Varför ämnen i sig själva och genom sitt unika perspektiv och intresse betyder något för en människans fostran, lärande och undervisning be- rodde enligt Herbart på att de erbjöd både olika, men också motstridiga perspektiv på oss själva, andra och den värld där vi lever och orienterar oss i. Istället för att genom fostran och utbildning råka bli beroende av en allt för snäv förståelse och meningshorisont, eller tankekrets som Herbart (Herbart, 1831/1898; 1841/1915) själv benämnde detta feno- men, sökte han utveckla en människa som kan orientera sig i en mång- facetterad världen genom en rikedom av perspektiv och sätt att förstå och tänka. Herbart ville fostra vidsynthet genom ett mångsidigt intresse. Det är orsaken till att jag anser att Herbarts tankar om syftet med under- visningen som ett både skapande och delande av ett intresse för ämnet är ett viktigt bidrag i vår samtid, inte bara till teorier om (social) håll- barhet, utan också till utbildning och didaktik allmänt eftersom de ger en teoretisk grund för en ofta försummad pedagogisk dimension i äm- nets didaktik och pedagogik – skapandet och delandet av genuina in- tressen för olika perspektiv, frågor, problem och möjligheter, både inom specifika ämnen, men också, från ett vidare perspektiv, som ett både mångsidigt och etiskt intresse för världen och dess mångfald av per- spektiv, samhällen, kulturer och individer. För de lärare som brinner för sina ämnen och som i huvudsak ser sin uppgift att göra sina elever in- tresserade av ämnet i sig och dess specifika perspektiv utgör Herbarts didaktik ett viktigt både metodologiskt och moraliskt stöd.
Referenser
Biesta, G. (2010). Good education in an age of measurement: ethics, politics, democracy. Boulder, Colorado: Paradigm Publishers Biesta, G. (2018) Undervisningens återkomst (övrs. L. Ahlström).
Stockholm: Natur och Kultur.
Beach, D & Dovemark, M. (2011): Twelve years of upper-secondary education in Sweden: The Beginnings of a Neo- liberal Policy Hegemony. Educational Review, 63(3), 313-327.
Bunar, N. (2010). Choosing for quality or inequality – current perspec- tives on the implementation of school choice policy in Sweden, Journal of Education Policy, 25(1), 1-18.
Bunar, N. (2016). Hållbar skolutveckling för lärande och hälsa – likvär- dighet och kvalitet genom stödjande skolkultur och stödbaserad inkludering. Socialmedicinsk tidskrift. 93(5), 564-573.
Cuthill, M. (2010). Strengthening the ‘social’ in sustainable develop- ment: Developing a conceptual framework for social sustainabil- ity in a rapid urban growth region in Australia. Sustainable De- velopment, 18 (6), 362-373.
Davidson, J. (1906). A New Interpretation of Herbarts Psychology and Educational Theory: Through the Philosophy of Leibnis. London: William Blackwood and Sons.
Dewey, J. (1911). Interest in Relation to Training of the Will. I J. J. Findlay (Red.). Educational Essays by John Dewey (73-132). London: Blackie & Son (Original publicerat 1895)
Dewey, J. (1913). Interest and Effort in Education. Boston: Hughton Mifflin Company
Dewey, J. (1931). Democracy and Education: an Introduction to the Philosophy of Education. New York: the Macmillan Company. (Original publicerat 1916)
Deng, Z & Luke, A. (2008). Subject Matter: Defining and Theorizing School Subjects. I F. Michael Connelly, Ming Fang He & JoAnn Phillion (Red:er). The SAGE Handbook of Curriculum and In- struction (s. 66-88). Thousand Oaks: SAGE
Dovemark, M. (2017). Utbildning till salu – konkurrens, differentiering och varumärken. Utbildning & Demokrati, 26(1), 67–86.
Dunkel, H. (1970). Herbart and Herbartianism: An Educational Ghost story. Chicago: University of Chicago Press
Elkington, J. (2004) Enter the triple bottom line. I Adrian Henriques och Julie Richardson (Red:er), The Triple Bottom Line: Does It All Add up?, (s. 1-16). London: Earthscan
Eizenberg, E & Jabareen, Y. (2017). Social Sustainability: A New Con- ceptual Framework. Sustainability, 9(1), 68.
English, A. (2013). Discontinuity in Learning: Dewey, Herbart and Ed- ucation as Transformation. Cambridge: Cambridge University Press.
Englund, T; Öhman, J & Östman, L. (2008). Deliberative communica- tion for sustainability? A Habermas-inspired pluralistic approach. I S. Gough & A. Stables (Red.), Sustainability and security within liberal societies: Learning to live with the future, (s. 29-48). Lon- don: Routledge.
Gadamer, H-G. (2013). Truth and Method (övers. J. Weinsheimer & D. G. Marshall). London: Bloomsbury. (Original publicerat 1971) Giddings, B; Hopwood, B & O'Brien, G. (2002). Environment, econ-
omy and society: fitting them together into sustainable develop- ment. Sustainable development, 10(4), 187-196.
