004, s.247–248).

2.1 Syfte

Syftet med studien är att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för unga ryttares förhållande till sociala medier i vardagen kring hästen.

2.2 Frågeställningar

1. Hur används sociala medier av unga ryttare idag?

- Vilka sociala plattformar använder sig unga ryttare av? - Vilka sociala medier är störst inom ridsporten?

9

- Vilken typ av inlägg eller publikationer lockar unga ryttares intresse?

2. Vilken typ av kunskap (om hästen) inhämtar unga ryttare via sociala medier?

- I vilka situationer (exempelvis sjukdom, träning) vänder sig unga ryttare till sociala medier?

3. Hur beskriver unga ryttare kulturen på sociala medier?

- Vilken bild av ridsporten speglas på sociala medier?

- På vilket sätt påverkar denna eventuella kultur unga ryttares förhållande till hästen?

3.Tidigare forskning

Avsnittet inleds med en diskussion om definitionen av sociala medier. Därefter presenteras tidigare forskning under rubrikerna: ungdomar och sociala medier, sociala medier och sport, sociala medier och ridsport samt slutligen kulturbegreppet och stallbackskultur.

3.1 Definition av Sociala medier

Inledningsvis diskuteras den definition av sociala medier som kommer att användas genomgående i uppsatsen. För att kunna närma sig en definition av sociala medier behöver först begreppet internet, cyberspace och virtuell respektive reell verklighet redas ut. Berg (2015) menar att det är av största vikt att skapa en tydlig och artikulerad bild av internet för att genomföra netnografisk forskning. Vidare menar Berg att det historiskt sett har funnits en uppdelning av det virtuella och det verkliga i studier om internet. Begreppet virtuell kan anses vara problematiskt i moderna studier kring internet då begreppet antyder att något inte är på riktigt. Den postmoderna synen på internet kan förstås som ett socialt eller symboliskt laboratorium där människan bakom skärmen kan fly verkligheten. För att skapa förståelse för dagens användande av internet samt dess betydelse krävs därför en förståelse för att det idag inte går att förstå internet som en plats där människor flyr vardagen utan snarare en plats som i allra högsta grad integreras med människans sociala samvaro. Berg menar att uttrycket Cyberspace symboliserar just internet som ett forum för verklighetsflykt och att det därför kan vara klokt att undvika uttrycket (Berg, 2015, s.23–26).

10

I denna uppsats ligger förståelsen av internet som en plats för socialt liv och samvaro till grund för vidare resonemang om sociala medier och unga ryttares vardag kring hästen. Sociala medier kan förklaras på flera olika sätt och det finns många olika platser på internet som kan kallas sociala plattformar. Studier pekar på att det i hög grad ligger i användarens betraktelse vilka som kan anses vara just sociala plattformar. I uppsatsen används därför en definition hämtad från Liselotte Eek Karlsson (2015). Definitionen lyder:

”Sociala medier är ett samlingsbegrepp för tjänster där användaren själv skapar innehållet genom att kommunicera med andra användare.” (Eek Karlsson, 2015, s.8).

Ytterligare fem definitioner diskuteras i det följande för att lyfta att sociala medier kan tolkas på olika sätt. Det är just på grund av sociala mediers mångfacetterade karaktär som ovanstående definition används. Kavanagh et al. använder sig av definitionen ”Sociala medier är en term som används för att beskriva internetbaserade applikationer som möjliggör ett skapande och ett utbyte av användarstyrt innehåll”. [Citat i översättning av författaren] (Kavanagh et al. 2016, s. 785; Hanna, Rohm, & Crittenden, 2011). Tyngdpunkten i definitionen ligger i att sociala medier är användarstyrda samt att kommunikation och utbyte mellan användare står i centrum.

Ytterligare en definition som lyfter sociala medier som en kanal för användarstyrt innehåll lyder ”Sociala medier är användarstyrd media som beskriver en rad olika medieformer online som är skapade, initierade, spridda samt använda av dess användare med syftet att lära varandra om produkter, märken, tjänster, personaliteter samt problem”. [Citat i översättning av författaren] (Mangold & Faulds, 2009, s.357–358). I denna definition finns ett tydligt marknadsförings- och konsumentperspektiv. Det framgår här att det primära syftet med sociala medier är att användarna främst lär varandra om produkter, märken och personaliteter. Detta är en alltför snäv definition för denna studie då det faktiska syftet med användandet av sociala medier beskrivs redan i definitionen, denna studie går ut på att ta reda på hur och i vilket syfte unga ryttare använder sociala medier i sin vardag kring hästen. En definition som är åt det mer öppna slaget återfinns i Nationalencyklopedin ”Samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud” (Nationalencyklopedin:1, 2018). Definitionen beskriver visserligen sociala medier som kanal för direktkommunikation mellan användare, men det

11

nämns inget om att själva innehållet eller produkten är användarstyrd. Eek Karlsson menar precis som Berg (2015) beskriver, att ungdomars sociala samspel inte kan ses som isolerade företeelser beroende på om det sker online eller offline – båda arenorna är en del av det sociala rum som unga rör sig i och är i mångt och mycket beroende av varandra (Eek Karlsson, 2015, s. 9).

Av ovanstående definitioner går det att urskilja att sociala medier är en form av användarstyrd kommunikation via internet. Eftersom denna studie handlar om unga ryttares vardag kring hästen och sociala medier är det viktigt att understryka att såväl resonemang som analys baseras på precis det som Berg (2015) och Eek Karlsson (2015) poängterar, nämligen att kommunikation online och offline inte bör ses som vitt skilda saker utan att den moderna människan rör sig in och ut från de internetbaserade kommunikationskanalerna och använder det som ett av flera sammanvävda sätt för att kommunicera. Det är alltså helheten i kommunikationen såväl online som offline som behöver förstås för att vi ska kunna fördjupa kunskapen om kommunikation via sociala medier. Det är just det denna studie ämnar göra, nämligen att öka kunskapen om och förståelsen för samband mellan unga ryttares vardag kring hästen och deras tolkningar om vad som sker på sociala medier.

3.2 Ungdomar och sociala medier

För att analysera unga ryttares förhållande till sociala medier i sin vardag kring hästen krävs en förståelse kring hur ungdomar använder sociala medier och huruvida de anser sig bli påverkade av och själva påverkar vad som sker på sociala medier.

Avhandlingen Ungas samspel i sociala medier – att balansera mellan ansvar och positionering syftar till att nå kunskap om ungas samspel i sociala medier med ett pedagogiskt fokus på socialt lärande och social integration (Eek Karlsson, 2015, s.13). Eek Karlssons avhandling består av tre delstudier där den första studien behandlar frågan kring vad som karaktäriserar ungas tal om samspel i sociala medier med avseende på ansvar, där det empiriska materialet består av en kartläggning baserad på en enkätstudie (med såväl öppna som slutna frågor). Den andra studien utgår från frågeställningen; Vilka diskursiva mönster framträder i ungas argumentation om samspel i sociala medier och är baserad på intervjuer med ungdomar. Den tredje och sista delen av avhandlingen består av dokumentanalys där fokus ligger på att ta

12

reda på vilka demokratiska värden som återspeglas i beskrivningen av ett community (Eek Karlsson, 2015, s.54). Begreppet community är enligt Eek Karlsson en synonym till socialt medium (Eek Karlsson, 2015, s.8).

