En av respondenterna uppger att hen inte är beroende av att ha kollegor på sitt arbete för att trivas. Det kan vi se var en pullfaktor till att börja arbeta som socionomkonsult för respondenten, då socionomkonsultyrket innebär just ett mer självständigt och ensamt arbete.
Att respondenten inte har ett behov av att arbeta tillsammans med kollegor ser vi även har samband med dennes yrkesidentitet. Svensson et al. (2008) beskriver att yrkesidentitet är något som förändras under yrkeslivet och att den påverkas av erfarenhet och lärdom. Respondenten ifråga har flera års erfarenhet av att arbeta som socionom, därav kan vi se att det faktum att hen inte är beroende av arbetskollegor är en utveckling i dennes yrkesidentitet.
Olofsdotter (2008) skriver om svårigheter för ledning och arbetstagare att förstå varandras roller. En av våra respondenter uppger att hen startade ett eget företag på grund av att stödet från dennes socionomkonsultchef på bemanningsföretaget var bristfälligt. Vi kan se att det kan grunda sig i en brist på förståelse mellan parterna. När det råder brist på förståelse mellan parter så kan det leda till osämja. I respondentens fall ledde bristen på stöd från chefen till att hen startade eget företag, det blev alltså en pullfaktor för respondenten till att bli egenföretagare.
5.2 Möjligheter med socionomkonsultyrket
I följande avsnitt redogörs respondenternas utsagor gällande vilka möjligheter de anser socionomkonsultyrket bidrar till. Temat består av följande underteman; ansvar samt ett tacksamt yrke.
5.2.1 Ansvar
En av respondenterna anser att det överlag råder en högre press och förväntan på socionomkonsulters arbete. Hen sätter dock inte samma höga press på sig själv: “Men det är ju inte så att jag är någon mirakelgörare på något sätt” (Intervju 5). Respondenten berättar att kraven hen har på sig själv skiljer sig åt mellan när hen jobbat som socionom och när hen jobbat som socionomkonsult. Respondenten satte högre krav på sig själv när när hen arbetade som tillsvidareanställd inom kommunen. Då var det förutom det sociala arbetet även mycket bisysslor runt omkring som skulle hinnas med. Respondenten beskriver det på följande sätt:
Det är väl en sån sak som jag har mer insett som konsult att ja den här stenhårda lojaliteten som jag tror man känner mot kollegor och mot ja framförallt kollegor men klienter försvinner, försvinner lite som konsult att man ser det lite ur ett annat perspektiv att ja men det är inte rimligt. Jag kan inte jobba så, det fungerar inte. (Intervju 5)
Samma respondent uppger att det är en vinst att ha kommit till insikten att inte vilja arbeta under sådana förhållanden. Det är något som respondenten anser att socionomer behöver protestera mot, för att ledningen ska se att den arbetsbördan som råder kräver mer personal. Vidare berättar
19 respondenten att pressen på det individuella arbetet hen utför som socialarbetare i viss utsträckning har minskat då det alltid är en chef eller arbetsledare som har den slutgiltiga beslutsrätten. Hen utreder och lämnar förslag till beslut, sedan avgör chef eller arbetsledare om de håller med om förslaget eller väljer att ta ett annat beslut. På det viset minskar pressen menar respondenten då det alltid är någon som kontrollerar det arbetet som gjorts.
Somliga av respondenterna har ett annat synsätt när det gäller kraven på socionomkonsulterna från arbetsplatsernas perspektiv, de menar att de har förståelse för att kraven på socionomkonsulter är högre då det ofta nämns i deras avtal att uppdraget fokuserar mycket på produktion. De upplever även att det är högre förväntningar på deras individuella prestationer, både vad det gäller deras kunskap samt hur snabbt och effektivt de kan jobba. En av respondenterna menar att det även finns en högre förväntan på att socionomkonsultens arbete ska vara mer korrekt utfört och förklarar det på följande sätt: “man ser det mer som ett, kommer du så ska du leverera” (intervju 2).
Vidare menar en av respondenterna att det är skillnad i snabbhet och produktion hos socionomkonsulterna jämfört med en ordinarie tillsvidareanställd. Hen förtydligar också att den jämförelsen liknar den som görs mellan en som jobbat i tjugo år jämfört med den som jobbat i fem år. Respondenten anser att socionomkonsulter arbetar både snabbare och mer effektivt än de andra anställda, hen uttrycker det på följande sätt: “Man presterar mycket mindre när man är fastanställd i kommunen än när man är konsult” (Intervju 1). En annan respondent uppger att det är förståeligt att socionomkonsulterna tilldelas större mängd arbete då de inte behöver lägga tid på att gå på möten eller liknande, därmed har de mer arbetstid till att utföra arbetsuppgifterna.
5.2.2 Ett tacksamt yrke
En av respondenterna upplever att det är lättare att ofta vara ny som socionomkonsult på olika arbetsplatser jämfört med hur det är att vara ny på en arbetsplats som ordinarie anställd.
