Avslutande sammanfattning

Slutsatserna som jag drar kring pedagogernas tankar om sin användning utav utemiljön i pedagogiska sammanhang är att alla pedagogerna på respektive förskola har en mycket positiv inställning. Både till att använda sig av utemiljön när det gäller barnens fria lek samt i pedagogiska sammanhang.

Alla pedagogerna som jag har intervjuat har haft en mycket positiv inställning till att använda utemiljön så mycket som möjligt i verksamheten. De menar att det finns otroliga möjligheter i att flytta ut mycket av den pedagogiska verksamheten till utemiljöer.

Pedagogerna på Solstrålen använder sig av utemiljön och av olika miljöer mer aktivt och i större utsträckning än Rödluvan som i större grad använder den egna förskolegården, där barnen får leka fritt. De anser att barnen utvecklas och får många nya kunskaper genom leken ute. Då Rödluvans pedagoger har planerad uteverksamhet är den mycket genomtänkt och har läroplanens strävans mål som utgångspunkt. Då går de iväg från förskolegården och använder olika typer av utemiljöer i deras närområden.

Pedagogerna på Solstrålen ger barnen möjligheter att vistas i många olika utemiljöer. Detta gör att barnen förhoppningsvis får ett intresse för att vistas och värna om dessa miljöer även då de blir äldre. Pedagogerna ger barnen en grundläggande kunskap om naturen och dess innehåll på ett lekfullt och naturligt sätt. Detta genom att de oftast utgår ifrån barnens tankar och upptäckter som barnen gör ute i de olika utemiljöerna som de spinner vidare på och utvecklar. Genom att de arbetar på detta sätt och på autentiska platser menar de att barnen får en bättre inlärningsförmåga.

Alla pedagogerna är medvetna om den positiva inverkan utevistelsen har för barnen. De poängterar alla vikten av utomhusvistelsen för att stimulera barnens motoriska utveckling samt för att främja hälsan.

Rödluvan har ett mer inrutat dagsschema vilket pedagogerna själva menar kan vara stressande. Hinder såsom personalbrist och kyla kan göra att de får planera om lite men de försöker vistas ute alla dagar om året.

Pedagogerna på Solstrålen startade själva upp sin verksamhet. En av anledningarna var att minska stressen för barnen, då de försöker ta dagen som den kommer utan onödiga avbrott för barnen. Därför försöker de väva in alla samlingar och annan pedagogisk verksamhet naturligt för barnen.

7 Diskussion

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagogerna på en traditionell förskola i jämförelse med pedagogerna på en uteförskola tänker kring användandet av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Meningen var även att få reda på om pedagogerna ansåg att utemiljöns utformning har någon betydelse för hur den används i verksamheten.

Resultatet av min undersökning visar på att alla pedagogerna var mycket positiva till att använda utemiljön så mycket som möjligt i verksamheten. De anser att det finns otroliga möjligheter att använda utemiljön både för fri lek samt i pedagogiska sammanhang.

Jag har i undersökningen kommit fram till att en viktig del som stimuleras är motoriken då barnen leker i olika slags utemiljöer. Detta är något som samtliga pedagoger framhäver. Detta är något som man har forskat kring också. Grahn m.fl. (1997) har i en studie kommit fram till att barn som får leka i miljöer med mycket växlighet och olika terräng får bättre motoriska färdigheter. De kom även fram till att barnens hälsa förbättrades genom mycket utevistelse. Detta betonar även alla pedagoger vara ett mål med deras uteverksamhet.

I Bronfenbrenners modell framgår det att bland annat kommunens ekonomi som tillhör exosystemet, påverkar barnet indirekt. Detta kan exempelvis påverka förskolans verksamhet genom vilka resurser som förskolan har tillgång till (Björklid & Fischbein, 1996). Kommunens ekonomi påverkar Rödluvan genom att de inte kan åka till exempel till havet som de skulle vilja. I denna kommun finns ej tillräckliga resurser för att hyra buss som tar barnen till andra miljöer. Detta påverkar barnen indirekt genom att de endast får uppleva de platser som finns i närmiljön. På Solstrålen finns det däremot mer möjligheter för utflykter då kommunen har en buss som man kan hyra gratis. Pedagogerna har ännu inte utnyttjat denna möjlighet eftersom de anser sig privilegierade genom att ha tillgång till sina cyklar som kommunen har köpt in. Detta möjliggör att pedagogerna tillsammans med barnen kan ta sig till olika miljöer. Solstrålen har även fördelen att ha tillgång till havet samt skogsliknande miljöer i sin närmiljö.

