Tidigt i forskningsprocessen beslutade vi att det var specifikt socionomkonsulter vi önskade intervjua för vår studie. Vi resonerade och diskuterade hur vi skulle kunna nå ut till så många socionomkonsulter som möjligt. Att skriva ett inlägg i den aktuella Facebookgruppen ansåg vi var det bästa alternativet. Facebookgruppen är en låst grupp där endast socionomer eller socionomstudenter får vara medlemmar. Genom att skriva ett inlägg riktat direkt till socionomkonsulter i en stor grupp av socionomer ser vi som ett effektivt sätt att hitta respondenter. Det var tidseffektivt genom att vi inte behövde kontakta enskilda socionomkonsulter eller bemanningsföretag.
Syftet med studien, samt frågeställningarna har förändrats flertalet gånger under processens gång. Det som varit bidragande till förändringen av syftet och frågeställningarna är att vår insamlade empiri inte gav oss tillräckligt utförliga svar på våra ursprungliga frågeställningar vilka var: Varför väljer vissa socionomer att börja arbeta som konsulter inom socialtjänsten?
Vad anser de är för och nackdelar med att arbeta privat respektive kommunalt? Vi har även förändrat syftet och frågeställningarna för att på ett bra sätt kunna koppla det till vår teoretiska referensram. I efterhand kan vi se att vi borde utformat intervjuguiden annorlunda för att uppnå ett fylligare resultat i paritet med det slutgiltiga syftet. För att få ett mer utförligt resultat och därav utförligare svar på frågeställningar ser vi att fler frågor inriktade på utmaningar, möjligheter och motiv till att välja yrket skulle vara givande för studien.
Att använda sig av en kvalitativ metod innebär att göra tolkningar av det insamlade materialet (Rienecker & Stray Jørgensen 2018). Vi är medvetna om att tolkningarna av det respondenterna uppgett är just våra tolkningar, andra kanske skulle uppfattat och tolkat materialet på ett annorlunda sätt. Lundman och Hällgren Graneheim (2012) påtalar dock att i en kvalitativ studie är forskarens delaktighet ett faktum, vilket innebär att en intervjustudie inte är oberoende av forskaren. Vår delaktighet och våra tolkningar i studien går därmed inte att bortse från.
I vår studie har vi intervjuat både socionomkonsulter som driver egna företag samt de som är anställda via bemanningsföretag. Vi kan i efterhand se att studien blivit tydligare och mer lättbegriplig om vi endast intervjuat en grupp av socionomkonsulter. Vidare har vi kommit till insikten att en intressant aspekt hade varit att intervjua både socionomkonsulter och till exempel enhetschefer inom socialtjänsten för att kunna jämföra deras upplevelser.
6.4 Avslutande tankar och förslag på vidare forskning
Syftet med studien har varit att öka förståelsen gällande socionomers motiv till att börja arbeta som socionomkonsulter, samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever i arbetet som socionomkonsulter. Tidigare forskning visar att det råder svårigheter att anställa socionomer samt att behålla de socionomer som redan är anställda inom kommuner (Bergmark &
Lundström 2004; Tham 2006; Vision 2018). Utifrån respondenternas berättelser kan vi även se att det finns flera faktorer som lockar med socionomkonsultyrket. Därav ser vi att det är logiskt
33 att socionomer lämnar kommunala anställningar med bristande arbetsförhållanden för en anställning som socionomkonsult vilket vi genom resultatet utläser innebär fler positiva villkor för socionomer. Vår studie har givit oss ökad förståelse över socionomkonsulters upplevelser av deras yrke, det har även väckt flera funderingar gällande socionomkonsulter. Vi anser att det hade varit intressant att genom vidare forskning undersöka hur fenomenet socionomkonsulter påverkar det sociala arbetet. Både ur ett klientperspektiv samt ur socionomernas perspektiv. Det hade varit intressant att se om klienterna upplever någon skillnad i bemötandet från ordinarie medarbetare jämfört med socionomkonsulter samt om de upplever någon skillnad i det stöd de får. Vi ser även att det hade varit av intresse att se om klienterna påverkas ur ett ekonomiskt perspektiv. Om det faktum att socionomkonsulter kostar mycket pengar gör att verksamheter som bedriver socialt arbete behöver spara in pengar på annat, till exempel kostnader för insatser för klienterna. Ytterligare ett förslag på vidare forskning är att undersöka bemanningsföretagen som anställer socionomkonsulter och om deras vinstsyfte har en påverkan i arbetet med socionomkonsulterna.