Eek Karlsson kommer bland annat fram till att ungdomars strävan efter att finnas i ett socialt sammanhang leder till att de utvecklar en social identitet och finner en social tillhörighet via sociala medier. Hon menar att det virtuella rummet kan jämföras med fotbollsplanen eller stallet eftersom samtliga är kanaler för sociala samordningsprocesser. Ungdomarna ser enligt Eek Karlsson sociala medier som en fritidsgård där de kan möta och interagera med varandra (Eek Karlsson, 2015, s.157). Ytterligare ett resultat visar att ungdomarna i studien rör sig mellan strävan efter uppmärksamhet och den sårbarhet som uppkommer i interaktionen via sociala medier. För ungdomarna är det centralt, att via sociala medier, förvalta det sociala värdet som konstrueras i människans samspel med omgivningen och söker bekräftelse genom exempelvis gillaknappen på Facebook. Dock finns det en stor sårbarhet i rädslan om att bli utsatt, kritiserad eller helt enkelt att inte få den bekräftelse som eftersträvas (Eek Karlsson, 2015 s.157). Eek Karlsson menar även att kommunikation online inte kan anses vara helt fri utan gränser. Studien visar att normer i många fall styr över ordningen på nätet, exempelvis är genus en tydlig norm som visar sig med konsekvenserna att flickor och pojkar inte kan ses som en homogen grupp på sociala medier. Enligt studien skiljer sig pojkar och flickors kommunikation via sociala medier genom att pojkar i högre utsträckning visar bilder där de är aktiva medan flickor objektifierar sig själva (visar upp sig i olika poser och lämnar över till betraktaren att göra bedömningen) (Eek Karlsson, 2015, s.158).

Ovanstående studie är intressant för denna uppsats då ungdomars interagerande på sociala medier berörs och analyseras. Framförallt är jämförelsen av det sociala rummet online med fotbollsplanen eller stallet intressant då denna studie berör just ungdomars vardag i stallet och sociala medier. Diskussionen kring strävan efter uppmärksamhet och den sårbarhet som uppkommer i denna strävan är också intressant eftersom analysen i denna studie delvis går ut på att förstå hur ungdomar förhåller sig till vad som pågår på sociala medier.

Ytterligare aktuell litteratur är Medierådets rapporter kring unga människors användande av sociala medier. I rapporterna ungar och medier 2013, 2015 respektive 2017 presenteras barn- och ungdomars medievanor. I Medierådets rapport 2013 presenterades Facebook som det

13

mest använda sociala mediet bland ungdomar i Sverige. I 2015 års rapport tog Instagram Facebooks förstaplats bland 9–16-åringar medan 17–18 åringar fortfarande använde Facebook i allra högst omfattning. Samma förändring kan ses i det empiriska materialet i Eek Karlssons avhandling (Eek Karlsson, 2015, s.9). I rapporten Ungar och Medier 2017 framgår det att Facebook tappar popularitet ytterligare och ligger nu på en tredjeplats bland ungdomar i åldersgrupperna 13–16 år och 17–18 år. Den stora skillnaden vad gäller sociala plattformars popularitet mellan rapporterna 2015 och 2017 är då dels att Facebook tappat popularitet bland såväl 13–16 åringar samt 17–18 åringar och att Snapchat ökat kraftigt i popularitet bland båda åldersgrupperna (Statens Medieråd, 2017). Medierådets rapport 2015 presenterar även att en relativt stor del av barnen och ungdomarna (9–18 år) anser att de ägnar för lite tid åt sport och träning samtidigt som användningen av sociala medier är den vanligaste internet-aktiviteten i åldersgruppen 13–18 år (Statens Medieråd, 2015).

Sammanfattningsvis framgår det i Medierådets rapporter att trender gällande sociala medier i allra högsta grad är föränderliga. Trots att rapporten Ungar och Medier ges ut vartannat år har det under de tre senaste rapporterna varit olika sociala plattformar som toppat listorna gällande popularitet. Det är både intressant och användbart att skapa en övergripande förståelse över vilka sociala medier ungdomar använder sig av och hur trenderna ser ut eftersom de hästintresserade ungdomarnas vanor gällande sociala medier undersöks längre fram i uppsatsen.

3.3 Sociala medier och sport

I artikeln ”The influence of social media on fan reactionary behaviors” (2016) undersöker Mudrick et al. sociala mediers påverkan på sport-fans uttryck av social identitet. I studien analyseras sport-fans beteendemönster på sociala medier med hjälp av de teoretiska ramverken ”social identity theory” och ”concepts of impression management”. I den tidigare forskningen framgår det att sociala medier blir en allt större plattform för sport-fans att uttrycka sig samt kommunicera med likasinnade. Social identity framework beskrivs som ett verktyg för att förklara sociala kategorier och grupptillhörighet. Mudrick et al. menar att sport-fans ofta innehar en känsla av att de är direkta medlemmar i ”sitt lag” och att de till stor del kan vara med och påverka de sportsliga resultaten. Många känner stärkt självförtroende i och med känslan av makt.

14

Erving Goffmans teori impression management förklarar enligt författarna Facebook användares känsla av förbättrat självförtroende och bekräftelse genom att t.ex. lägga upp positiva statusuppdateringar om sig själva. Forskarna menar även att det är vanligare att personer lägger upp positivt betonade inlägg på Facebook än exempelvis på Twitter. Facebookprofilen är kopplad till personens identitet medan det på exempelvis Twitterprofiler oftast är ett användarnamn som inte nödvändigtvis behöver vara kopplat till användarnas faktiska identitet (Mudrick et al, 2016). Slutsatsen är intressant att koppla till resonemanget kring vad unga ryttare själva väljer att lägga upp på exempelvis Facebook.

Ytterligare forskning som behandlar sport och sociala medier är artikeln ”Changing Human-Animal Relationships in Sport: An Analysis of the UK and Australian Horse Racing Whips Debates” (Graham & McManus, 2016) Syftet med studien är att identifiera olika uppfattningar av personer som är för respektive mot att användandet av spö ska förbjudas inom galoppsporten i England och Australien. För att ta reda på vilka uppfattningar som finns inom debatten kring ett eventuellt förbud av spö inom galoppsporten har Graham och McManus studerat både tryckt och online rapportering om ämnet i England (2011) och Australien (2009) de har även följt upp studien i båda länderna då nya bestämmelser angående användandet av spö infördes 2014–2015. Forskarna beskriver att förändrade sociala och etiska värderingar samt ny teknologi har bidragit till ökad medierapportering och debatt kring de etiska perspektiven av användandet av djur i sport.

