Avslutande sammanfattning

Avslutningsvis visar min undersökning att bli inskriven sent i särskolan är ett trauma för eleven och de ökande sena inskrivningarna är ett samhällspro-blem. Detta stöder (Tideman, 2000, Frithiof, 2006). Det finns många elever som har mycket svårt att förlika sig med sin särskoletillhörighet. Undervis-ningen i skolorna blir mer och mer teoretisk och elever sorteras bort, då de inte uppfyller gällande normer och krav.

I en värld som vår med snabba förändringar är det inte konstigt att vissa elever inte hänger med. Dessa betraktas då som avvikare. Goffmans (2011) teori om avvikelse och att varje samhälle skapar sina egna normer för vem

30

som är avvikare passar väl in med dessa elever i min intervju, de nådde inte upp till uppsatta mål i slutet av sin grundskoletid, sågs därför som annorlunda och fick lämna det som var normalt.

Efter att ha tagit del av elevernas livssituation och upplevelser, vågar jag påstå att vi gör dessa elever väldigt illa genom att låta dem gå så många år i grundskolan innan överskrivning till särskolan sker. Flera av forskarna som refereras till i mitt arbete stöder detta resonemang, så som Tideman (2011), Mineur (2013) med flera.

En kartläggning har gjorts av de sena inskrivningarna och i Skolinspektion-ens (2011) rapport till regeringen redogörs tydligt för de fyra bedömningar som ska göras av eleven innan hon/han skrivs över i särskolan. Inget får ske godtyckligt i landets skolor.

Det är tydligt att de intervjuade eleverna inte är tillfreds med att tillhöra särskolan, de upplever att namnet har en dålig klang som för tankarna till att de skulle ha svårare funktionshinder än vad de faktiskt har. Frithiof (2007) kom fram till likande resultat i sin doktorsavhandling.

Att diagnosen lindrig utvecklingsstörning upplevs som mycket svår förstår jag genom elevernas sätt att berätta om själva diagnosen men även genom motståndet att berätta om den. Eleverna kan inte identifiera sig med diagno-sen utan anser att den måste tillhöra någon med betydligt större svårigheter. Med hänvisning till elevernas uttalande och känsla av att ha fått fel diagnos, väljer jag att avsluta min analys med en fråga. Är det inte dags att se över just begreppet lindrig utvecklingsstörning?

31

6 DISKUSSION

Att bli inskriven sent i särskolan upplevs mycket negativt och skakar om eleven ordentligt. Allt invant och vanligt får sig en törn. Det är bättre att vara sämst i klassen i det mesta men att ändå höra till. Helt plötsligt sorteras man ut från de normalas skara, till att tillhöra de sär-skildas grupp.

I min diskussion kommer jag knyta ihop uppsatsens syfte och frågeställning-ar. Jag kommer att sammanfatta resultaten och analysen samt diskutera vad jag kommit fram till i min undersökning.

Syftet och huvudfrågan i studien är att ur ett elevperspektiv få ökad kunskap om hur elever upplever en sen inskrivning i särskolan. Frågeställningen i undersökningen är hur eleven ser på sig själv efter inskrivningen?

De sista åren har inskrivningar av äldre elever i särskolan ökat markant. Elever som gått nästan hela sin skoltid i grundskolans vanliga klasser skrivs in under högstadiet eller gymnasiet. Detta fenomen har uppmärksammats mer och mer under senare tid, bland annat av Tideman (2012) som är forskare och en av landets flitigaste debattörer inom ämnet. Enligt min uppfattning är det bra att detta uppmärksammas och kommer fram i ljuset. Jag möter dessa elever dagligen och kände därför en önskan att öka förståelsen för vad som händer med eleverna när inskrivning blir ett faktum.

Vygotskij (Bråten,1996) utvecklade en teori om att lärande sker i samband med omgivningen, i en grupp med andra människor. Vad händer när denna invanda tillhörighet plötsligt bryts och du blir helt ofrivilligt en del av en annan grupp? Detta sker när eleverna byter från sin ordinarie klass till särsko-lan. Goffmans (1963/2011) idéer om stigma och utanförskap må vara gamla men väl så aktuella i dessa elevers fall. Här finns ett stort problem med skolformen och med att få en diagnos. Eleven tillhör utanförskapet, de lever inte upp till normen och detta leder till ett nedvärderande av sig själva. Alla intervjuade upplevde det väldigt chockartat att få sin diagnos och flytta till särskolan. Det som trots allt kändes skönt var att pressen de känt över att misslyckas och inte kunna prestera som övriga elever minskade. Att tala om sitt funktionshinder gjorde man överhuvudtaget inte, de ville hålla diagnosen ifrån sig. De kände ingen tillhörighet med andra särskoleelever utan det uppfattades som viktigt att undvika kontakt med personer som har mer synliga funktionshinder än de själva har. Allt i syfte att inte förknippas med denna grupp och allt för att försöka framstå som normal. Detta är något jag uppmärksammat i mitt dagliga arbete med elever i gymnasiesärskolan.

