Under arbetets gång har många funderingar och tankar förekommit om hur vi skulle kunna bygga vidare på vår undersökning. Vi har undersökt hur pedagoger uppfattar Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och under arbetets gång har vi inte stött på någon forskning där barnen beskriver hur de upplever Reggio Emilia inspirerat arbetssätt mer än i Folkman (2018) som visar att i sin studie att barnens uppfattning av lyssnartekniken inom Reggio Emilia inspirerat arbetssätt inte var så god vilket ger ännu en anledning till att forska om barnens uppfattningar av hela arbetssättet. Hur upplever barnen Reggio Emilia inspirerat arbetssätt?
Idag finns Reggio Emilia inspirerat arbetssätt på många förskolor men väldigt få skolor ute i Sverige. Vårt förslag till mer framtida forskning är hur eller om barnen som har gått på en Reggio Emilia inspirerad förskola utmärker sig i skolan och i vuxenlivet? och Varför har inte skolorna anammat arbetssättet?
40
Referenser
Alnervik, Karin & Göthson, Harold (2017). Bilden av Reggio Emilia som inspiration till den svenska förskolan. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra utgåvan Stockholm: Natur & kultur
Barnomsorg och skolakommittén (1997). Att erövra omvärlden: förslag till läroplan för
förskolan: slutbetänkande. Stockholm: Fritze Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25224
Barsotti, Anna (1997). D - som Robin Hoods pilbåge: ett kommunikationsprojekt på daghemmet Diana i Reggio Emilia. Stockholm: HLS
Barsotti, Anna (2015). Hundra sätt att förundras: pedagogik i en föränderlig omvärld. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra [rev.] uppl. Malmö: Liber
Dahlberg, Gunilla & Moss, Peter (2014). Om Reggio Emilia-terminologin. I Vecchi, Vea (red.) (2014). Blå cikoriablommor: ateljén i Reggio Emilias pedagogiska verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2009). Fenomenografi. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert Fejes (red.) (2009). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. Stockholm: Liber
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert Fejes (2009). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Folkman, Sara (2017). Distans, disciplin och dogmer - om ett villkorat lyssnande i förskolan: En studie av lyssnandet i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik. Lic.-avhandling. Stockholm: Stockholms universitet
41
Giardiello Patricia, Karlsson Häikiö Tarja & Mårtensson Pernilla. (2019). Reggio Emilia (with perspectives from Sweden). I McLeod, Naomi & Giardiello, Patricia (red.) (2019). Empowering early childhood educators: international pedagogies as provocation. London: Routledge
Göthson, Harold & Kennedy, Birgitta (2015). En spagettiröra av röster: Om en förskolas förändringsarbete. Stockholm: Liber
Göthson, Harold (2009). Lika och olika, vad kan Reggio-inspiration vara? Särtryck Modern barndom, 3
Kihlsröm, Sonja (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta (red.) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Första uppl. Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups
Lind, Ulla (2010). Farlig geografi och ”ofast mark” i möte med Reggio Emilia. I Colliander, Marie-Anne, Stråhle, Lena & Wehner Godée, Christina (red.) (2010). Om värden och omvärlden: pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Linder, Linda (red.) (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget
Lundgren, P, Ulf, Pettersson, Sten. & Åsén, Gunnar. (2010). Från Sputnik till Reggio Emilia – noteringar om hur forskning blir till. I Colliander, Marie-Anne, Stråhle, Lena & Wehner Godée, Christina (red.) (2010). Om värden och omvärlden: pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet
42
Martin Korpi, Barbara (2010). Förskolan och den moderna barndomen. I Colliander, Marie- Anne, Stråhle, Lena & Wehner Godée, Christina (red.) (2010). Om värden och omvärlden: pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Stockholm: Stockholms universitetsförlag
New. S, Rebecca (2007). Reggio Emilia as Cultural Activity Theory in Practice, Theory Into Practice, 46(1), pp. 5–13
Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Smidt, Sandra (2014). Malaguzzi: grundare av Reggio Emilias förskoleverksamhet. Lund: Studentlitteratur
Szklarski (2009). Femenologi som teori, metodologi och forskningsmetod. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Tellgren, Britt (2008). Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare: kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2008
43
Bilaga 1
Frågor
”Uppvärmningsfrågor”
Hur länge har du jobbat Reggio Emilia inspirerat?
Hur kom du i kontakt med Reggio Emilia pedagogiken? Vad var det som lockade/tilltalade dig?
”Huvudfrågor”
1. Vad tycker du är utmärkande för arbetssättet? Vad anser du vara kärnan i den praktiska pedagogiken?
2. Hur arbetar du konkret med RE dagligen i din verksamhet? Finns det några aktiviteter som du anser är mer RE inspirerade än andra?
3. Är där något du har förkastat och som du tycker är dåligt med pedagogiken?
4. På vilket vis skiljer sig denna verksamhet från vanliga kommunala förskolor? Finns det något konkret sätt man kan se det på?
5. Vilken inverkan har Reggio Emilia inspirationen på barnen, enligt pedagogers uppfattning? Och hur är skillnaden i Sverige?
Frågor till institutet.
Vad är kärnan i det praktiska arbetet inom RE pedagogiken?
Kan man ta bort något av ”stödbenen” och ändå kalla de RE?
Hur kommer det sig att ni tog det till Sverige och varför just RE. Vad var det som utmärkte sig?
Har det varit några svårigheter med att omvandla den italienska praktiken till den svenska praktiken? Vilka?
På vilket vis skiljer sig denna verksamhet från vanliga kommunala förskolor? Finns det något konkret sätt man kan se det på?
Vi vet ju att läroplanen är inspirerad av RE, hur mycket och kom det sig att den blev det?
44
Bilaga 2
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE
Datum 2020/10/29