Herbart, J F. (1896). The Aesthetic Presentation of the Universe as the Chief Aim of Education. In W. J. Eckoff (red. & övers.). Herbart’s A B C of Sense Perception and Minor Pedagogical (pp. 92-116) Works. New York: D. Appleton and Company. (origi- nalet publicerad 1804)
Herbart, J F. (1896). Introductory Lecture to Students in Pedagogy. In W. J. Eckoff (red. & övers.). Herbart’s A B C of Sense Perception and Minor Pedagogical (pp. 13-27) Works. New York: D. Ap- pleton and Company. (originalet publicerad 1801)
Herbart, J F. (1898). The application of psychology to the science of education (Övers. B. C. Mulliner). New York: Scribner. (Original publicerad 1831)
Herbart, J F. (1915). Konturer till föreläsningar i pedagogik (Övers. Sköld) (Original publicerat 1841)
Hilgenheeger, N. (1993). Johann Friedrich Herbart (1776-1841). Pro- spects: the quarterly review of comparative education. 12 (3), 649-664.
Horlacher, R & De Vincenti, A. (2014). From Rationalist Autonomy to Scientific Empiricism: A History of Curriculum in Switzerland. I William F. Pinar (Red.) International Handbook of Curriculum Research. New York: Routledge
Håkansson, M; Östman, L & Van Poeck, K. (2018). The political ten- dency in environmental and sustainability education. European Educational Research Journal, 17(1), 91–111.
Kemp, P. (2006). Världsmedborgaren: politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet (övrs. J. Retzlaff). Göteborg: Daidalos Kvernbekk, T. (2011). Innledning: å drive med pedagogiske humanio-
rastudier. I Tone Kvernbekk (red.) Humaniorastudier i pedago- gikk. Pedagogisk filosofi og historie, (s. 9-18). Oslo: Abstrakt forlag.
Lundgren, U P. (1986). Vart tog klassikerna vägen. I Jan-Eric Gustafs- son och Ference Marton (Red:er) Pedagogikens gränser och möj- ligheter. En bok tillägnad Kjell Härnqvist på hans 65-åsdag, (s. 14-28). Lund: Studentlitteratur, 1986.
McKenzie, S. (2004). Social sustainability: towards some definitions. Hawke Research Institute Working Paper Series 27, University of South Australia, Magill, Australien.
Oakeshott, M. (2001) A Place of Learning, I T. Fuller (red.) The Voice of Liberal Learning. (s. 1-34). Indianapolis, USA: Liberty Fund, Yale University (original publicerat 1975)
Oakeshott, M. (2001) Political Education, I T. Fuller (red.) The Voice of Liberal Learning.. Indianapolis, USA: Liberty Fund, Yale Uni- versity (original publicerat 1951)
Olsson, U & Petterson, K. (2005). Dewey as an Epistemic Figure in the Swedish Discourse on Governing the Self. I Thomas S. Popkewits (Red.). Inventing the Modern Self and John Dewey: Modernities and the Traveling of Pragmatism in Education, (s. 39-60). New York: Palgrave MacMillan
Popkewitz, T. (2005) Inventing the Modern Self and John Dewey: Mo- dernities and the Traveling of Pragmatism in Education – An in-
Self and John Dewey: Modernities and the Traveling of Pragma- tism in Education, (s. 3-36). New York: Palgrave MacMillan Rein, W. (1901). Grunddragen af pedagogiken. (sv. Övers) Lund: Ped-
agogiska skrifter (original publicerat 1890)
Rorty, R. (1989). Contingency, irony and solidarity. New York: Cam- bridge University Press
Siljander, P. (2010) Educability and Bildung in Herbart’s Theory of Ed- ucation. I Siljander, P, Kivelä, A & Sutinen, A (red:er) Theories of ‘Bildung’ and Growth. Boston: Sense Publishers
Sjöstrand, W. (1968). Pedagogiska grundproblem i historisk belysning. Lund: Gleerups.
Stadius, G. (1943). Herbart och Decroly: två nydanare inom skolpeda- gogiken. Helsingfors: Söderström.
Stormbom, J. (1986) Pedagogik och didaktik: den Herbertianska grun- den. Avhandling för doktorsexamen, Stockholms universitet. Uljens, M. (1998) Allmän pedagogik. Lund: Studentlitteratur
Wahlström, N. (2018). Pedagogik, policy och skolans uppdrag. I Matt- tias Nilsson Sjöberg (Red.) Pedagogik som vetenskap – En inbju- dan, (s. 113-125). Lund: Gleerup
von Oettingen, A. (2018). Allmän didaktik: mellan normativitet och evi- dens. Lund: Studentlitteratur.
Öhman, J. (2008). Environmental ethics and democratic responsibility: A pluralistic approach to ESD. I Johan Öhman (Red.), Values and Democracy in Education for Sustainable Development: Contri- butions from Swedish Research (s. 17–32). Malmö: Liber. UNESCO (2014). Sustainable development begins with education: how
education can contribute to the proposed post-2015 goals. Häm- tad 18 december, 2019 från: https://unesdoc.une- sco.org/ark:/48223/pf0000230508
UNESCO (2016). Schools in action, global citizens for sustainable de- velopment: a guide for teachers. Hämtad 18 december, 2019 från: https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000246888