I studien framgår det att de som vill förbjuda spö i galoppsporten i hög grad uttrycker sig online via sociala medier medan de som är för fortsatt användning av spö syns mer i tryckt media. Forskarna menar att journalister (eller kanske snarare tryckt media) kan liknas med ett filter som rensar bort en viss typ av informationsflöde. De som kommenterar artiklar i onlineflöden är däremot inte begränsade eller kontrollerade av redaktionella kontroller vilket kan innebära att debatten blir mer fri på internet (Graham & McManus, 2016). Längre fram i uppsatsen benämns journalisters roll enligt ovan som ”gatekeepers”.

Studien pekar även på att majoriteten av artiklarna och inläggen som kom inifrån galoppsporten, via exempelvis tränare och hästägare, publicerades i tryckt media medan personer som inte själva var aktiva inom sporten, syntes allra mest via inlägg på sociala medier och online-artiklar. Forskarna menar att människor som inte är aktiva i sporten själva kommer

15

fortsätta att säga sina meningar kring hur djuren i hästsporten behandlas, primärt via de sociala medierna. Därför kommer sociala medier att ha en betydande roll i debatten kring hästarnas välfärd (Graham & McManus, 2016).

I artikeln ”Towards typologies of virtual maltreatment: sport, digital cultures & dark leisure” diskuterar Kavanagh et al. (2016) problematiken kring den växande ”virtuella misshandeln” som sker på sociala medier i olika idrottssammanhang. Forskarna menar att det är av stor vikt att ”misshandeln” på nätet inom idrottssfären blir mer beforskad och att nuvarande forskning inom ämnet mestadels koncentrerar sig på händelser som sker ”off-line” ansikte mot ansikte. Syftet med artikeln är att skapa en konceptuell typologi genom att observera den populära plattformen Twitter. Typologin består av fyra kategorier av kränkningar: Fysiska, sexuella, emotionella och diskriminerande.

Kavanagh et al. (2016) går inledningsvis igenom begrepp och tidigare forskning inom området sociala medier utifrån ett något bredare perspektiv för att därefter presentera de begrepp och den typologi de använder sig av i sin studie. Metoden som forskarna använt sig av för att ta fram empiri är att de under två års tid observerat och sökt efter relevant information på Twitter, vilken enligt artikeln är den största sociala plattformen för idrottsrelevant innehåll. Artikeln är intressant för denna studie framförallt genom att den behandlar tidigare forskning och begreppsdefinitioner som är relevanta för studien vilket i sin tur har gett en ökad bakgrundsförståelse om ämnet sociala medier och idrott.

3.4 Sociala medier och ridsport

Byström et al. (2015) har utifrån en kvalitativ ansats undersökt hur säkerhetsaspekter behandlas i 32 svenska sociala medier för hobbyryttare. Projektet som sträckte sig från mars till december 2014 hade som syfte att undersöka hur kunskap om säkerhet diskuteras och förstås i sociala medier av hobbyryttare. Huvudfrågorna för forskningsprojektet var:

1. Hur ryttarsäkerhet diskuteras och kännetecknas i olika sociala medier 2. Vilka teman i samband med ryttarsäkerhet kan identifieras i sociala medier

Resultat insamlades via en enkätstudie där forskarna ställt tio olika frågor om ridning och erfarenhet av sociala medier. Enkäten besvarades av 119 personer och gav svar angående

16

vilka sociala medier hobbyryttare använder sig av för att söka kunskap om hästar. Utifrån svaren valdes sedan följande medier ut för vidare undersökning: Facebook-grupper, ett särskilt diskussionsforum och ett antal bloggar. Enligt studien var varken Twitter eller Instagram aktuella för att söka information om ridning eller hästhantering. Dock framgår det inte vilken åldersgrupp Byström et al. (2015) använt sig av i studien vilket vore intressant för denna uppsats då respondenternas svar pekar på att Facebook inte är det mest populära sociala mediet.

Genom att studera de utvalda sociala forumen och hur diverse säkerhetsaspekter behandlas kom forskarna till följande slutsatser:

Oviss säkerhet – Säker hästhantering och ridning kan förstås på olika vis beroende på

situation, tradition och egna erfarenheter.

Ovissa råd – Personer med begränsad kunskap och erfarenhet kommenterar

exempelvis diskussioner angående unghästar och inridning.

Hästens säkerhet prioriterad – Hästens säkerhet kommer före människans hälsa och

säkerhet.

Farliga idealbilder – Bilden av den modiga hästtjejen som inte backar i farliga

situationer förstärks i sociala medier.

Projicerade känslor – Forskarna kunde i diskussionerna se att användarna projicerade

sin egen osäkerhet och rädsla på hästen.

Sociala medier är olika – Stora Facebook-forum används som anonyma

diskussionsforum medan mindre och mer slutna grupper påminner om en bekantskapskrets där användarna vågar skriva om sin rädsla och osäkerhet på ett annat sätt. På bloggar menar forskarna att tonen stundtals är mycket hård men att det också förekommer uttryck av beundran och glada tillrop.

Gott hästmannaskap – Forskarna menar att ridning och hästhantering handlar mycket

om tyst kunskap, exempelvis kommer ”känslan för hästen” eller ”gott hästmannaskap” genom erfarenhet och träning snarare än genom teoretisk kunskap.

Slutsatsen i rapporten är att sociala medier är såväl en stor riskfaktor som ett potentiellt värdefullt redskap i hästvärldens strävan efter säkerhet. Byström et al. (2015) menar att det behövs ett medvetet arbete med att (åter)uppmärksamma säkerheten inom ridkulturen (Byström et al., 2015).

17

Ytterligare en studie som berör bland annat kunskapsinhämtning om hästar och ridsport är Katherine Dashpers studie Human-Animal Relationships in Equestrian Sport and Leisure. Dashper (2017) menar att hästvärlden online kan beskrivas som en förlängning av den fysiska sociala miljön i hästvärlden. Information om i stort sett vilket hästrelaterat problem som helst är bara några tangentslag bort. Det är dock viktigt att påpeka att kvaliteten på informationen som finns online är mycket varierande. Dashper menar vidare att internet blivit en fantastisk resurs för hästintresserade där det går hålla sig underrättad om vad som sker i hästvärlden. Framförallt betyder det mycket då traditionella medier vanligtvis inte bevakar just hästvärlden i någon nämnvärd utsträckning.

I studien observerar Dashper bloggar skrivna av amatörryttare vilka oftast bygger på utveckling i relationen mellan ryttare och häst, exempelvis genom att läsaren får följa ekipagets utveckling på tränings- och tävlingsbanan. Ryttare använder bloggande som en form av online-dagbok. Det framgår även tydligt att hästarna är närvarande genom exempelvis att bloggare lyfter just relationen till hästen i vardagen men det förekommer även bloggar och Facebooksidor där hästar skrivs fram som själva huvudrollsinnehavaren. Enligt Dashper tar hästmänniskor i många fall med sig sina hästar in i online-sfären vilket visar vilken nära relation många ryttare har till sin häst.

