I läroplanen för gymnasieskolan kan vi se hur skolan vilar på en demokratisk grund och indirekt bemöter de demokratiska utmaningarna som Sverige står inför. Även om det går att se flera olika faktorer som bemöter dessa demokratiutmaningar är de inte självklara. Många av de tankar och resonemang som har förts är just tolkningar av läroplanen som till sin karaktär är på en hög abstraktionsnivå. Det är därför möjligt att utifrån olika teoretiska ramverk få fram olika svar huruvida läroplanen faktiskt bemöter dessa utmaningar. De demokratiska värderingar och den demokratiska undervisningen som presenteras i läroplanen lämnar inga garantier att den faktiskt bemöter just de demokratiska utmaningar som studien har lyft. Utifrån Lundgrens tre olika nivåer av läroplansanalys kan vi få olika resultat. Det kan exempelvis förekomma skillnader mellan läroplanens mål där det finns antydningar till att behandla demokratiska utmaningar och det faktiska utförandet i klassrummet.
Den didaktiska relevansen med studien syftar till att belysa skolans demokratiuppdrag. Genom arbetets gång har jag själv utvecklat en större förståelse för mitt kommande uppdrag som samhällskunskapslärare på gymnasiet. Men jag hoppas även kunna belysa en del utmaningar som läroplanen för med sig genom sitt demokratiuppdrag. Dessa utmaningar är viktiga att bemöta för att skapa en utbildning som ger eleverna tillräckliga kunskaper för att fortsätta ett livslångt lärande och ett gott medborgarskap.
Min egen ambition med yrket är att ge eleverna kunskaper och värden som förbereder dem för ett demokratiskt liv. En ambition som utmanas av den ökade efterfrågan av betyg och bedömning i en mål- och kunskapsorienterad läroplan.
Studien har öppnat upp för flera frågor som kan ligga till grund för framtida forskning. Ämnet samhällskunskap har en särställning i skolans demokratiska utbildning. Som lärarstudent i ämnet har många kurser behandlat demokrati i sin helhet. Både olika former av demokrati men även demokratiska utmaningar har lyfts som enskilda kurser. Något som skulle vara intressant att titta vidare på är vilka verktyg som andra ämneslärare får från utbildningen för att bemöta de demokratiska värderingar som präglar skolan. Som studien visar lyfter den allmänna läroplanen vikten av demokratiska värden och alla verksamma lärare är skyldiga att låta sin undervisning genomsyras av dessa. Går det således att se någon skillnad i hur de demokratiska värdena behandlas mellan olika ämnen och vad skulle ligga till grund för denna skillnad. Det går även att undersöka hur de demokratiska utmaningarna framställs i undervisningen. Det kan därför göras en liknande studie där fokus ligger på en undervisningsnivå snarare än på läroplanen i sig.
Referenser
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur
Bergström, Göran & Ekström, Linda (2018). Tre diskursanalytiska inriktningar. I Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan Lund: Studentlitteratur
Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2019). Diskursanalys. I Fejes, Andreas &
Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm:
Liber s.91–115
Broman, Anders (2009). Att göra en demokrat?: demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan. Diss. Karlstad: Karlstads universitet
Dahl, Robert A. (1989). Democracy and its critics. New Haven: Yale Univ.
Press
Dahl, Robert A. (1999). Demokratin och dess antagonister. Stockholm:
Ordfront i samarbete med Demokratiakad.
Dahl, Robert A. & Shapiro, Ian (2015). On democracy. Second edition New Haven: Yale University Press
Demokratin 100 år (2018). Demokratin 100 år – samling för en stark
demokrati (Dir. 2018:53).
https://www.regeringen.se/49f4c0/contentassets/90c194db947e4fc68a0c2b52
fdebd029/demokratin-100-ar--samling-for-en-stark-demokrati-dir.-201853.pdf (Hämtad 2020-04-16)
Demokratin 100 år (2019). Demokratin 100 år - samling för en stark demokrati
(Ku 2018:02).
https://vardemokrati.se/wp- content/uploads/2019/06/Va%CC%8Ar-demokrati-va%CC%88rd-att-va%CC%88rna-varje-dag.pdf (Hämtad 2020-04-16).
Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos
Ekman, Joakim & Todosijević, Sladjana (2003). Unga demokrater: en översikt av den aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Englund, Tomas (1999). Den svenska skolan och demokrati: möjligheter och begränsningar. I Carle, Jan & Amnå, Erik (red.). Det unga folkstyret [Elektronisk resurs]. Stockholm: Fakta info direkt, s.13–46
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Fritzén, Lena (2003). Ämneskunnande och demokratisk kompetens – en integrerad helhet?. Utbildning & Demokrati, Vol. 12, Nr 3, s.67–88
Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.) (2003). Demokratins mekanismer. 1. uppl. Malmö: Liber
Gutmann, Amy & Thompson, Dennis F. (1996). Democracy and disagreement: [why moral conflict cannot be avoided in politics, and what should be done about it]. Cambridge, Mass.: Belknap Press
Haugaard, Mark (2002). Power: a reader. Manchester University Press
Lundgren, Ulf P. (1981). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. 2. tr. [i.e. 2. uppl.] Stockholm: LiberFörlag på uppdrag av Gymnasieutredningen
Regeringen (2018). På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter? Regeringen publicerad 20 mars 2018
SCB (Statistiska Centralbyrån) (2020). Snabba fakta: Utbildningsnivån i Sverige. Stockholm: SCB. Uppdaterad 2020-04-03. (Hämtad 2020-05-19)
Skolverket (2011a). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Ämnesplan – Samhällskunskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (u.å.). Kommentarmaterial till ämnesplanen i samhällskunskap i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Reviderad utgåva. Stockholm:
Vetenskapsrådet
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerup Utbildning AB
Wahlström, Ninni (2019). Democracy and curriculum – the task still before us. European Educational Research Journal 1–13.
Westheimer, Joel & Kahne, Joseph (2003). "What kind of citizen? The politics of educating for democracy." Encounters on Education, Vol. 4, s.47-64
Widén, Per (2019). Kvalitativ textanalys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber s.193–
201