Vi ser även att det kan komma att påverka vår arbetssituation som socionomer, vi resonerar kring att ökningen av socionomkonsulter antingen kommer att leda till att kommunerna förbättrar arbetsvillkoren för socionomer och att efterfrågan om socionomkonsulter därmed minskar. En annan möjlig situation vi kan se är att kommunerna får svårt att ha råd att satsa på bättre arbetsvillkor för socionomerna och att de dåliga arbetsförhållandena för socionomer kommer att bestå. Detta ser vi är ett intressant framtida forskningsområde. Vi är nyfikna på att få följa socionomkonsultyrkets utveckling i framtiden, och om uthyrningen av dem kommer att fortsätta öka eller om den inom snar framtid kommer avta. Tack vare studien som gett oss ett nytt intresse för socionomkonsulter så kommer vi i framtiden fortsätta att följa yrkets utveckling och resa.
Referenser
Agila (2019). Agila ska vara det självklara valet för dig som socionomkonsult.https://www.agila.se/socionombemanning/socionomkonsult [2019-05-18]
Akademikerförbundet SSR (u.å). Stor efterfrågan på socionomer.
https://akademssr.se/yrkesfragor/socionom/arbetsmarknaden-socionomer [2019-08-18]
Arbetsmiljöverket (2018). Projektrapport: Socialsekreterares arbetsmiljö.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/slutrapport-socialsekreterares-arbetsmiljo.pdf [2019-04-16]
Bergmark, Å. & Lundström, T. (2004). Det sociala arbetets viktigaste resurs? Om omfattningen av personal inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, 11(2), 119-135.
Blomberg, H. & Welander, J. (2017). Kör tills du brakar, sen kastar vi ut dig om du inte flyr innan. Socialsekreterares berättelser om uppbrott från arbetsplatsen. Socialvetenskaplig tidskrift. 24(1), 19-37.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder.3 uppl. Stockholm: Liber.
Christensen, T., Laegreid, P., Roness G P. & Rövik, K-A. (2012). Organisationsteori för offentlig sektor.3. Uppl.Malmö: Liber.
Dellgran, P. & Höjer, S. (2005). Rörelser i tiden: Professionalisering och privatisering i socialt arbete. Socialvetenskapligtidskrift. (2-3),246-267.
Dellgran, P. & Höjer, S. (2010). Privatisation as professionalisation? Attitudes, motives and achievements among Swedish social workers. European Journal of social work. 8(1), 39-62.
doi:10.1080/1369145042000331369
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Everett, L. (1966). A Theory of Migration. Demography. 3(1), 47-57.
Karlstad universitet (u.å.). GDPR för studenter.
https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter [2019-06-06]
Kulik, C., Treuren, G. & Bordia, P. (2012) Shocks and final straws: using exit- interview data to examine the unfolding model ́s decision paths.Human Resource Management. 51 (1) 25-46
35 Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ Innehållsanalys. I Granskär, M. &
Høglund Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.2. uppl.
Lund: Studentlitteratur, ss. 187-201.
Nationalencyklopedin (u.å). Push-pull-teorin.
https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/push-pull-teorin [2019-05-15]
Olofsdotter, G. (2008). Flexibilitetens främlingar: om anställda i bemanningsföretag. Diss.
