Här nedan kommer urvalet från läroplanen samt ämnesplanen att presenteras.
Resultatet delas upp efter värden och kunskaper. För att besvara hur läroplanen förhåller sig till de demokratiska utmaningarna, som Demokratin 100 år presenterar, kommer värden och kunskaper som avser att främja demokrati att identifieras. Att främja demokratin bör stå i motsats till de demokratiska utmaningar som det svenska samhället står inför. Således borde det demokratiska främjandet även bemöta de aktuella utmaningarna på ett direkt eller indirekt sätt.
3.1 Demokratiska värden i skolan
3.1.1 Demokratiska värden i läroplanen för gymnasieskolan
Inledningen av detta arbete inleds med ett citat från läroplanen om att skolväsendet vilar på demokratisk grund. Som vi har sett genom arbetets gång är varken demokrati eller demokratiska värden någon entydigt. Läroplanen för gymnasieskolan inleds med att presentera skolans värdegrund och uppgifter.
Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Skolverket 2011a, s.1).
Ganska tidigt i läroplanen möter vi skolans dubbla uppdrag i form av kunskaps- och demokratiuppdraget. Det dubbla uppdraget syftar till att eleverna ska utveckla vissa värden, kunskaper och färdigheter (Wahlström 2016, s.179).
Det klargörs att det är de mänskliga rättigheterna samt de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på som ska förmedlas. De mänskliga rättigheterna nämns ett antal gånger genom läroplanen och det nämns även i ämnesplanen för samhällskunskap. Ett mål som den allmänna läroplanen för gymnasieskolan har är att varje elev ska kunna ”/.../ göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät-tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,” (Skolverket 2011a, s.7). I ämnesplanen för samhällskunskap hittar vi mänskliga rättigheter i målen för kurserna samhällskunskap 1a1 samt 1b.
De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter (Skolverket 2011b, s.2,7).
Det är tydligt att undervisningen ska behandla de mänskliga rättigheterna.
Både genom kunskapsundervisning och som samling av värderingar. Det finns ett antal dokument om de olika mänskliga rättigheterna som har existerat genom tiden men läroplanen specificerar inte vilka mänskliga rättigheter som avses. Vi kan således fråga vilka mänskliga rättigheter det är som läroplanen och ämnesplanen avser. Det kan te sig vara en enkel fråga att svara på som läroplanen förutsätter att man ska veta. Men som läroplanen framhåller de mänskliga rättigheterna så vilar det svenska samhället på en sådan värdegrund tillsammans med demokratiska värderingar. FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter är det mest erkända dokumentet av mänskliga rättigheter. Även om deklarationen inte är bindande så finns det ett antal konventioner som fastslår de mänskliga rättigheterna och vid ett undertecknande lovar man således att följa dessa. Sverige har skrivit på ett antal av dessa konventioner och således vilar det svenska samhället på dessa värderingar (Regeringen 2018).
I kommentarmaterial till ämnesplanen i samhällskunskap i gymnasiet refereras även till FN:s deklaration om ursprungsbefolkningens rättigheter från 2007.
Vilket sker i en jämförelse mellan kollektiva mänskliga rättigheter och ursprungsfolkens rättigheter (Skolverket u.å.).
De demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på uttrycks på en relativt hög abstraktionsnivå. I läroplanen för gymnasieskolan presenterar fler grundläggande värden som ska utgöra skolans värdegrund och vilka de ska förmedla till eleverna.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke-konfessionell (Skolverket 2011a, s.1).
Värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och alla människors lika värden är värden som är i enlighet med FN:s allmänna deklaration av de mänskliga rättigheterna och kan således tolkas avses att även ingå i de demokratiska värdena. Vilken etik som förvaltas av kristen tradition kan vara av ett stort intresse men den diskussionen kommer att stå utanför detta arbetet. Denna kontroversiella och högst politiska formulering kan utgöra ett helt arbete för sig själv vilket jag lämnar åt existerande och kommande forskning.
Alla människors lika värde och jämställdhet är två värden som är högst förenliga med demokratiska värden. I Dahls fem kriterier för en demokratisk process ingår lika rösträtt samt inkludering av den vuxna befolkningen (Dahl
& Shapiro 2015, s.37). För att lika rösträtt ska kunna tillämpas krävs det att alla människors lika värde råder mellan medborgare.
