Avslutning

Såväl utarbetade behörighetsregler som regler om litispendens är mekanismer för att möjliggöra praktisk koordination av tvister i dagens globaliserade värld. Inom unionen har makar numera möjlighet att förutse hur reglerna om domstols behörighet samt litispendens påverkar dem och deras äktenskapsskillnadsprocess. Har den ena maken anknytning till tredjeland är situationen i nuläget emellertid mer svårbestämd.

106 Vid tillämpning av lagrummet torde man kunna godta en sådan anknytning till tredjelandet som i motsvarande fall anses tillräcklig för att grunda svensk domsrätt i äktenskapsskillnadsmål, vilken framgår av samma lag 3 kap 2 §. Makes medborgarskap i tredjelandet är även det tillräcklig anknytning, vilket framgår av samma lag 3 kap 9 §. Se Mosa Sayeds kommentar i Karnov avseende 3 kap 7 § IÄL, samt vad som redogjordes för detta lagrum ovan i avsnitt 4.1.2.

Att i Bryssel II bis-förordningen införa en litispendensbestämmelse motsvarande den i Bryssel I bis-förordningen skulle i nuläget inte nödvändigtvis förbättra förordningens funktion i den internationella rättsordningen, då dess funktion i stort är beroende av reglering som inte är harmoniserad vilket innebär att varje situation fortfarande måste avgöras för sig och att utslagen kan variera beroende på det aktuella tredjelandet och det aktuella medlemslandet. Det går därför inte med säkerhet att förutse att de makar, som i dagsläget faller offer för den olägenhet avsaknaden av regler om litispendens gentemot tredjeland medför, skulle bli kvitt denna genom ett sådant införande.

En första åtgärd tycks rimligtvis istället röra sig om att inom unionen harmonisera regler för erkännande och verkställighet av avgöranden meddelade i tredjeland – om och när detta anses nödvändigt för att verkligen förbättra Brysselförordningarnas funktion i den internationella rättsordningen. Möjligtvis är det så att Bryssel I bis-förordningen behöver ytterligare tid för att verkligen sätta litispendensregeln gentemot tredjeland på prov och påvisa verkliga, praktiska problem, innan det är riktigt konstruktivt att diskutera eventuella ändringar.

Skulle en sådan förändring avseende erkännande och verkställighet genomföras hade en motsvarande litispendensreglering som den i Bryssel I bis-förordningen säkerligen förbättrat Bryssel II bis-förordningens funktion i äktenskapsmål med anknytning till tredjeland. Den hade därigenom ökat möjligheten till effektiv, internationell koordination av såväl generell domsrätt som äktenskapsprocesser inbegripande makar med anknytning till både medlemsland och tredjeland.

Källförteckning

Sverige

Prop. 2013/14:219 Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på

civilrättens område

Prop. 2000/01:98 Kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen, m.m. SOU 2013:63 Verkställighet av utländska domar och beslut

SOU 2004:80 Kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen

EU

KOM (2009) 175 slutlig. Grönbok om översyn av rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område

KOM (2005) 82 slutlig. Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Grönbok – om tillämplig lag och behörig domstol i mål om äktenskapsskillnad

SEC (2005) 331 bilaga till Grönbok om tillämplig lag och behörig domstol i mål om äktenskapsskillnad

EGT C 203E, 27-08-2002 s. 155-178 Förslag till rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 och om ändring i förordning (EG) nr 44/2001 vad avser mål om underhållsskyldighet

EGT C 221, 16-07-1998 s. 27-64 Förklarande rapport om konvention, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål. Utarbetad av Dr Alegria

Borrás, professor i internationell privaträtt vid universitetet i Barcelona.

(Eng. version 98/C 221/04 p. 27-64 Explanatory report on the Convention, drawn up on

the basis of Article K 3 of the Treaty on European Union, on Jurisdiction and the Recognition and Enforcement of Judgments in Matrimonial Matters, prepared by Dr

Litteraturförteckning

Advokaten, nr 4 2011 årgång 77 EU-förslag om makars förmögenhetsförhållanden,

hämtad från https://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2011/Nr-4-2011-Argang-77/EU-forslag-om-makars-formogenhetsforhallanden/, 2015-07-01.

