Egna reflektioner

I min undersökning har jag mött ungdomar som kanske är de ungdomar i samhället som har det svårast. Konstigt tänker ni… så stora svårigheter har de inte. Nej, det kanske är just det som är deras stora problem.

Jag träffar denna typ av elever dagligen så jag hade förväntningar på att de skulle ha synpunkter på att tillhöra särskolan. Det som överraskade mig var att de så väl kunde uttrycka sina tankar kring detta svåra som hänt i deras liv. Förvånande är att eleverna har så få minnen från när överskrivningen till särskolan hände.

34

Jag har genom mina intervjuer fått ta del av många tankar kring den livssitu-ation dessa ungdomar har. Jag har funderat mycket på den samhällssyn och människosyn som påverkar individen och vad som är normalt och avvikande just nu. Dessa elever hade definitivt inte tillhört gruppen särskoleelever för trettio år sedan. De hade självklart brottats med sina inlärningssvårigheter, men de hade tillhört den vanliga skolan. Vad är det då som gör att vi är tvungna att kategorisera och särskilja elever som inte uppfyller de mål som satts av skolan? Kan det vara bättre att försöka möta elever på den nivå de befinner sig och att eleverna får det stöd och de resurser som de behöver utan diagnos och utan särskoleinskrivning. Är skolans mål för högt ställda? Är det en utopi att möta dessa gråzonselever där de är och låta dem klara mål på sin nivå?

Vad gör vi med dessa ungdomar som får sin diagnos relativt sent? I intervju-erna framkom en frustration hos elevintervju-erna, över hur det har blivit och att de har svårt att påverka sin situation. De är liksom fast i särskolan, och de ägnar mycket kraft till att absolut inte visa att de tillhör denna grupp. Jag skulle önska ett skolsystem där alla får det stöd de behöver. Ska en inskrivning i särskolan ske, bör den ske tidigt i elevens liv. Min uppfattning är att här måste tas krafttag för att se över hela organisationen kring diagnoser, inskriv-ningsrutiner och särskolan. Elever, föräldrar och lärare ska aldrig behöva fundera på om det här verkligen var rätt beslut.

I mina fortsatta funderingar kring ämnet tänker jag att det skulle vara intres-sant att se om det har blivit en förändring ute i våra kommuner. Har det skett ett trendbrott från och med 2011 som lett till att inskrivningarna i särskolan har minskat? Märker personalen på våra särskolor av att det numer ska göras fyra utredningar på eleven innan den skrivs in? Har man märkt att de så kallade gråzonsbarnen inte kommer till särskolans verksamhet? Kan lärare känna sig säkra på att de har rätt elever på rätt plats? Dessa frågor anser jag vara mycket aktuella och hoppas se mycket av dem i både dagspress och forskningsrapporter.

35

7 REFERENSER

Bell, J. (2000). Att planera och genomföra intervjuer. I Tasker (Red.), Intro-duktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Berg, S. Mineur, T., & Tideman, M. (2009). Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forsking 1998-2009. FoU-rapport 2009-01. Stockholm: Handikapp & habilitering, Stockholms läns landsting.

Bråten, I. (1996). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Carlsson Kendall, G. (2011). Varför utredning och vad ska den innehålla?

Elevhälsa 4, s.25-40.

Carlsson Kendall, G. (2012, 15 oktober). Svagbegåvade är tabu i skolan. Dagens Nyheter. Hämtad från http://www.dn.se/

Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. Fernell, E. (2005). Lindrig utvecklingsstörning - dags att se över definition

och terminologi. Läkartidningen nr 28-29. Hämtad från http://www.lakartidningen.se

Fernell, E. (2010). Lindrig utvecklingsstörning är den svåraste diagnosen att sätta. Socionomen, 1/2010.

Fernell, E. (2012, 15 oktober). Svagbegåvade är tabu i skolan. Dagens Nyheter. Hämtad från http://www.dn.se/

Frithiof, E. (2006). Elever i ett gränsland - en fråga om delaktighet och makt. Växjö Universitet: Institutionen för pedagogik.

Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning. Delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Doktorsavhandling. Växjö: Växjö universitet.

Frithiof, E. (2009). Mötet mellan grundskola och särskola – En studie om grundskolärares uppfattningar om grundsärskolan och barn i behov av särskilt stöd. Vetenskaplig rapport. Växjö: Växjö universitet.

Foucault, M. (1986). Vansinnets historia under den klassiska epoken. Lund: Arkiv förlag.

Goffman, E. (1963/2011). Stigma, den avvikandes roll och identitet. Stock-holm: Norstedts.

36

Gustavsson, A. (1998). Inifrån utanförskapet. Om att vara annorlunda och delaktig. Lund: Studentlitteratur.

Hedlund, M. (2011, 1 januari ). Fel elever placeras I särskola. Lärarnas tidning. Hämtad från http: // www.lararnasnyheter.se

Henriksson, C. (2004). Living Away from Blessings. School Failure as Lived Experience. Växjö: Växjö universitet.

Holtay, L. (2007). Diagnos: Lindrig utvecklingsstörning. FoU-rapport 2007-02. Stockholm: Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting. Johannisson, K. (2003). Diagnosen frälser och förbannar. Tidskriften Axess,

nr.5. Hämtad från http://www.axess.se

Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I: Hallerstedt G (Red.), Diagnosens makt. Göteborg: Diadalos.

Johnsson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur. Karlsudd, P. (2002). Tillsammans. Integreringens möjligheter och villkor:

Erfarenheter från ett projekt där mötet mellan särskola och grundskola fokuseras. Rapport D 2002. Kalmar: Högskolan i Kalmar.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Mineur, T. (2013). Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av

skolvar-dag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Doktorsavhandling. Örebro: Örebro Universitet.

Molin, M. (2004). Att vara i särklass-om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings uni-versitet

Reimer, M. (2008). Diagnosen som ingen vill ha, och som ibland faller i glömska. Dagens medicin 1 november. Hämtad från

http://www.dagensmedicin.se

Rosenqvist, J. (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I Nilholm, C. & Björk- Åkesson, E. (Red.), Reflektioner kring special-pedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfron-terna. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Schmieder, N. (2010, 11 december). Bristfälliga utredningar bakom place-ringar i särskolan. Lärarnas tidning. Hämtad från http://

37

SOU 2003:35. För jag är den jag är – om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 2004:98. För oss tillsammans – om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Utbildningsdepartementet Carlbeck-kommittén.

Sauer, L. (2003). Inte ser väl vi så dåliga ut? I T Alalehto, (Red.), Viljan att bli någon. En antologi om upplevelser av avvikelseprocesser hos per-soner med utvecklingsstörning, hos kriminella ungdomar samt perper-soner som begår ekobrott. Umeå: Umeå universitet.

SFS 1949:381. Föräldrabalk. Stockholm: Justitsiedepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SKOLFS 2001:23. Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2011). Mottagande i särskolan under lupp. Granskning av handläggning, utredning och information i 58 kommuner. Diarienum-mer 40 - 2011:348. Stockholm.

Skolinspektionen. (2011). Särskolan. Granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande. Diarienummer 2010: 2593. Stockholm.

Skolverket. (2006). Kommunerna särskola. Elevökning och variation i andel elevermottagna i särskolan. www.skolverket.se/publikationer

Skolverket. Kategorisering av elever med funktionshinder i skolverkets arbete. PM (2007-11-26). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013) Gymnasiesärskola. www.skolverket.se/ skolfor-mer/gymnasietutbildning

Starrin, B. & Svensson, P (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning: Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Doktorsavhandling. Stockholm: Stock-holms universitet.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma Bokförlag. Thurèn, T.(1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB Tideman, M. (1998). I gränslandet mellan grundskola och särskola.