Den kända formuleringen en man/kvinna en röst är svår att motivera utifrån en frånvaro av människors lika värde, både politiskt och allmänt. För kravet om vuxna medborgares inkludering i det politiska bör därför alla vuxna medborgare vara delaktiga och således krävs det ett jämställt samhälle. Alla vuxna medborgare ska därför ha möjlighet att delta oavsett kön eller etnicitet.
Tanken om människors lika värde förstärks åter igen i läroplanen. Under rubriken förståelse och medmänsklighet återfinns följande citat.
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Skolverket 2011a, s.1).
Genom att eleverna ska ges förståelse för andra människor och utveckla en förmåga till inlevelse ska människors lika värde poängteras. Människors lika värde ska gälla alla oavsett kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller funktionsnedsättning. All form av diskriminerande behandling ska motarbetas.
I enlighet med läroplanen kan vi således se en betoning på människors lika värde, jämställdhet, människolivets okränkbarhet samt individens frihet. Likt Bromans analys av Lpf 94 så ser vi att de demokratiska värdena lyfts fram ett antal gånger i läroplanen (Broman 2009, s.37). Däremot är det fortfarande relativt hög abstraktionsnivå på de allmänna värdena som presenteras. Även om läroplanen väldigt vagt presenterar demokratiska värden så kan vi kategorisera begreppet som en flytande signifikant.
Som Wahlström skriver i Läroplansteori och didaktik så är utbildningen normativ i den bemärkelse att den avser vissa föreskrivna mål för värden samt kunskaper. Vi har ett par återkommande värden som kan kategoriseras som demokratiska värden. Men dessa värden är fortfarande inte entydiga och lämnar utrymme för tolkning (Wahlström 2016s, .179).
3.1.2 Demokratiska värden i ämnesplanen för samhällskunskap
Ämnesplanen för samhällskunskap ger inga tydliga hänvisningar till om ämnet avser att förmedla värden till eleverna. Det som är mer framstående är de kunskaper som eleverna ska få förutsättningar att utveckla. Däremot ska eleverna få möjligheten att utveckla kunskaper om de värden som vi stötte på i läroplanen. Följande är en del av ämnets övergripande syfte.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (Skolverket 2011b, s.1).
Eleverna ska således få möjligheten att utveckla kunskaper om jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Eleverna ska få kunskaper om dessa värderingar men värdena ska även förankras och främjas hos eleverna.
Eleverna ska även få kunskaper om demokrati vilket kan tolkas vara demokrati i stort. Det finns således rimliga möjligheter att demokratiska värden bör ingå i demokratiundervisningen i sin helhet. Ämnesplanen för samhällskunskap nämner även att eleverna ska få förutsättningar att utveckla kunskap om barn och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnens rättigheter. Som nämns tidigare i texten så är det främst de tidiga kurserna i form av samhällskunskap 1a1 samt 1b som avser att ge eleverna kunskaper om de mänskliga rättigheterna, vilka de är och hur de förhåller sig till stat och individ (Skolverket 2011b, s.2, 7). Genom att ta del av kunskaper kring dessa värden hoppas skolan även kunna förankra dessa värderingar hos eleverna.
3.1.3 Sammanfattning av värden i skolan
I läroplanen finner vi skolans uppdrag att förmedla både kunskaper och värden till eleverna. De grundläggande demokratiska värdena är de som utgör en grund för hela den svenska gymnasieskolan. Vilka värden som ingår i de demokratiska värdena är vagt beskrivna och ligger således på en hög abstraktionsnivå. Till de demokratiska värdena nämns även de mänskliga rättigheterna genomgående i både läroplanen och även i ämnesplanen för samhällskunskap. Även om de mänskliga rättigheterna inte heller presenteras så tydligt så kan vi utgå ifrån att det är FN:s allmänna deklaration av de mänskliga rättigheterna som ligger till grund. Sverige har skrivit under ett antal konventioner som resulterar i att landet blir skyldig att följa dessa.
Värden som uttryckligen nämns i läroplanen är jämställdhet mellan män och kvinnor, alla människors lika värde samt människolivets okränkbarhet.