Respondenten beskriver det på följande sätt:
Nej det är klart att det är jobbigt att vara ny men det blir ett helt annat fokus på att jag är där för att jobba.
Man kommer in och vet att jag är inte här mer än, visst nu är det den här tiden, det kan bli längre men det är inte säkert. Så att det blir ett helt annat fokus i alla fall för mig att jag är faktiskt bara här för att jobba, jag är inte här för någonting annat, visst det är klart att det är trevligt om det finns personer som jobbar där som är trevliga, det är jätteroligt men det är inte den primära anledningen till varför jag är där, jag är där för att göra mitt jobb. (Intervju 5)
Respondenten upplever att som socionomkonsult är det oftast färre problem att ta uti med och de problem som uppstår är ofta av samma karaktär. Det handlar exempelvis om att hitta var saker finns, att lokalisera sig och att ta reda på vilka personer som gör vad.
En av respondenterna berättar att det är ett lärorikt yrke att arbeta som socionomkonsult då det innebär att arbeta på flera olika arbetsplatser. Det är samma typ av arbete som utförs men på skilda sätt vilket leder till mycket erfarenheter. En annan av respondenterna upplever att en positiv aspekt med socionomkonsultarbetet är att det medför ett brett kontaktnät:
Men jag tycker det är roligt, man lär känna så otroligt mycket människor överallt och man får ett kontaktnät som är stort. För vissa av dom man möter på en arbetsplats behåller man. Ja så man får ett bra kontaktnät.
(Intervju 1)
Respondenten uppger att hen ser ett stort värde i att få ett stort kontaktnät, både som socionom men även som privatperson. En respondent uppger även att det är ett tacksamt yrke att arbeta som socionomkonsult av den anledningen att de i de flesta fall känner sig välkomnade och uppskattade. Uppskattningen grundar sig i att medarbetare och chefer ofta är tacksamma för att socionomkonsulterna kommer till deras arbetsplats för att avlasta och hjälpa till.
5.2.3 Analys - möjligheter med socionomkonsultyrket
Respondenterna upplever att arbetet som socionomkonsulter ger dem flertalet möjligheter. En möjlighet som vi tolkar ur respondenternas berättelser som en pullfaktor för socionomkonsultyrket är det faktum att socionomkonsulterna får mer tid till de faktiska arbetsuppgifterna. Även att de upplever att de kan ägna mer tid åt det sociala arbetet då de inte behöver använda sin arbetstid för att gå på möten och dylikt. Vi tolkar det som att respondenterna lockas till socionomkonsultyrket för att få möjlighet att arbeta självständigt med renodlat socialt arbete.
En av respondenterna upplever att konsulter presterar mer än vad fastanställd personal gör. Vi resonerar kring att det kan bero på att socionomkonsulterna faktiskt har mer tid för att kunna prestera, just för att de inte är med på möten och andra åtaganden som den fastanställda personalen är. Av den anledning att konsulten oftast är anställd under en kortare period och sedan ska vidare till nästa uppdrag så ser vi också att det kan vara en orsak till att konsulten upplever en högre känsla av att upprätthålla ett gott rykte. Därav ser vi att socionomkonsulten medvetet strävar efter att prestera på en hög nivå för att öka sina chanser till att få ett nytt uppdrag.
Att socionomkonsulterna upplever att de kan arbeta självständigt och därmed upplever en viss frihet i sin arbetssituation ser vi bidrar till att deras handlingsutrymme utökas.
Handlingsutrymmet påverkas av verksamhetens ramar (Svensson et al 2008), vi gör tolkningen att socionomkonsulter har ett brett handlingsutrymme. Vi uppfattar att respondenterna upplever friheten, det stora handlingsutrymmet och möjligheten att påverka som positiva pullfaktorer som lockar dem till socionomkonsultyrket. Ett utökat handlingsutrymme i kombination med stor frihet tror vi kan leda till att respondenterna upplever en möjlighet att få vara kreativa i sitt arbete. En kreativitet som vi antar är välkommet i det sociala arbetet och som blir en pullfaktor för socionomkonsultyrket.
Åsikterna angående press och krav är tudelade hos respondenterna. En respondent upplevde en hög press gällande att hinna med allt arbete i tid som ordinarie anställd. Pressen grundade sig i att respondenten upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid till det sociala arbetet och klientarbetet, utan arbetstiden gick istället till annat. Den beskrivna situationen ser vi som en
21 pushfaktor för att lämna en situation som inte är optimal. Respondenten hade en vilja om att komma bort från den tidspress som hen upplevde på dennes tidigare arbetsplats. Vidare upplever somliga av respondenterna att kraven på socionomkonsulter är högre och även befogade. Enligt Olofsdotter (2008) har chefer ofta höga krav på socionomkonsulter som hyrs in i verksamheter, det stämmer överens med respondenternas upplevelser. Vår tolkning av respondenternas upplevelser är att de högre kraven som råder på deras arbete blir en pullfaktor för dem, pressen lockar dem till att prestera ytterligare. Detta kopplar vi till Dellgran och Höjers (2005) forskning angående att de som väljer att arbeta i privata verksamheter ofta känner ett behov av utmaningar. Utmaningen för dessa respondenter kan vara att det ställs höga krav på dem, det är också vad som bidrar till deras vilja att leverera.