Ytterligare en observation som lyfts fram i studien är att det finns en stor mängd information kring olika typer av hästrelaterade problem online. Det går att hitta alltifrån tips om hur ryttare kan lösa problem som kan uppstå under träning och tävling till skade-relaterade problem. Dashper beskriver hur hon själv googlat på den egna hästens syndrom då den diagnostiserats med fång (en sjukdom som gör att hästen bland annat blir smärtpåverkad i framhovarna) trots veterinärassistenten avrått henne från att göra just det. Hon menar att hon fann många värdefulla tips och råd online men att långtifrån alla råd är vettiga och understödda av korrekt fakta. Framförallt på internetbaserade hästforum kan hästintresserade finna såväl värdefulla som rent av skadliga inlägg. Dashper pekar på inlägg som kan få hästägare att tvivla och i värsta fall frångå veterinära ordinationer.

I studien sker även observationer av två brittiska toppryttares Facebooksidor, dressyrryttaren Charlotte Dujardin och hoppryttaren Scott Brash. Dashper kommer i sin studie fram till att toppryttare spelar en mycket stor roll i hästvärlden såväl offline som online. Hon menar att

18

exemplen Dujardin och Brash visar på att toppryttare använder sociala medier framförallt för att interagera med sina fans, influera debatter och hjälpa till att skapa gemensamma normer, värderingar och vägar för hur hästmänniskor bör uppträda.

Sammanfattningsvis kommer Dashper (2017) fram till att det finns många olika forum online där hästmänniskor på olika nivåer uttrycker sig samt att själva hästen är närvarande även online. Att kulturen är olika beroende på vart på internet man rör sig samt vem som uttrycker sig framgår även. När proffsryttare uttrycker sig på sociala medier är det ofta underbyggt av erfarenhet och kunskap medan det på många hästforum rör sig amatörryttare som ibland ger felaktiga och rent av farliga råd till andra hobbyryttare (Dashper, 2017).

3.5 Kulturbegreppet

Kulturbegreppet beskrivs enligt Brante et al. (2001) som ett av de mest svårdefinierade begreppen inom samhällsvetenskapen (Brante et al., 2001, s.169). Ordet kultur betyder enligt Nationalencyklopedin odling och begreppet används för att beskriva ett antal olika företeelser. Innebörden av kultur i bemärkelsen ”andlig odling” som samlingsnamn för ”finkulturella” företeelser (Nationalencyklopedin:2, 2018), exempelvis konst och musik är inte intressant i denna studie. Det är kultur utifrån den samhällsvetenskapliga kontexten som är av betydelse. I och med begreppets mångfacetterade karaktär är det här nödvändigt att presentera den definition av begreppet som används för att förstå ordet kultur just i denna studie. Definitionen lyder: ”värden, normer, vanor och livsmönster vilka karakteriserar en sammanhängande social grupp” [Citat i översättning av författaren] (Giddens & Sutton, 2017, s.995).

Nedan presenteras ytterligare två, mer specificerade, kulturbegrepp vilka är av betydelse för studien. Begreppen stallbackskultur och utseendekultur används för att analysera resultaten för att vidare öka kunskapen om unga ryttares förhållande till sociala medier i vardagen kring hästen. Ordet klimat dyker vid ett antal tillfällen upp i intervjuerna, och finns därmed med i citaten som presenteras i resultatavsnittet. Däremot återkommer endast begreppet klimat i citaten och inte i analys och diskussion. Ungdomarna använder begreppet klimat för att beskriva stämningen och kulturen på sociala medier, därmed är det mest korrekt att genomgående använda begreppet kultur.

19

3.6 Stallbackskultur

Hedenborg (2008) beskriver hur hästen blev kvinnligt genuskodad när den förlorade ekonomisk betydelse i jord- och skogsbruket samt armén under mitten av 1900-talet. Att arbeta som hästskötare var under början av 1900-talet statusfyllt och relativt välbetalt i jämförelse med andra lantarbetargrupper. Under senare delen av 1900-talet blev däremot yrket hästskötare ansett som ett lågstatusarbete med löner därefter. Det romantiska skimmer som omgivit berättelser om de manliga hästskötarna byttes nu ut mot eländesbeskrivningar om hårt arbetande stallflickor (Hedenborg, 2008).

Ytterligare en faktor som präglar kulturen på stallbacken är de fostrande egenskaper som stallmiljön har. Hedenborg beskriver i sin studie Till vad fostrar ridsporten? En studie av

ridsportens utbildningar med utgångspunkt i begreppen tävlingsfostran, föreningsfostran och omvårdnadsfostran hur Ridfrämjandet redan kort efter bildandet år 1948 lockade till sig ett

stort antal ungdomar. Vilket ansågs vara en positiv utveckling då ungdomar sågs som en problemgrupp. Tack vare det stora intresset bildades en egen organisation inom Ridfrämjandet för just barn och ungdomar år 1962.

Hedenborg menar vidare att Tomas Petersons (1989) begrepp föreningsfostran och tävlingsfostran inte riktigt räcker till för att förklara ridsportens fostrande karaktär. Hon använder sig därför även av omvårdnadsfostran som begrepp för att förklara de genusförändringar som ridsporten genomgått under 1900-talet. Det går nämligen att, mycket kortfattat, se att ridsporten gått från att vara en utpräglad manlig och militär sysselsättning till att idag vara sedd som en typisk feminin idrott. Begreppet omvårdnadsfostran beskriver hur riktningen inom just Ridfrämjandets utbildningsverksamhet, i takt med den förändrade genuskodningen inom sporten, alltmer handlade om hur människan ska förhålla sig till hästen i stallet och hur ryttaren ska ta hand om och vårda den (Hedenborg, 2009).

Enligt Thorell (2017) har stallbackskulturen genomgått en förändring under 2000-talet där kulturen på de svenska ridskolorna, som länge har präglats av det militära, idag alltmer präglas av kommunikativa processer. Dessa kommunikativa processer betyder mycket i lärandesituationerna i stallet och i manegen och utgör därav en central del i det sociala samspelet ute på ridskolorna. Thorell belyser även hur ridlärarens roll förändrats i takt med

20

att försämrad ekonomi har hotat ridskolornas överlevnad. Det har ställts allt högre krav på ridlärarens pedagogiska förmåga. Militära instruktioner har bytts ut mot ett mer individanpassat-, analytiskt- och coachande lärande.

Dock skall det påpekas att den traditionella stallbackskulturen till viss del lever kvar ute i stallen och att den i mångt och mycket bygger på grundläggande behov av trygghet och säkerhet. Rutiner och tydlighet är väsentligt för såväl hästens välmående som för elevernas säkerhet. Thorell menar vidare att ridlärare kan stärka sin profession och utveckla ridskolan till ett vidare kunskaps- och resurscentrum genom att medvetandegöra följande tre faktorer; den rådande stallbackskulturen, hur lärande sker i verksamheten och vilka behov som finns av (Thorell, 2017).