Betoningen hos dessa värden ligger i hur man bör förhålla sig till andra människor. Genom dessa värden återfinner vi två av fem av Dahls kriterier för en fungerande demokrati. Vi möter dels den lika rösträtten genom människors lika värde, både politisk och allmänt. Dels möter vi inkluderingen av alla vuxna medborgares deltagande i form av jämställdhet och även här människors lika värde. Alla medborgare ska därför ha möjlighet att delta oavsett kön, etnicitet, ålder etc.
Till sist framställer ämnesplanen för samhällskunskap att eleverna ska få förutsättningar att utveckla kunskaper om demokrati, mänskliga rättigheter samt jämställdhet. Vilket ger ett ytterligare förtydligande till att eleverna dels ska få kunskaper om dessa värden. Men dessa värden ska även förankras och främjas hos eleverna.
3.2 Demokratiska kunskaper och färdigheter
Vi har tidigare konstaterat att läroplanen innehåller en del värden som eleverna ska ta del av. Att utbildningen och undervisning har som mål att eleverna ska få förutsättningar att utvecklas som personer är ett etablerat synsätt inom pedagogiken (Dewey 1999, s.401; Wahlström 2016, s.179). Dessa värden kan tolkas tillhöra demokratiuppdraget men skolan ska även förmedla kunskaper och utveckla demokratiska medborgare (Fritzén 2003, s.84), vilket kräver olika kunskaper och förmågor som vi tittar närmare på nedan.
3.2.1 Kunskaper och färdigheter i läroplanen
Som många andra begrepp är inte kunskap något entydigt. Enligt läroplanen krävs en aktiv diskussion om kunskapsbegreppet i samband med kunskapsförmedling. Diskussionen ska röra sig kring vad som är viktig kunskap idag och i framtiden samt hur en kunskapsutveckling sker (Skolverket 2011a, s.4). Med kunskapsbegreppet kopplat till läroplanen kan man tala om fyra f av kunskap som kommer i form av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Dessa former ska inte ses som egna öar utan ska samspela med varandra.
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen (Skolverket 2011a, s.4).
En av skolans främsta uppgifter är just att förmedla kunskaper men även ge eleverna förutsättningar att själva tillägna sig och utveckla kunskaper. De kunskaper som skolan förmedlar ska ge eleverna förutsättningar att kunna bli aktiva deltagare i både yrkes- och samhällslivet.
Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper.
Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling (Skolverket 2011a, s.2).
Det är således inte tillräckligt att enbart ge eleverna kunskaper om hur samhället fungerar utan eleverna ska få möjligheten att själva kunna orientera sig i samhället och ta in nya kunskaper och erfarenheter. Skolan kan inte som ensam aktör förmedla all den kunskap som eleverna kommer behöva genom livet och det blir således viktigt att eleverna kan utveckla förmågor så som kritiskt tänkande, personligt ansvar och en egen vilja till aktivt deltagande i samhällslivet. Genom utbildningen ska eleverna stärka grunden för ett livslångt lärande och således en ständig utveckling. Detta förstärks ytterligare tillsammans med att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer för att eleverna ska utveckla demokratiska förmågor samt vilja till personligt ansvar och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet (Skolverket 2011a, s.2).
Mycket pekar på att elevernas framtida aktivitet i samhället är av central vikt.
För att det ska vara möjligt behöver eleverna ta del av hur demokratin fungerar och även utvecklas till ansvarskännande människor. En annan förmåga som läroplanen kommunicerar ut att vara central är elevernas förmåga att kunna agera och orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde. Eleverna måste därför träna sig i kritiskt tänkande, kunna granska information och även förhålla sig till konsekvenser av olika alternativ.
Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig.
Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta (Skolverket 2011a, s.3).
I ett samhälle med ökat informationsflöde blir det ännu viktigare att kunna ställa sig kritisk till den information som man tar del av. Eleverna behöver därför få med sig kunskaper och förmågor om hur information granskas och även vilka konsekvenser olika beslut får i sin helhet. Detta understryker återigen vikten av elevernas förmåga att införskaffa sig kunskaper även efter utbildningens avslut. Det hela kan ses som en process där eleven tar del och införskaffar sig nya kunskaper som eleven ställer sig kritiskt till genom granskning. Några av de kunskapsmål som eleverna bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen handlar just om elevernas förutsättningar att delta i demokratiska beslutsprocesser och förmåga att kunna kritiskt granska information.
