Avslutande tankar

Giardiello, Karlsson Häikiö och Mårtensson (2019) menar att intresset för Reggio Emilia filosofin i Sverige kan förklaras av att det var en ny pedagogik som utvecklats på 1990-talet och att Reggio Emilia har många aspekter som visar sig vara väldigt passande i våra egna idéer och tänkande om barn. Göthson och Kenndey (2015) förklarar att svensk förskoletradition har inspirerats av till exempel Fröbel, Dewey, Piaget, Freire, Focault och Reggio Emilia. Ser vi i läroplanen i Sverige är den inte enbart inspirerad av Reggio Emilia filosofin, men ser man till delarna där lärandet ska framhävas har vi fått pedagogisk dokumentation, barns rätt till sina hundra språk, ett reflekterande arbetssätt och tankar om lärmiljön som inspirerande och utforskande. New (2007) framhäver att det inte enbart är barnens subjektivitet och lärprocesser som anses positivt utan även den vuxnes roll framhävs med en respekt för och nyfikenhet på barn. Vi kunde känna att pedagogerna har en yrkesstolthet och känner sig säkra i sin yrkesroll baserat på sin specifika praktikgemenskap och kunskapskultur, det lös igenom under svaren. Detta tror vi är något som alla Reggio Emilia inspirerade pedagoger har. Av egen erfarenhet upplever vi en säkerhet bland pedagogerna och ett tillåtande klimat då deras kultur säger att man ska lyssna på barnen, se dem som kompetenta och vara medforskare vilket gör att vi upplever att de har jobbat fram en samsyn på begrepp och en kunskapskultur. De är mer vana att reflektera tillsammans vilket gör att de är mer rättfram och vågar prata öppet med varandra. Alla arbetsplatser borde sträva efter detta förhållningssätt.

Gardiello m.fl. (2019) betonar att Loris Malaguzzi samlat ihop det viktigaste ifrån olika filosofier, pedagogiker och tillsammans med sina egna tankar skapade Reggio Emilia filosofin. De betonar även hur viktigt det är att de Reggio Emilia inspirerade pedagogerna kritiskt

37

reflekterar och granskar sin egen roll. Vi håller med om detta och anser att det är positivt att kunna reflektera och dela tankar med varandra inom sin kunskapskultur. Även att kritiskt kunna granska och reflektera över olika roller i sin verksamhet ser vi som bra och något vi önskar att vi kunde vara bättre på.

Under studiens gång har vi lärt oss vad som är unikt inom Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och detta har vi nytta av i vår framtida yrkesroll som förskollärare då vi har fått en djupare förståelse för hur de olika delarna i Reggio Emilia filosofin belyses i läroplanen. Vi kan se fördelar av att verka inom en kunskapskultur och med en samsyn kring begreppen så att de kan verkställas av samtliga pedagoger i verksamheten. Detta tar vi med oss till fortsatta diskussioner inom våra arbetslag och på så vis hoppas vi kunna bidra till en bättre utformad verksamhet.

7.2 Metoddiskussion

Då vi undersökte pedagogers olika uppfattningar av ett fenomen var intervjuer en bra metod. De intervjuade var mycket positiva till fenomenet och berättade gärna. Detta gav oss mycket empiri att analysera och det var mycket intressant och lärorikt. Att använda sig av intervjuer är dock svårbedömt då det inte går att förutspå resultatet av intervjupersonernas svar. Frågorna vi ville ha svar på fann vi relevanta till våra forskningsfrågor men vår brist på erfarenhet av att intervjua gjorde att vi till en början inte var lika snabba och observanta på att ställa följdfrågor eller be pedagogerna utveckla sitt svar ytterligare. När frågorna gjordes var vi likväl öppna för att det kunde uppstå nya frågor i stunden och att det skulle vara en öppen dialog.

Vi är medvetna om att vi har valt att intervjua sju pedagoger som är mycket Reggio Emilia inspirerade och även mycket pålästa om fenomenet. Ett val vi gjorde för att dels försäkra oss att de var säkra på sina svar, dels för att vi trodde att vi skulle kunna utläsa fler nyanser och olika åsikter i svaren. Istället visade det sig att de var enormt samstämmiga och entusiastiska. Hade vi intervjuat pedagoger som inte är lika gripna av och inte lika insatta i fenomenet tror vi att resultatet hade blivit ett annat. Likaså om vi hade intervjuat pedagoger som precis börjat med Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Utifrån studiens syfte känner vi dock att tillräckligt med material har samlats in.

Detta år har präglats av pandemin Covid-19 vilket även har påverkat vår metod. Alla intervjuer har varit tvungna att hållas via någon typ av videomöte. Tyvärr har vi då inte haft möjlighet att

38

träffa pedagogerna fysiskt, fått se någon Reggio Emilia inspirerad miljö eller fått uppleva det speciella bemötandet de har berättat om. Videomöten upplevde vi även lite stressade samt ibland kunde ljudkvalitén bli otydlig. Men i gengäld blev varje intervju inspelad så vi kunde gå tillbaka och göra ny tolkning om något framstod som oklart. Då vi hade skickat ut samtyckesblanketten i förväg via mejl gav de intervjuade sitt samtycke muntligt på videon vilket underlättade pappershanteringen för oss. Videoinspelningarna var också till stor hjälp då samtliga intervjuer sen transkriberades ord för ord.

Den fenomenografiska ansatsen har bidragit till att skapa nya tolkningar och perspektiv på det studerade fenomenet. Genom att intervjupersonerna har fått berätta deras uppfattning av fenomenet i en öppen dialog med öppna frågor och spontana följdfrågor. Med en fenomenografisk ansats bygger svaren på subjektiva åsikter vilket gör att studien bygger på tolkningar av dessa.

Tiden är den del vi har känt mest brist på. Då ingen av oss tidigare har gjort semistrukturerade intervjuer och sedan analyserat dem lärde vi oss mycket under processens gång, men vi kände att det var sällan vi hade tid att gå tillbaka och göra om, i så fall endast små delar. De fyra stegen i den fenomenografiska ansatsen bidrog med större säkerhet i analysdelen. Detta har gjort att vi trots allt känner vi att har kunnat undersöka pedagogers uppfattning om Reggio Emilia inspirerat arbetssätt.

Om vi skulle gjort någonting annorlunda med vår studie hade det varit att även intervjua pedagoger som inte arbetar Reggio Emilia inspirerat för att också kunna förstå vad som är skillnader och likheter med Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och traditionell svensk förskolepedagogik.

39