• No results found

Pedagogernas tankar kring möjligheter med användningen av utemiljön i pedagogiska sammanhang

In document Utevistelse på förskolan (Page 38-41)

5 Beskrivning av förskolorna

6.2 Pedagogernas tankar kring möjligheter med användningen av utemiljön i pedagogiska sammanhang

Rödluvan

Carolin har mycket kunskaper inom området och det märktes att hon skulle kunna använda utemiljön mer än vad som görs idag. Lisa har arbetat med en utegrupp i ett halvt år och är mycket inspirerad av användningen utav utemiljön i pedagogiska syften. Även Yvonne skulle kunna tänka sig att använda utemiljön mer i pedagogiska sammanhang än vad som görs idag. Lisa menar att man i princip kan flytta ut all traditionell inneverksamhet utomhus. Man kan måla, pyssla, ha gympa och äta lika bra ute som inne anser hon.

Caroline menar att det är mest under de planerade utedagarna som de har pedagogisk verksamhet i utemiljön. Då får barnen till exempel olika uppdrag såsom att samla saker från naturen och saker som inte tillhör naturen såsom kapsyler och dylikt. Sedan samlas alla och sorterar föremålen, till exempel om de plockat pinnar så kan man sortera dessa efter storlek och tjocklek. Sedan får barnen berätta hur de tänker och så blir det ett samtal kring uppdraget och annat som barnen funderar på.

Yvonne anser att de inte använder gården så mycket till pedagogisk verksamhet som de egentligen borde göra, utan att den mestadels är till för fri lek under den dagliga utevistelsen. Men samtidigt menar hon att barnen utvecklas mycket och får nya kunskaper genom leken. Lisa menar att;

”Ja men även när man går in i deras lek när de leker fritt, att man går in och försöker vara med, lurar in lite lärande, språk, matte, naturkunskap alla de sakerna, att man försöker få in det”.

Alla pedagogerna menar att de har barnens utveckling och lärande i baktanken under all planerad verksamhet. De anser att motoriken, speciellt grovmotoriken stimuleras otroligt mycket utomhus bland annat då de klättrar i träd och rör sig i olika terränger. ”Barnen kan röra sig på ett helt annat sätt än vad de kan göra inne” menar Yvonne.

Den sociala utvecklingen hos barnen är viktig då de kommer närmare varandra, de lär sig umgås med varandra och söker nya kontakter då de är utomhus. Turordningen stimuleras genom att de bland annat får vänta tills en gunga eller cykel är ledig.

Då de ska gå till andra utemiljöer än förskolegården brukar pedagogerna märka ut olika riktmärken till barnen. Det kan vara en flaggstång eller ett träd som de pratar om. På tillbakavägen brukar barnen få visa pedagogerna vägen till förskolan genom de olika riktmärkena de fick på ditvägen som hjälp. Lisa menar att barnen genom denna övning utvecklar barnens rumsuppfattning som i förlängningen är bra för matematiskt och logiskt tänkande.

De tar även tillvara på barnens idéer, tankar och funderingar. De arbetade bland annat med gråsuggor under en hel termin. Detta tema på grund av att en pojke sett en gråsugga i en bok och undrat vad det var för något djur. För att spinna vidare på detta startades detta tema. De åkte till skogen med alla barnen och letade efter gråsuggor som de sedan på förskolan byggde ett bo åt. Gråsuggorna fick barn så det blev fler och fler och det tyckte barnen var roligt att följa. Så samtalade de om dem och jämförde de olika och räknade ben så att de fick in matematiken. Sen så vidareutvecklade de temat så att de fick in många olika ämnen. De arbetade så kallat ämnesövergripande.

Solstrålen

Helene har tidigare arbetat på en naturskola och har därigenom mycket kunskaper av att använda utemiljön i pedagogiska sammanhang. Camilla har även erfarenheter av att använda utemiljön mycket i verksamheten på grund av sitt eget stora intresse av naturen och dess innehåll. De har därför båda en positiv bild av utemiljön som pedagogisk arena där barnen utvecklar och får många nya kunskaper.

Både Helene och Camilla anser att all verksamhet som görs inne kan man göra ute också. De anser även att det finns hur mycket möjligheter som helst då man använder sig av utemiljön i verksamheten. De har därför valt att flytta ut all sin verksamhet. Camilla beskriver att de bland annat plockar olika saker i naturen såsom kastanjer, stenar, tång och pinnar som de sedan använder och bearbetar tillsammans med barnen. Detta genom att samtala om de olika föremålen samt använda dem i olika skapande aktiviteter såsom att göra hösttavlor och dylikt.

I naturen får barnen uppleva med alla sina sinnen vilket gör att de upplever och lär sig mer menar både Helene och Camilla.

Pedagogerna finner att mycket i deras verksamhet sker naturligt utan att de tänker på att det ska vara pedagogiskt alla gånger. När de är ute händer det mycket och barnen upptäcker saker som pedagogerna spinner vidare på. De låter barnen få utforska de olika miljöerna mycket och på så sett sker barnens utveckling och lärande spontant.

Här har de ju otroliga möjligheter att klättra i berg och hoppa i vatten. Känna hur olika stenars tyngd väger, och kasta dem i vattnet för att se hur mycket det plumsar och inte plumsar. Utrymmet är större och de ger barnen större möjlighet att röra sig mer med hela kroppen. (Camilla)

Barnens motorik stimuleras mycket då de vistas i utemiljöer anser båda pedagogerna. Där har barnen tillgång till stora fria ytor att springa på, de kan klättra i träd samt balansera på stenar och stockar. Pedagogerna anser att det på detta sätt blir naturligt för barnen istället för att ha utsatta tider och dagar för t ex gymnastik.

De anser att då man till exempel pratar om vatten är det bra att vara vid havet så att barnen konkret får uppleva hur vattnet i havet känns. De har inte så mycket planerad verksamhet nu men anser att då barnen blivit lite äldre och trygga i naturen så kan man mer utveckla och

kanske arbeta med olika teman som fiskar, träd och dylikt ute i naturmiljöer. De menar att deras barn på så sätt får en bättre inlärningsförmåga eftersom barnen då får uppleva och göra saker i autentiska miljöer.

Sammanfattning och jämförelse

Både pedagogerna på Rödluvan och Solstrålen anser att det finns otroliga möjligheter med att använda sig av utemiljön i pedagogiska syften. Alla pedagogerna menar även att man på ett naturligt sätt kan väva in kunskap och lärande för att utveckla barnen då man befinner sig i utemiljön. Pedagogerna på Rödluvan och Solstrålen anser att barnens motorik utvecklas mycket då de befinner sig i utemiljö.

Solstrålens pedagoger menar att barnen utvecklas mycket då de upptäcker olika saker i naturen och själv får prova hur olika naturmaterial fungerar. Till exempel genom att kasta stenar i havet för att höra hur mycket det låter när de träffar ytan. De har därför inte så mycket planerad verksamhet utan utgår ifrån barnens upptäckter och spinner vidare på dessa.

Rödluvans pedagoger talar mycket om barnens fria lek på förskolegården och att de utvecklas och får nya kunskaper genom leken där. De anser att man på ett naturligt sätt kan väva in lärande i deras lek genom att delta som pedagog. De tar även vara på barnens tankar och funderingar och utvecklar dessa.

6.3 Pedagogernas tankar kring hinder med användningen av utemiljön

In document Utevistelse på förskolan (Page 38-41)

Related documents