I de övergripande målen anges de kunskaper samt de normer och värden som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Målen anger inriktningen på utbildningen.
har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,
har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,
har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, (Skolverket 2011a, s.5–6).
Eleverna ska även kunna använda både digitala och andra verktyg för kunskapssökning, informationsbearbetning, lärande och problemlösning.
kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
kan använda bibliotek och deras resurser,
kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, (Skolverket 2011a, s.5).
De främsta egenskaperna som eleverna ska ha med sig efter avslutad utbildning som rör ett demokratiskt liv är främst kunskaper och färdigheter för ett deltagande i demokratiska processer, förmåga att hämta information med olika verktyg och en vilja till att lära samt kunskaper för källkritisk granskning av information och olika besluts konsekvenser. Tidigare talade vi om Dahls fem kriterier för demokratiska processer där vi identifierade två kriterier genom skolans uppdrag att förmedla olika värden. Även i skolans kunskapsuppdrag kan vi se nödvändiga kunskaper hos demokratiska medborgare som bör finnas för en välfungerande demokrati.
Ett av Dahls fem kriterier är upplyst förståelse. Det förutsätter att alla medlemmar har lika möjlighet att lära sig om relevanta alternativ till aktuella frågor och alternativens möjliga konsekvenser (Dahl & Shapiro 2015, s.37).
För att möjligheten till upplyst förståelse ska uppfyllas krävs det att medborgarna kan få informationen och kunskapen via olika medel så som digitala verktyg som internet, analoga verktyg som böcker och andra informationskällor. I sin tur kräver det att medborgarna har kunskaper om hur dessa verktyg ska användas på ett effektivt sätt och hur informationen ska värderas och granskas. Ett annat av Dahls kriterier för demokratiska processer är effektivt deltagande. Enligt kriteriet bör medborgarna ha lika och effektiva möjligheter att förmedla sina åsikter till de andra medborgarna angående den rådande politiken (Dahl & Shapiro 2015, s.37).
För att veta vilka kanaler och hur man på ett effektivt sätt kan få sina åsikter hörda kräver en viss kunskap om den aktuella demokratiska processen som råder i samhället. Utbildningen ska således ge eleverna möjligheterna till ett effektivt deltagande i den demokratiska processen. Den enda punkten som vi inte har berört än är kriteriet om kontroll över dagordningen (Dahl & Shapiro 2015, s.38). I den svenska demokratiska processen finns det möjligheter att påverka dagordningen på olika sätt. För att kunna påverka dagordningen på ett effektivt sätt krävs även här en viss kunskap om den demokratiska processen och samhället i sin helhet.
Vi kan identifiera ett antal demokratiska kunskaper som skolan i sin helhet ska förmedla till eleverna i läroplanen. Några av de främsta kunskaper och förmågor som lyfts här är elevernas förmåga att söka och granska information i ett samhälle med stort informationsflöde, vilket är viktiga kunskaper för ett framtida deltagande i den demokratiska processen. Vidare ska vi ta en närmare titt på vilka kunskaper som ämnesplanen för samhällskunskap benämner som relevanta för goda samhällsmedborgare.
3.2.2 Mål och kunskaper i ämnesplanen för samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som får sin karaktär från vetenskapsområden så som statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi. Det går även att urskilja samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner (Skolverket 2011b, s.1). Samhällskunskapen behandlar således stora delar som är nödvändigt i den demokratiska processen.
Samhällskunskapen har en särställning gentemot de andra ämnena när det kommer till undervisning om demokrati.
Ett av samhällskunskapens syften är att bredda, fördjupa och utveckla elevernas kunskaper om människors livsvillkor med en utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Eleverna ska även utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (Skolverket 2011b, s.1).
För att eleverna ska kunna utveckla värden som jämställdhet och de värden som ingår i mänskliga rättigheter underlättar det om eleverna även får ta del av kunskaper om dessa.
Vidare ska samhällskunskapsutbildningen ge eleverna möjligheten till att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna kan bli aktiva deltagare i samhällslivet. Genom hela ämnesplanen för samhällskunskap betonas vikten av elevernas vetenskapliga förhållningssätt till samhällsutvecklingen. Betoningen på det vetenskapliga förhållningssättet kan därför tolkas skapa individer som inte har något speciellt mål med varken deltagandet i eller förändringen av samhället (Wahlström 2019, s.8).
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till