Att en verksamhet ställer höga krav på socionomkonsulterna ser vi har ett samband med att kommunerna spenderar mycket pengar genom att anlita socionomkonsulter. Utifrån det drar vi slutsatsen att kommunerna därav vill ha valuta för pengarna och därmed ställer höga krav på socinomkonsulterna. Vi ser också att de höga krav som ställs har ett samband med att verksamheterna litar på socionomkonsulterna och deras kunskap och därmed förväntar sig ett väl utfört arbete. De höga krav och förväntningar som finns på socionomkonsulterna att leverera ser vi kan bidra till att de får ett större handlingsutrymme att utföra sina arbetsuppgifter inom.
Svensson et al (2008) förklarar att handlingsutrymmet existerar mellan organisationens ramar i förhållande till det uppdrag den anställde har, handlingsutrymmet skapas mellan socionomkonsulten och organisationen och kan därför skilja sig beroende på inom vilken organisation socionomkonsulten utför sitt uppdrag. När en organisation litar på socionomkonsultens yrkesskicklighet så kan vi se att det leder till att socionomkonsulten får större frihet och ett större handlingsutrymme. Vi tolkar det som att respondenternas handlingsutrymme tar sig uttryck på så vis att de har mer arbetstid till att utföra det sociala arbetet, samt genom att deras arbete är relativt fritt. En respondent uppger att det är skillnad i effektiviteten mellan socionomkonsulter och övriga medarbetare på arbetsplatserna. Även detta tolkar vi har ett samband med handlingsutrymmet. Utifrån respondenternas utsagor får vi uppfattningen att ordinarie medarbetare på arbetsplatserna har ett avsevärt mindre handlingsutrymme jämfört med socionomkonsulterna. Därav ser vi att det är en naturlig effekt att socionomkonsulter presterar mer än vad ordinarie medarbetare gör då de ordinarie medarbetaren är mer styrda av organisationen. En del av respondenterna upplever även att det är på grund av de samlade erfarenheter som gör att de kan arbeta både snabbare och mer produktivt än andra. Det utökade handlingsutrymmet och möjligheten att kunna arbeta effektivt tolkar vi som pullfaktorer som lockar vissa av våra respondenter till att arbeta som socionomkonsult.
Utifrån resultatet och vår slutsats gällande handlingsutrymme avseende socionomkonsulterna och de ordinarie anställda kan vi se att det kan få två effekter. Nämligen att socionomkonsulterna kan uppleva en högre känsla av ansvar då de har högre förväntningar på sig att leverera. En annan effekt vi kan se kan bli är att de ordinarie anställda upplever en högre känsla av ansvar trots mer begränsat handlingsutrymme. Vi drar den slutsatsen utifrån att det är de ordinarie anställda som är de som är kvar även när socionomkonsulterna slutar och går vidare
till nästa uppdrag. Alltså är det de som får motta konsekvenserna av socionomkonsulternas arbete.
Ytterligare möjligheter med socionomkonsultyrket som tolkar som en pullfaktor för att arbeta som socionomkonsult är att respondenterna upplever att de får mycket bra erfarenhet av att arbeta på flertalet olika arbetsplatser. Samtliga respondenterna anser att de lär sig mycket av att utföra samma typ av arbetsuppgifter men genom olika arbetssätt och rutiner. Det ger respondenterna en tydlig omväxling och ett miljöombyte i arbetet. Det uttrycker respondenterna är en mycket positiv aspekt med att arbeta som socionomkonsult.
En av anledningarna till varför somliga yrkesverksamma personer väljer att arbeta i privata verksamheter grundas i att de har ett behov av omväxling i sitt arbetsliv (Dellgran & Höjer 2005). För socionomkonsulterna innebär det även omväxling i vilka personer de stöter på i arbetet. Det bidrar till ett utökat kontaktnät och för en av respondenterna är det en pullfaktor som lockar med socionomkonsultyrket. En annan pullfaktor vi kan utläsa är socionomkonsulternas känsla av att känna sig uppskattade och välkomnade på arbetsplatserna.
De flesta respondenter var överens om att den främsta möjligheten som kommer med socionomkonsultyrket är att de får lägga all sin tid på renodlat socialt arbete. Det var för flera respondenter en bidragande faktor som gjorde att socionomkonsultyrket lockade ytterligare, därav tolkar vi även det som en framträdande pullfaktor för respondenterna.