38

Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering. Lund: Studentlitera-tur.

Tideman, M. (2006, 5 februari). På tvärs mot ” en skola för alla”. Göteborgs-Posten.

Tideman, M (2012). Unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder. Halmstad: Högskolan, Halmstad.

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wrangsjö, B,& Winberg Salomonsson, M. (2006). Tonårstid. Utveckling, problem och psykoterapeutisk behandling. Stockholm: Bokförlaget Na-tur & KulNa-tur.

39

8 BILAGOR

Intervjuguide för elevintervjuer med 6 gymnasiesärskoleelever. Guiden är stommen för frågorna till eleverna men naturligtvis följs de av följdfrågor som inte redovisas.

Personlig bakgrund: Namn:

Ålder:

Inskrivning i särskolan:

Berätta lite om din tidigare skolgång…, vad var jobbigt?

Hur gick det till när det bestämdes att du skulle byta till särskola? Vilka var med och bestämde detta?

Fick du vara med i ”bestämmandet”? Diagnosen:

Berätta lite om hur det var då du fick din diagnos… Hur kom det sig att du fick den?

Vem föreslog att du skulle få den?

Hur kändes det första gången du hörde att du fått den? Har ni pratat mycket hemma om din diagnos?

Självbild:

Har diagnosen förändrat dig på något sätt? Har inskrivningen i särskolan förändrat dig?

Hur ser du på diagnos och inskrivningen i särskolan? Har du accepterat det som skett?

Omgivningen:

Hur reagerar människor runt dig när du berättar att du går på särskola? Berättar du i vilken skolform du går?

40 Särskola:

Berätta om hur det är att gå i den klass du går i nu… Skiljer sig din klass från de andra klasserna på skolan? Vad är positivt med att gå i denna klass?

Vad är negativt med klassen?

Om du inte hade blivit inskriven i särskolan hur tror du det hade sett ut nu? Övrigt:

Hur ser du på din framtid?

Alltså, SÄRskolan hur tänkte de då? Helena Udd

41 Hej!

Jag heter Helena Udd och är specialpedagog. Jag kompletterar min utbildning med vissa ämnen vid lärarutbildningen, Karlstads Universitet. Jag har tidigare frågat er om jag har möjlighet att få intervjua er och jag hoppas att ni vill hjälpa mig.

Jag skriver examensarbete 15 poäng som handlar om hur du som elev har upplevt att bli inskriven i särskolan. Jag kommer att intervjua sex elever på gymnasiesärskolans nationella fyra åriga program.

Intervjun är kvalitativ, vilket innebär att mina frågor är öppna så att jag har möjlighet att ställa följdfrågor så att det ni tycker verkligen kommer fram. Jag kommer att spela in intervjuerna för att jag ska kunna lyssna på dem igen och för att jag ska kunna vara uppmärk-sam under intervjutillfället. Jag kommer efter intervjun att skriva en uppmärk-sammanfattning utifrån mitt inspelade material. Efter att jag analyserat mitt material kommer jag att förstöra allt inspelat material.

Jag följer rekommendationer från Vetenskapsrådet forskningsetiska regler (1990).

• Jag informerar dig om forskningens syfte

• Intervjuerna är anonyma och jag kommer inte att låta någon annan ta del av materialet. • Jag kommer endast att använda dina svar i min undersökning

• Du har rätt att själv bestämma om ditt deltagande

Intervjun kommer inte att ta mer än 45 min, men beroende på hur och vad ni svarar så kan vi inte uppskatta exakt tid.

Inför intervjun kommer ni att få frågorna i förväg så att ni kan förbereda er.

Tid och plats kommer jag att bestämma tillsammans med er, men min förhoppning är att jag kan göra det så snart som möjligt. Jag kommer att ringa er eller ta kontakt med er personlig-en.

Tack på förhand/Helena Udd 070-27 555 77

– ---

Jag samtycker till deltagande i intervjun.