3.7 Utseendekultur

I projektet TJEJ:ISKT har Carolina Lunde et al. Undersökt flickors upplevelse av utseendekulturen i stallet. Enligt Lunde et al. (2014) förmedlar begreppet utseendekultur en nutida kultur som präglas av ett starkt fokus på kroppens yttre. Det framgår att föreställningarna angående vad som definierar skönhet är snäva och nästintill orealistiska. En konsekvens av utseendekulturen eller snarare budskapen som växer fram i kulturen är att unga flickor utvecklar känslor och uppfattningar om att inte räcka till eller att aldrig se tillräckligt bra ut.

Lunde et al. (2014) beskriver vidare att ridsporten länge har ansetts som fri från utseendehets och problematiska kroppsideal och att det finns mycket lite forskning inom området. Syftet med projektet var att på ett systematiskt sätt undersöka hur tjejer som är aktiva inom ridsport ser på utseendekulturen inom sin idrott. Forskarna har genomfört enkätstudier samt fokusgruppintervjuer med hästintresserade flickor i åldern 14–20 år.

Resultaten visar att det finns en problematik inom ridsporten vad gäller flickors kroppsuppfattningar. Inom ridsporten finns en lika stark utseendepress som inom så kallade riskidrotter (idrotter där man tidigare sett mönster kring utseendepress och negativ kroppsuppfattning), var tredje respondent kände sig starkt pressad att vara smal och se bra ut. Det framkom även i studien att det finns en märkeshets inom ridsporten. Över 80 procent menade att trycket på att ha rätt kläder och utrustning är stort. En jämförelse med andra

21

idrotter visar att det är dubbelt så många som menar att märkeshetsen är överhängande inom ridsporten. Bland annat menade respondenterna att denna märkeshets förstärks i och med hästbloggar där skribenterna trycker på vilka märken denne använder sig av och vad som ser bra ut och matchar (Lunde et al., 2014).

Denna studie är intressant att använda sig av gällande analysen av hur ridsporten speglas på sociala medier. I analysen kommer begreppet utseendekultur samt resultaten kring den starka märkeshetsen att användas för att förstå hur unga ryttare förhåller sig till sociala medier.

3.8 Sammanfattning av tidigare forskning

Ovanstående genomgång av tidigare forskning har väckt en hel del frågor och reflektioner vilka kommer att behandlas längre fram tillsammans med studiens resultat. I denna sammanfattning delas nyckelinformationen utifrån genomgången av tidigare forskning in i tre kategorier: Användande av sociala medier, kunskap och sociala medier samt kultur kopplat till sociala medier. Dessa kategorier utgör även dispositionen för resultatavsnittet.

Först och främst framgår det att sociala medier kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för tjänster där användaren själv skapar innehållet genom att kommunicera med andra användare.

3.8.1 Användande

Det framgår i tidigare studier att populariteten för olika sociala medier skiftar i relativt hög hastighet bland unga människor (Statens medieråd: 2013, 2015 & 2017, Eek Karlsson 2015). Tidigare forskning indikerar även att ålder, nationalitet samt olika idrotter kan påverka bilden av populariteten för olika sociala medier.

3.8.2 Kunskap och sociala medier

Slutsatsen i Byströms el als. rapport (2015) är att sociala medier är såväl en stor riskfaktor som ett potentiellt värdefullt redskap i hästvärldens strävan efter kunskap om säkerhet. Byström menar att det behövs ett medvetet arbete med att (åter)uppmärksamma säkerhet inom ridkulturen. Även Katherine Dashper kommer i sin studie fram till att informationsflödet via sociala medier skiljer sig åt. När proffsryttare uttrycker sig på sociala forum är det ofta

22

underbyggt av erfarenhet och kunskap medan det på många hästforum rör sig amatörryttare som ibland ger felaktiga och rent av farliga råd till andra hobbyryttare (Dashper, 2017). Ovanstående studier väcker frågor kring hur sociala medier påverkar just unga ryttare i sin vardag kring hästen, inhämtar de kunskap via sociala medier och hur sållar de bland informationsinhämtande online? Hur tolkar de unga ryttarna den informationsström som produceras och publiceras via sociala medier? På vilket sätt inhämtar unga ryttare kunskap om hästen och hur kan det komma att påverka säkerheten i stallmiljön? Resonemang kring detta återfinns i avsnittet som behandlar kunskap och sociala medier.

3.8.3 Kulturbegreppet

För ungdomar är det centralt, att via sociala medier, förvalta det sociala värdet som konstrueras i människans samspel med omgivningen och söker bekräftelse genom exempelvis gillaknappen på Facebook. Dock präglas kulturen i sociala medier av en stor sårbarhet i rädslan om att bli utsatt, kritiserad eller helt enkelt att inte få den bekräftelse som eftersträvas (Eek Karlsson, 2015). Dashper menar att hästvärlden online kan beskrivas som en förlängning av den fysiska sociala miljön i hästvärlden (Dashper, 2017). Genom Hedenborgs (2008) och Thorells (2017) forskning framgår det att kulturen på stallbacken ha förändrats genom åren, från att ha varit en mansdominerad militär sysselsättning till att idag vara kvinnodominerad och alltmer präglad av kommunikativa processer. Utseende- och märkeshets är ytterligare något som präglar kulturen i stallet idag enligt Lunde (2014).

Att arbeta hårt och slita från tidig morgon till sena kvällar i stallet är något som än idag präglar kulturen på stallbacken. Hur skildras egentligen vardagen kring hästen på sociala medier? Är det romantiskt skimmer eller hårt slit som omger berättelserna om livet med hästar online? Hur kan man förstå kommunikationen kring hästen via sociala medier utifrån ett omvårdnadsperspektiv?

4.Teori

För att förstå och vidare analysera unga ryttares förhållande till sociala medier i sin vardag kring hästen kommer Erving Goffmans teorier och begrepp kring det dramaturgiska

23

perspektivet, stigma, förhållandet mellan regionerna ”frontstage” och ”backstage” samt ”impression management” att användas. För att skapa en förståelse kring Goffmans teorier och samtidigt koppla dessa till sociala medier har, utöver Goffmans egna verk, tre vetenskapliga skrifter använts. Samtliga tre har själva använt Goffmans teorier för att analysera och förstå fenomen kopplade till sociala medier. Aage Radmann har i sin avhandling

Huliganlandskapet -medier, våld och maskuliniteter (2013), använt Goffmans teorier för att

analysera det svenska huliganlandskapet. Liselotte Eek Karlsson har med hjälp av Goffmans teorier ökat kunskapen kring ungas samspel i sociala medier (Eek Karlsson, 2015). Intressant nog har såväl Radmann som Eek Karlsson valt att i sin tur använda sociologen Anders Perssons alster Ritualisering och sårbarhet – ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social

interaktion (2012) för att förstå Goffmans teorier utifrån en kontext kopplad till sociala

medier.