I utemiljön får barnen naturligt lära sig hur denna fungerar. I Lpfö 98 (Lärarförbundet, 2002) står det att förskolan ska sträva mot att barnen utvecklar en förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp samt sitt kunnande om växter och djur. Rödluvans pedagoger planerar sin uteverksamhet mer efter läroplanen medan Solstrålens pedagoger menar att de naturligt får in läroplanens strävans mål då de vistas i olika utemiljöer.

I Lpfö 98, (Lärarförbundet, 2002) står det även att utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Detta anser jag genom mina resultat att pedagogerna på båda förskolorna arbetar efter. Rödluvan använder sig främst av sin egen gård men en dag i veckan vistas de i en annan utemiljö i deras närmiljö. Solstrålens pedagoger däremot vistas endast en dag i veckan på hemvistens förskolegård och de andra dagarna i andra utemiljöer i sin närmiljö. På så sätt anser jag att barnen på båda förskolorna får ett stort utbud av olika utemiljöer som de har olika aktiviteter i.

Bronfenbrenner menar i sitt utvecklingsekologiska system att om barnet får prova på olika aktiviteter i sin närmiljö ökar barnets kompetens. Omgivningen kan därigenom förstärka barnets utveckling genom att erbjuda barnet ett stort och varierande utbud av aktiviteter, miljöer samt material (Björklid & Fischbein, 1996).

När man använder sig av utemiljön som pedagogiskt redskap kan man oftast som pedagogerna på både Rödluvan och Solstrålen beskriver det arbeta ämnesöverskridande. Dahlgren och Szczepanski (1997) menar att man inom utomhuspedagogiken arbetar ämnesöverskridande. Då används konkreta metoder i autentiska utomhusmiljöer. Barnen får på detta sätt begreppskunskap, teoretisk kunskap samt erfarenhetskunskap. De får även möjlighet att uppleva med alla sina sinnen vilket resulterar i ett meningsfullt lärande.

Solstrålens pedagoger anser att en viktig del i deras verksamhet är att låta barnen i lugn och ro utforska utemiljön. På så sätt blir barnen mindre stressade och de får mer tid för reflektion. Stensmo (1994) menar att detta var något som Rousseau förespråkade då han menade att barnens eget utforskande och reflektionerna över dessa stimulerade barns utveckling och lärande.

Szczepanski och Nelson (www.liu.se) har studerat hur elever i skolan påverkas då de fått arbeta med utomhuspedagogik i utemiljöer. Resultat visar på att barnen blir betydligt mindre

stressade då denna undervisningsmetod används. Jag hoppas därför att fler pedagoger inom förskolan tar till sig utomhuspedagogikens tankar och använder dessa. Jag anser att vi då skulle få lugnare och mer harmoniska barn som värnar om naturen och dess innehåll.

Pedagogerna får mycket positiv respons av föräldrarna kring deras uteverksamhet. Detta är enligt Bronfenbrenners mesosystem viktigt att olika faktorer i närmiljön såsom pedagoger på förskolan länkas samman med föräldrarna som står barnet närmast. Om dessa har bra kontakt så avspeglas detta på barnet så att det blir tryggt och har på detta sätt bra förutsättning att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt under sin vistelse på förskolan (Björklid & Fischbein, 1996).

Solstrålens mål är att barnen ska få lite mer artkunskaper än de anser andra barn på traditionella förskolor får. Lundegård m.fl. (2004) menar att om barnen lär sig om olika sorters arter kan de ha nytta av dessa kunskaper då de kommer till nya miljöer. Rödluvans pedagoger har däremot målet att banen ska få en mer övergripande kunskap om naturen.

Blennow m.fl. (2004) har gjort en undersökning angående pedagogers användning av gården beroende på väderlek och dess utformning. Resultaten visar på att de förskolor som har en lekvänligare och mer växtberikad gård använder denna mer än förskolor utan dessa möjligheter. Pedagogerna på Rödluvan anser att deras gård är mycket fin och lekvänlig eftersom den har så mycket olika möjligheter för barnen. Pedagogerna tror att det är därför de använder den så mycket i verksamheten. Grahn m.fl. (1997) och Mårtensson (2005) har även studerat vilken betydelse gårdens utformning har när det gäller barns utveckling och lärande. Resultat visar på att barn som vistas på gårdar som är naturrika leker fler lekar, leker bättre i grupp och är mer uthålliga. De tränar dessutom sin förmåga till balans, vighet och koordination samt att springa både snabbt och uthålligt.