Agell, Anders; Brattström, Margareta. Äktenskap, Samboende, Partnerskap, 5:e uppl., 2011.

Atuma, Charlotte. Om uppkomsten av haltande äktenskap i Sverige, SvJT 1997 s. 639. Benedick, Robert. Parting is so sweet – in Sweden, publicerad i The Independent av

Financial Times Ltd. 2001-03-06.

Bogdan, Michael. A Concise Introduction to EU Private International Law, 2nd ed., 2012.

Bogdan, Michael. Svensk internationell privat- och processrätt, 8e uppl., 2013.

Bogdan, Michael. Erkännande och verkställighet av med den Europeiska

människorättskonventionen oförenlig utländsk dom, SvJT 2003 s. 18.

Danelius, Hans. Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 4:e uppl, 2012.

Dnr JURFAK 2011/2, Inbjudan att lämna synpunkter på Europeiska kommissionens

förslag till revidering av Bryssel I-förordningen, remissyttrande från Juridiska fakulteten

i Uppsala, 2011-01-28.

Handledning för tillämpningen av den nya Bryssel II-förordningen, utarbetad av kommissionen i samråd med det europeiska rättsliga närverket på privaträttens område, 2005.

Hellner, Michael. Sverige, EU och den internationella privaträtten, SvJT 2011 s. 388. Jenard, P. Report on the Convention on jurisdiction and the enforcement of judgments in

civil and commercial matters signed at Brussels 27 September 1968. Official Journal C

59, 1979-03-05, EU Document Number OJ C 59/79.

Hess, Burkhard; Pfeiffer, Thomas; Schlosser, Peter. Report on the Application of

Regulation Brussels I in the Member States, final version September 2007. Study

JLS/C4/2005/03.

Jänterä-Jareborg, Maarit. Den internationella familjerätten i Europa, SvJT 2014 s. 226. Jänterä-Jareborg, Maarit. Transnationella familjer ur ett internationellt privaträttsligt

perspektiv – särskilt avseende äktenskap, utgiven i Familj, Religion, Rätt, En antologi om kulturella spänningar i familjen – med Sverige och Turkiet som exempel, Singer, M.

Jänterä-Jareborg, M. Schlytter, A, 2010, s. 205-241.

Jänterä-Jareborg, Maarit. Jurisdiction and Applicable Law in Cross-border divorce cases

in Europe, publicerad i Japanese and European Private International Law in Comparative Perspective, 2009, s. 317-343.

Jänterä-Jareborg, Maarit. Mot en europeisk (internationell) familjerätt, Juridisk Tidsskrift 2001-02 nr 1 s. 48 ff.

Linton, Marie. Abolition of Exequatur, All in the Name of Mutual Trust!, publicerad i

Swedish Studies in European Law, EU Civil Justice, Current Issues and Future Outlook,

1st ed., 2015, s. 257-282.

Loew, Nigel; Everall, Mark; Nicholls, Michael. The New Brussels II Regulation, A

Mari, Luigi; Pretelli, Ilaria. Possibility and terms for applying the Brussels I regulation

(recast) to extra-EU disputes (excerpt of the study PE.493.024 by the Swiss institute of

comparative law), publicerad i Yearbook of Private International Law vol. 15

(2013/2014), s. 211-253.

Matz, Henrik. Rättskipningens särdrag – några intryck från EU-rätten, SvJT 2014 s 464. McEleavy, Peter. The communitarization of Divorce Rules: What impact for English and

Scottish Law?, publicerad i International and Comparative Law Quarterly, 2004.

Sinander, Erik. Utredning av processuell bakgrund vid erkännande av utländska

avgöranden, SvJT 2013 s. 807.

Stalford, Helen. Regulating family life in post-Amsterdam Europe, publicerad i European

Law Review 28, February 2003, s. 39-52.

Pålsson, Lennart. Institutet litispendens i den internationella civilprocessrätten, publicerad i Tidsskrift för Rettsvitenskap, 1967.

Study on residual jurisdiction, service contract with the European commission, JLS/C4/2005/07-30-CE)0040309/00-37, General report, final version, 2007-09-03.