4.1 Det dramaturgiska perspektivet

Enligt Persson (2012) utgick Goffman alltid från två förutsättningar, 1: att vi alltid delar social situation med andra individer och 2: att vi saknar en alltigenom tillförlitlig kunskap om de individer vi delar situation med. Förutsättningarna utgör i sin tur grunden för Goffmans samhällsvetenskapliga utgångspunkter, 1: definition av situation och 2: social information (Persson, 2012; Radmann, 2013, s.68). Radmann (2013) menar att situationsdefinitionen handlar om hur individer väljer att gestalta möten med andra personer. Redskapet för att individen ska kunna gestalta något är just individens förmåga att kontextualisera den sociala informationen. Vidare menar Radmann att det är den sociala informationen som i sin tur bestämmer hur individer definierar situationer (Radmann, 2013, s.68–69).

Goffman skiljer på olika framträdanden, han menar att människor som själva tror på sitt framträdande och genuiniteten i det förmedlar en sådan uppriktighet att det är högst troligt att endast den socialt missnöjde ställer sig tvivlande till äktheten i framträdandet. Medan den övriga publiken helt och hållet tror på skådespeleriets genuinitet. Å andra sidan menar Goffman att det finns individer som inte alls låter sig själv övertygas av sin egen rutin. Dessa individer kan med sitt skådespel forma publikens uppfattningar och därmed uppnå andra syften utan att bry sig om vad de tycker om varken situationen eller sig själv. Sådana personer

24

kan enligt Goffmann kallas cyniska medan personer som faktiskt tror på sitt eget skådespeleri kan anses vara uppriktiga (Goffman, 1959, s. 25).

Det dramaturgiska perspektivet och de två typerna av skådespelare som Goffman definierar som cyniska respektive uppriktiga är intressant i analysen kring unga ryttares uppfattningar om vad som försiggår på sociala medier såväl kunskapsmässigt som kulturellt. En diskussion kring de unga ryttarnas uppfattningar av genuiniteten och uppriktigheten på sociala medier återkommer under analys och slutsatser. Forskare som använt Goffmans dramaturgiska perspektiv för att förstå företeelser som sker via sociala medier många gånger dragit en tydlig linje mellan vad som är cyniskt respektive genuint skådespel. Det kan dock vara problematiskt att göra det, framförallt vad gäller kommunikation via sociala medier. Detta då det ofta ligger i betraktarens ögon huruvida denne uppfattar något som genuint eller cyniskt. Därmed kommer förförståelsen att det inte går att dra en skarp gräns angående vad som är cyniskt respektive genuint genomsyra analysen i föreliggande studie.

4.2 Regioner och varseblivningsbarriärer - Frontstage och Backstage

Eek Karlsson (2015) beskriver hur Goffman använder sig av begreppet region för att problematisera närheten i interaktioner. Goffman definierar begreppet region som ”vilket ställe som helst som till en viss grad är begränsat av perceptions- eller varseblivningsbarriärer”. Den främre regionen används för att förklara ett specifikt framträdande som äger rum framför en publik och styrs av sociala normer och regelsystem. I denna främre region kan publiken låta sig påverkas av de handlingar som sker här och nu. För att minska risken att det sociala värdet förloras måste varje individ avgöra om någon del av aktiviteten ska förstärkas eller undertryckas. Den bakre regionen skiljer sig från den främre på så sätt att den expressivitet som kännetecknar den främre regionen inte existerar här. Att finnas i den bakre regionen kan också förklaras som att finnas bakom kulisserna. Här fyller inte de sociala norm- och regelsystemen samma funktion som i den främre, vilket innebär att de intryck som en människa skapat i den främre regionen kan bestridas i den bakre (Goffman 1959; Eek Karlsson, 2015, s. 37–38).

Att befinna sig i den främre respektive bakre regionen kan alltså beskrivas som att befinna sig ”frontstage respektive backstage”. Gränslandet mellan dessa regioner beskriver Goffman som

25

en korridor eller ett gränsland vilken hålls stängd för publiken. Detta så att bilden som presenteras ”frontstage” som följer de sociala normerna och reglerna kan hållas intakt och sann i publikens ögon. För ”backstage” kan man finna saker eller uttryck som röjer den fasad som presenteras ”frontstage” (Goffman, 1959, s.102–103). Det som står mellan regionerna ”frontstage” och ”backstage” är oftast tid och/eller rum och det är det Goffman kallar varseblivningsbarriärer. Det är viktigt att ha kontroll över vad publiken ser och vilken publik som ser vad för att kunna upprätthålla sitt ansikte. För att upprätthålla status och ansikte måste därför vissa aktiviteter ”backstage” hållas dolda (Goffman, 1959; Eek Karlsson, 2015, s.38).

Ett exempel på vad som kan anses vara ”frontstage” respektive ”backstage” inom ridsporten är uppvärmningsplatsen på hästtävlingar som kan anses vara ”backstage” respektive själva arenan vilken befinner sig ”frontstage”. Inledningsvis nämndes ett exempel på att uppvärmningsbanan vid OS i London stängdes då problematiken kring att så kallade ögonblicksbilder spridits och lett till diskussioner online. En stängning av uppvärmningsbanan kan, utifrån teorin kring regionerna ”backstage” och ”fronstage”, tolkas som en åtgärd för att bevara varseblivningsbarriären och hålla information som traditionellt anses höra hemma i de bakre regionerna på plats ”backstage”.

Goffmans begrepp ”frontstage” och ”backstage” kan i flera avseenden vara användbara i diskussionen kring människors kommunikation kopplad till den tekniska utvecklingen. Istället för att enligt ovan diskutera regioner och varseblivningsbarriärer i den fysiska världen går det att istället applicera på kommunikation online. Gränsen vad som betraktas som privat respektive offentligt kan förklaras genom regionbegreppen och uttrycken ”frontstage” och ”backstage”. Persson (2012) menar att varseblivningsgränserna har förskjutits och att handlingar som tidigare har betraktats som privata och förpassade ”backstage” idag sker ”frontstage” framför en stor publik. Förskjutningen av information ”frontstage” respektive ”backstage” kan beskrivas med uttrycket ”oversharing” som beskriver hur människor alltmer offentliggör det privata (Persson 2012; Eek Karlsson, 2015, s. 39).