Jag anser att både Rödluvan och Solstrålens gård uppfyller kraven på en bra lekmiljö som Mårtensson beskriver. Hon menar att det behövs en blandning av öppna ytor, vegetation och lekredskap för att ge barnen högre nivåer av fysisk aktivitet (Lenninger & Olsson, 2006). På rödluvans gård finns en balans utav stora ytor med gräs, träd och buskar samt en stor variation av lekredskap som finns i ett bra förhållande till varandra. Även solstrålens gård har en bra balans av växtlighet och lekredskap men jag saknar tillgång till gungor. Solstrålens barn får tillgång till gungor då de vistas på andra lekplatser.

Om man som pedagog är delaktig i barnens utforskande såsom pedagogerna är i utemiljön på Solstrålen kan man som Rasmusson (1994) menar lättare se världen med barnens ögon. Jag är enig med Rasmusson i detta påstående. På detta sätt kan man förmedla barnens känslor, tankar, behov och kunskaper till vuxenvälden då pedagogerna fungerar som tolkare. Pedagogerna kan då genom t.ex. bilder och muntligt förklara och förmedla det barnen gjorde, upptäckte, och lärde sig till föräldrarna. Rödluvans pedagoger är också delaktiga tillsammans med barnen och kan på så sätt förmedla vidare till föräldrarna det ovannämnda. Dessa pedagogerna länkar även samman det barnen gjort och upptäckt med läroplanens strävans mål.

Jag anser att pedagogerna på Solstrålen automatiskt kommer närmare sina barn genom att dagligen vistas i olika utemiljöer såsom bland annat havet. Detta är viktigt då de är vid havet för att undvika faror. Genom att vara närmare barnen är pedagogerna mer delaktiga i deras upptäckter och kan spinna vidare på dessa. Granberg (2000) menar att man på detta sätt blir en medforskande pedagog. De ska därmed ge barnen nya infallsvinklar så att de sedan på egen hand upptäcker, ser och förstår i olika miljöer.

Jag är slutligen mycket positiv till de resultat som jag kommit fram till i mitt arbete. Rödluvan arbetar mycket medvetet med sin uteverksamhet och försöker väva in den så mycket som möjligt både genom den fria leken och i pedagogiska sammanhang. Även Solstrålens pedagoger arbetar medvetet med barnens utveckling och lärande under utevistelsen men väver in det genom barnens egna upptäckter och tankar som pedagogerna aktivt spinner vidare på.

7.1 Metoddiskussion

Jag anser att mitt metodval fungerade bra i förhållande till mina problemområden. Alla intervjuerna fungerade bra. Pedagogerna var mycket naturliga under intervjun och jag anser att jag fick ut mycket bra och fylliga svar från samtliga av mina intervjupersoner. De tyckte att det var roligt att få delta och beskrev mer än gärna sina respektive verksamheter och hur de arbetade med utemiljön.

Jag anser att det inte var några problem med att jag sedan tidigare hade en relation till pedagogerna på Rödluvan. Intervjuerna blev naturliga och objektiva och det har inte påverkat mig då jag skulle analysera dessa.

Jag anser att observationerna jag gjort på utemiljöns utformning har varit bra för mina resultat. På detta sätt kunde jag relatera till och fått en mer förståelse för det pedagogerna talade om i intervjuerna. Om undersökningen sträckt sig över en längre tidsperiod skulle jag även ha velat observera om pedagogerna arbetade så som de beskrivit i mina intervjuer. Jag anser att jag på detta sätt kanske skulle få mer djup i mitt arbete. Men min förhoppning är att de svarat det de själva vill säga utan någon påverkan av mig under intervjuerna. Alla pedagogerna kändes mycket naturliga under intervjun och jag anser att jag i analysen har fått fram en rättvis bild av pedagogernas tankar.

Jag ville i en av mina frågor veta om det fanns några hinder med att använda sig av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Pedagogerna kom först inte på några men sedan framkom en del svårigheter eller besvär som de ansåg resulterade i att de ibland inte utnyttjade utemiljön fullt ut. Jag tror att just benämningen hinder är ett starkt ord som många av pedagogerna inte kunde relatera till. Hade jag valt någon annan benämning som till exempel praktiska problem, kanske pedagogerna lättare kunnat komma på något relevant. Detta är något jag ska ha i åtanken om jag under min tid som förskollärare ska intervjua någon.