32

Mineurs (2013) doktorsavhandling visade på samma resultat kring dessa elever.

Det framkom i mina intervjuer att skoltiden varit svår, särskilt i de teoretiska ämnena, men att eleven ändå inte funderat i termer av särskola. I flera av-handlingar (Frithiof 2007) och (Szönyi 2005) påpekas att det är en ny typ av elever som på senare tid börjat i särskolan. Detta är något jag konstaterar när jag analyserar mina intervjuer. Ingen av de intervjuade känner att de tillhör särskolan. De är mycket rädda att överhuvudtaget förknippas med särskolan och har många knep för att inte visa att de hör dit. Mycket energi läggs på att tänka ut saker att säga så ingen tror att de tillhör särskolan.

De har helt plötsligt fått ett funktionshinder som har det negativa namnet lindrig utvecklingsstörning. Detta begrepp är så negativt att eleverna inte ens vill säga det utan väljer att säga inlärningssvårigheter. Flera av forskarna som jag refererar till, bland annat (Fernell 2005), i min uppsats har också sett liknande fenomen och de anser att begreppet liksom diagnostiseringen bör ses över. Dels för diagnosens namn tankarna till elever med betydligt större svårigheter, dels hur de elever som hamnar nära normalstrecket på intelli-genskurvan skall betraktas vid testning av elever. Här anser de att något bör göras, dessa ungdomars problematik är ett mycket aktuellt samhällsproblem, men är särskolan rätta platsen för dem?

Otydligheten kring hur inskrivningen har gått till för eleverna är oroande. Här funderar jag kring överskrivningen. Har skolan diskuterat detta många gånger och eleven inte har uppfattat det, eller har det verkligen kommit som en överraskning? Flera utredningar gjordes och 2011 kom Skolverket med allmänna råd kring rutiner för inskrivandet i särskolan. Kanske har det skett ett trendbrott efter 2011 som medfört att inskrivningarna har minskat?

Ingenting är naturligtvis bara svart eller vitt. Vi får inte glömma att de elever som deltagit i min studie har stora inlärningssvårigheter och befinner sig i gränslandet. Var det rätt att de placerades i särskolan för att få det bästa stödet eller hade motsvarande stöd kunnat ges på annat sätt? Vid en placering i särskolan får eleven ett annat skyddsnät än om eleven gått kvar i grundsko-lan.

6.1.1 Kritisk granskning av det egna arbetet

Jag hade gärna gjort en mera omfattande undersökning med fler elever än de sex jag hade med, gärna med elever från olika program och skolor. Detta för att få en större bredd på undersökningen.

33

Jag är väl medveten om att de här uppfattningarna kring särskolan existerar hos många elever med sena inskrivningar. Detta är något jag diskuterar dagligen med mina elever, de har väldigt svårt att acceptera sin situation. Naturligtvis är jag på det klara med att jag gott och väl kan ha missat några annorlunda uppfattningar kring detta ämne, på grund av ett litet deltagande elever i undersökningen.

Ämnet är väldiskuterat i massmedia och i skolkretsar, dock ej så omskrivet i vetenskapliga artiklar och annan litteratur. Det har varit svårt att få tag på avhandlingar i ämnet och framförallt utländsk litteratur: rapporter och av-handlingar. Detta har berott på att den elevgrupp jag valt att undersöka inte ingår i särskolans naturliga krets i övriga länder. Bakgrund och teoridel är vald med omsorg eftersom jag vill att de som läser min uppsats ska förstå vilken typ av elever jag valt i min undersökning.

Jag skulle ha velat hitta artiklar och avhandlingar med mer nyanserade beskrivningar av hur eleverna ser på inskrivningen i särskolan, samt olika ståndpunkter kring särskiljande/inkluderande av denna elevgrupp. Detta hade ytterligare kunnat bidra till att belysa fenomenet och givit upphov till intres-santa diskussioner.

Fick jag då svar på frågorna? Jo det skulle jag vilja säga. Sena inskrivningar är något sorgligt och det medför en stor livskris för de som är drabbade. Det borde aldrig få ske inskrivning så sent i livet. Här har skolan stor uppgift att stötta eleven istället för att bort sortera den. Självbilden hos eleven får sig en törn och jag har fått den uppfattningen från mina intervjuer att mycket tid och kraft läggs ned på att uppfattas normal och inte visa att man tillhör särskolan. Här kommer en spontan undran: Hur mår en person som dag efter dag förne-kar den den är och den verklighet som den lever i?