I diskussionen kring begreppsdefinitionen för sociala medier i tidigare avsnitt framgår det att sociala medier öppnar upp för användare att självständigt producera och sprida information med andra användare. Vidare innebär detta enligt min mening att varseblivningsbarriärerna

26

inte är av samma natur som i kommunikation som sker endast i den fysiska värden. Enligt Persson (2012) sker en förskjutning av varseblivningsbarriärerna genom sociala medier men frågan om begreppet förskjutning räcker för att förklara det som sker. Det är möjligen mer komplext, så komplext att begreppet oversharing som Persson (2012) använder kan komma att uppfattas som omodernt och svårt att använda för att tolka vad som sker i ungdomars kommunikation via sociala medier. Begreppen kring regionerna tillsammans med ”oversharing” kommer senare att användas för att analysera de unga ryttarnas uppfattningar kring kulturen online, samt deras syn på sitt eget användande av sociala medier i vardagen kring hästen.

4.3 Stigma

Radmann (2013) talar om att ett av Goffmans huvudbegrepp är ”stigma”, vilket utgör grunden för analysen av identitetsdiskussionen. Goffman beskriver stigma enligt nedan:

Stigma har närmare bestämt att göra med förhållandet mellan individer och samhällets identitetsvärden, alltså de normativa och institutionella regleringarna av, förväntningarna på och föreställningarna om hur individer ska vara, uppträda, se ut och göra (Goffman, 1972; Persson, 2012; Radmann, 2013, s. 71).

Goffman menar alltså att det går att säga något om en individs totala identitet samt peka ut vilken identitet som är avvikande från normaliteten genom att analysera kroppen, karaktären och kategoritillhörigheten (Goffman, 1972; Radmann, 2013, s. 72). Identitetsbegreppet kan delas in i tre delar: social identitet och personlig identitet, vilka båda två till stor del bestäms av omgivningen samt ”jag” identiteten vilken handlar om individens självuppfattning. Enligt Goffmans teori om stigma strävar människan efter tillfällig konsensus i möten med andra människor och strävar därför konstant efter att uppträda ”normalt”. Människan försöker i denna strävan att kontrollera informationen om sig själv för att undvika skam (Goffman, 1972; Persson, 2012; Radmann, 2013, s.72).

Persson (2012) beskriver att mobbning kan ses som ett exempel på stigmatisering på så vis att det handlar om huruvida individer kan eller inte kan svara upp mot samhällets normer som styr hur man bör vara och hur man bör se ut. Vidare beskriver Persson hur den danska psykiatern Zlotnik (1999) problematiserar idealmänniskan som konstruerats av bland annat

27

reklamvärlden. Zlotniks konstruktioner kallas superflickan och superpojken och beskriver två ”idealmänniskor” som såväl utseendemässigt som personlighetsmässigt uppnår de idealbilder som konstruerats av samhället. Persson menar att framförallt ungdomar stigmatiseras enligt dessa idealbilder och att samhället i takt med mediernas utveckling förstärker dessa idealbilder. Persson menar även att utseendebaserad stigmatisering förmodligen har stärkts sedan Goffmans bok om stigma publicerades i början av 1960-talet. Det beror enligt Persson på den ökande spridningen av information i olika medier (Persson, 2012, s. 130–139). Stigma kommer i analysen att användas för att skapa förståelse kring de unga ryttarnas självbild och uppfattning av andra människors uppträdande på sociala medier.

För att sammanföra Goffmans förståelse kring den sociala dynamiken utifrån begreppet stigma och social definition med kommunikationen mellan människor ”IRL” (In Real Life) respektive kommunikationen människor emellan via sociala medier har Persson (2012) tagit fram nedanstående modell. Modellen jämför interaktion ansikte mot ansikte eller

face-to-face: f2f och interaktionen via internet eller Persona-to-persona: p2p (Persson, 2012;

Radmann, 2013, s.72). Med persona menas mask och begreppsliggör det faktum att personer som befinner sig på sociala medier har stort utrymme att skapa en roll, karaktär eller mask som skiljer sig mer eller mindre från personens faktiska identitet. Bara faktumet att skapa ett användarnamn (trots att det är personens egennamn) på sociala medier innebär att personen i fråga skapar en identitet som inte är identisk med en själv. Dock är Persson noggrann med att påpeka att det heller inte går att vara säker på att interaktionen face-to-face innebär att det är personens riktiga eller faktiska identitet som kommer fram. Även vid möten ”IRL” går det inte vara helt säker att personen inte har iklätt sig en mask som representerar en karaktär som skiljer sig från dennes riktiga identitet (Persson, 2012, s. 260).

28 Modell 1

Ansikte mot ansikte: f2f Sociala medier: p2p

Rum Delat fysiskt rum, fysisk närhet Delat datornätverk

Tid Samma tid Tid kan variera

Språk Verbalt språk, kroppsspråk,

(skriftligt och symboler möjliga). Skriftspråk, symboler

Social information Bred överföring av uttryck Smal överföring

Källa: Tabell 9.2. Persson 2012, s. 275; Radmann, 2013, s.73.

Enligt Persson (2012:2) är två av de största skillnaderna mellan kommunikation f2f och p2p att personer som interagerar ansikte mot ansikte använder kroppsspråket som en del av kommunikationen. Samt att den direkta responsen två människor emellan gör att samtalet flyter på och sociala normer och regler på så sätt kan upprätthållas. Vid kommunikation genom sociala medier finns varken kroppsspråk eller direkt respons närvarande på samma sätt. Dock skall det påpekas att respons i allra högsta grad förekommer vid kommunikation via sociala medier. Däremot sker denna respons först då t.ex. Facebook-inlägget eller mailet är publicerat eller skickat, vilket innebär att kommunikation och respons genom sociala medier kan efterliknas med en pingismatch. Kommunikationen online flyter inte på eller in i vartannat utan hålls uppdelad, vilket i sin tur innebär att personerna i fråga inte kan läsa varandra under kommunikationens gång. Den reglerande sociala återkopplingen minskar alltså markant på sociala medier. Enligt Persson (2012) är det en av de största anledningarna till att ”oversharing” förekommer i relativt hög utsträckning på sociala medier (Persson, 2012, s.270–276).

Ovanstående resonemang kring att kommunikation online kan gestaltas som en pingismatch kan idag kännas något bedagat. Detta då ungdomar idag kommunicerar i en svindlande hög hastighet via sociala medier. Framförallt kan det anses vara problematiskt att Persson (2012) återigen använder begreppet ”oversharing” som ett universellt verktyg för att skilja kommunikation som sker online respektive offline. För att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för unga ryttares förhållande till sociala medier i vardagen kring hästen anser jag att det krävs ett mer öppet förhållningssätt kring vad kommunikation online innebär. Teorin som beskrivs i detta avsnitt kommer att användas som verktyg för att skapa förståelse men det är primärt resultatet och ungdomarnas röster som kommer att tala om hur det ser ut idag.

29

Begreppet ”oversharing” kommer därmed, i denna studie, inte användas som en enkel utväg hur vi bör förstå vad som sker i kommunikationen online.