Sundsvall: Mittuniversitetet.
http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1930/FULLTEXT01.pdf [2019-01-30]
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats.4 uppl. Stockholm:
Liber.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen.
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur.
Tham, P. (2006). Why Are They Leaving? Factors Affecting Intention to Leave among Social Workers in Child Welfare. British Journal of Social Work, 37(7), 1225-1246.
https://doi.org/10.1093/bjsw/bcl054
Vision (2018). Drömjobb i framtidens socialtjänst: socialchefsrapport 2018.
https://via.tt.se/data/attachments/00297/fff4015a-9a7d-4294-9f7f-19f605555f36.pdf [2019-04-16]
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm:
Vetenskapsrådet.https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/15294805326 31/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2019-05-13]
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Bakgrund/inledning
Hur länge har du arbetat inom socialt arbete?
Vad har du för utbildning?
Vad använder du för benämning på din nuvarande yrkesroll - socionomkonsult eller något annat?
Nuvarande situation
Hur länge har du arbetat som konsult?
Arbetar du åt ett konsultföretag eller har du eget företag?
Hur länge har du arbetat på detta företag?
Har du arbetat på ett annat företag som konsult före det?
Kan du berätta hur du gick tillväga när du hade bestämt för dig att börja arbeta som konsult?
Vad finns det för krav/önskemål på dig som socionom när du jobbar som konsult?
(Arbetserfarenhet, kunskap om olika arbetsmetoder eller liknande)
Hur går processen till när du startar ett nytt uppdrag? (Söker du egna uppdrag eller matchar företaget dig mot uppdrag?)
Kan du ha flera uppdrag samtidigt?
Hur lång brukar en anställningsperiod vara?
Konsult vs annan anställning
Vad är anledningen till att du valde att bli konsult?
Skulle du vilja berätta lite mer om hur det fungerar att arbeta som konsult?
Hur upplever du att arbetsmarknaden ser ut för socionomkonsulter?
Ser efterfrågan efter konsulter olika ut inom olika områden? (barn & unga, missbruk mm…) Har du som konsult en “kontaktperson”/mentor? Hur fungerar den kontakten?
Hur vanligt är det att du återkommer till samma arbetsplats?
Vad är det mest positiva med att arbeta som konsult?
Upplever du att det finns några nackdelar?
• Vad i så fall?
Har du arbetat/varit anställd med andra anställningsformer tidigare?
• Om ja, upplever du några skillnader med det jämfört med att arbeta som konsult?
Om nej, skulle du vilja testa på att arbeta med en annan slags anställning?
Social sammanhållning
Kan du berätta om hur det är att ofta vara ny på en arbetsplats?
Hur upplever du att bemötandet och kontakten är med andra kollegor på arbetsplatsen?
Hur skulle du säga att sammanhållningen är mellan er konsulter på bemanningsföretaget?
37 Hur ser du på framtiden, tror du att du kommer fortsätta att arbeta som konsult?
Skulle du rekommendera att arbeta som socionomkonsult?
Är det något du vill tillägga eller känner att vi glömt ta upp?
Bilaga 2
Informationsbrev
Tack för att du vill delta i vår studie!
Nedan följer information om vår studie som är viktig för dig att ta del av. Syftet med vår studie är att undersöka socionomers upplevelser av att arbeta som konsult inom socialt arbete.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Du väljer själv vilka frågor du vill svara på och du kan när som helst avbryta intervjun. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Om samtycke ges kommer intervjun att spelas in och uppgifterna kommer att bevaras på en lösenordskyddad dator till dess att transkriberingen är gjord.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.
Tveka inte att höra av dig om du undrar något!
/Maja Persson & Ellen Bohlin E-mail: XXXXXXX
E-mail: XXXXXXX
Handledare Jenny Höglund, doktorand och adjunkt i socialt arbete E-mail: XXXXXX