4.4 Impression management

Teorin kring impression management har sina rötter i Erving Goffmans verk Jaget och maskerna (1959). Teorin förklarar hur individer (medvetet eller omedvetet) styr andra personers intryck om sig själv för att söka bekräftelse och imponera. Goffman beskriver hur människan har två olika typer av uttrycksförmågor. Det första är uttryck som individen sänder ut (give impression) vilket innebär att personen i fråga använder sig av exempelvis verbala symboler eller kroppsspråk som denne kontrollerar fullt ut. Det andra är uttryck som individen överför (give off impression). Överförda uttryck kan förklaras som mer eller mindre ofrivilliga kroppssignaler eller undermedvetna signaler som kan påverka hur mottagaren upplever sändarens uttryck (Goffman, 1959, s.12–15). Ett exempel på ett överfört uttryck är okontrollerade skakningar vilka uppenbarar sig då en person är nervös.

Persson (2012:2) menar att sociala medier begränsar utrymmet för överförda uttryck då merparten av informationen som återges är kontrollerad däremot kan exempelvis stavfel tolkas som överförda uttryck (Persson, 2012:2, s.20). I denna studie kommer ovanstående teori att användas för att analysera vilken typ av information om vardagen kring hästen som når sociala medier och vad det beror på.

4.5 Sammanfattning teori

Goffmans perspektiv på människans sätt att kommunicera och vilka typer av barriärer och koder som styr denna kommunikation är enligt ovan i allra högsta grad relevant att applicera på kommunikation online. En av grundpelarna som krävs för att förstå Goffmans teorier är att människans kommunikation kan efterliknas med ett skådespel vilket förtydligas i resonemangen kring det dramaturgiska perspektivet. I uppsatsen kommer teorin kring det dramaturgiska perspektivet användas för att skapa en förståelse kring ryttares genuinitet i kommunikationen via sociala medier. Är det genuina bilder av vardagen kring hästen som förmedlas via sociala medier eller finns det cyniska inslag? Hur förhåller sig de unga ryttarna till denna bild?

30

Vidare kommer studiens resultat att analyseras med hjälp av teorin och begreppen regioner och varseblivningsbarriärer. Frontstage och backstage är begrepp som förklarar vilken typ av kommunikation som kan betraktas som privat respektive offentlig. Då det finns teorier kring att varseblivningsgränserna har förskjutits alltmer och att handlingar som tidigare har betraktats som privata och förpassade till ”backstage-området” idag sker ”frontstage” framför en stor publik via sociala medier. Begreppen kring regionerna frontstage och backstage kommer att användas för att analysera de unga ryttarnas uppfattningar kring kultur online, samt deras syn på sitt eget användande av sociala medier i vardagen kring hästen.

Enligt Goffmans teori om stigma strävar människan efter tillfällig konsensus i möten med andra människor och strävar därför konstant efter att uppträda ”normalt”. Kommunikation ansikte mot ansikte samt persona till persona skiljer sig åt på en rad olika vis. Dock gör strävan efter tillfällig konsensus samt strävan efter att vara normal sig påmind såväl online som offline. Stigma kommer senare i uppsatsen att användas för att teoretisera och konkretisera de unga ryttarnas resonemang kring vilken typ av information som förmedlas om hästar och ridning via sociala medier. Samt hur de själva förhåller sig till informationsflödet i sin vardag kring hästen. Vad anses vara normalt? Hur uppfattar de unga ryttarna andra människors uppträdande och kommunikation kopplat till hästar och ridning online? Impression management kommer att användas för att analysera hur de unga ryttarna ställer sig till den bild som återges av ridsporten via sociala medier.

5.Metod

5.1 Netnografi i gränslandet mellan teori och metod

Forskningsfältet Netnografi formulerades under 1990-talets senare del. Enligt Martin Berg (2015) rotar sig netnografin i föreställningen att internet eller ”cyberspace” är en social plats för människor som önskar fly vardagslivet och lämna sina vardagsbekymmer därhän. Eftersom kommunikationen på nätet från början primärt var textbaserad antogs det även att nätet skulle fungera som ett socialt filter där saker som utseende, geografisk lokalisering, kön, sexualitet, etnicitet eller klasstillhörighet var oviktiga för den kommunikativa situationen. Idag går det dock knappast hålla med om att det sociala livet på internet kan anses vara isolerat från människors vardagsliv, snarare kan internet ses som en definierande struktur i

31

det sociala samspelet (Berg, 2015, s.18–19). I föreliggande uppsats berör unga ryttares syn på just social samvaro på internet i deras vardag kring hästen är netnografin central för att skapa förståelse kring internet utifrån en vetenskaplig kontext. I denna studie är det inte den klassiska formen av netnografisk metod som används, där forskaren utför observationer online. Här används netnografi som forskningsfält snarare som en vägledande kunskapsbas i gränslandet mellan teori och metod.

Netnografisk forskning kräver inledningsvis en tydlig och artikulerad bild av hur internet förstås i förhållande till respektive kontext. Dels handlar det om att använda internet för att bedriva etnografisk forskning, dels handlar det om att förstå internet som en arena för socialt liv. Begreppsliggörandet av samt förståelsen för internet är av största betydelse för hur netnografisk forskning bedrivs samt vilka resultat den leder till. Valet av vilken utgångspunkt som bör tas beror i allra högsta grad på studiens syfte samt problemformulering (Berg, 2015, s.24). I denna studie ligger utgångspunkten i vad ungdomar själva tänker kring sin närvaro på sociala medier i förhållande till sin vardag kring hästen. Därför har valet fallit på att genomföra intervjuer med ungdomarna i stället för att observera unga ryttares användande och deras aktivitet på sociala medier. Netnografin är alltså inte det primära metodvalet utan används i studien som ett verktyg att förstå internet. I förståelsen ses internet som en social mötesplats där ungdomarna interagerar med varandra. Denna grundläggande förståelse har bland annat lett till valet av definition av sociala medier vilken har diskuterats tidigare i uppsatsen1_.

5.2 Urval

För att uppfylla syftet att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för unga ryttares förhållande till sociala medier i vardagen kring hästen har valet fallit på att utgå från ungdomars uppfattningar av deras eget användande av sociala medier. Detta för att synliggöra och kartlägga hur de hästintresserade ungdomarna använder sig av de sociala plattformarna

1 _{Vid ett tidigt skede i forskningsprojektet var tanken att empirin skulle analyseras och förklaras med hjälp av} den postmoderna Jean Baudrillards teori kring hyperrealiteter. Baudrillard menar i stora drag att utvecklingen av det postmoderna samhället har skapat en hyper-reell värld där skillnaderna mellan fakta och fantasi riskerar att gå upp i rök (Dodd 2005, s.142). Dock har insikten om att ett kritisk postmodernt förhållningssätt riskerar begränsa diskussion och analys snarare än att berika den lett till att valet har fallit på att hålla ett genomgående induktivt förhållningssätt. Detta beslut har kommit genom en förståelse att netnografi kräver ett mer öppet och modernt förhållningssätt till just internet, därmed kommer just begreppet netnografi att finnas som en röd tråd som genomsyrar alltifrån bakgrund till analys.