6.1 Fördjupande diskussion
Murrays forskning på tyska armén under mellankrigstiden visar på vikten av att bygga en militär kultur som medger ett flexibelt taktisk tänkande över tid. Tyska armén lyckades implementera ett oerhört flexibelt synsätt på krigföring och taktiskt tänkande i sin utbildning, vilket formade officerare från 1920-talet och framåt.180 Detta skapade officerare och en armé som var svår att besegra på slagfältet, samtidigt så lyckades man aldrig omsätta sina taktiska segrar till strategisk framgång.
Studiens resultat pekar därför på att alla delar av den militära kulturen måste hänga ihop för att möjliggöra synergieffekter mellan taktik och strategi. Den kulturella identiteten – vilka officerskollektivet är, handlingsmönstret – hur officeren skall lösa sin uppgift och hur kriget
skall förstås – vad uppgiften och syftet är, måste ”lira” tillsammans. Detta för att den strategiska
bron mellan taktik och strategi skall kunna fullgöra sin funktion och det är den taktiska utbildningen av officerare som är fundamenten som utgör dess grundläggande bärighet. Francis Hoffman framhåller vikten av en kultur som främjar kritiskt tänkande och håller tillbaka doktrinell dogmatism. Det avgörande är att forma flexibla officerare med förmågan att byta
mellan koncept och planer.181
180 Murray, The Future of American Military Culture, 31.
Den strategiska brons pelare, de taktiska officerarna skall därför utbildas för att möta varje ny situation med en bred palett av offensiva och defensiva metoder, hela tiden med det övergripande strategiska målet i tanken. Något även arméchefen poängterar;
”Att medvetet eller omedvetet begränsa vår utbildning, träning och tanke till att inte omfatta alla stridssätt gör att vi blir förutsägbara på alla ledningsnivåer, inklusive den strategiska
nivån.”182
Finkel menar att militär kultur är centralt för att skapa en infrastruktur för flexibilitet och därmed kunna återhämta sig från överraskning.183 Först när armén förstår sin militära kultur och hur starkt den inverkar på utbildningen av sina officerare kan en taktisk utbildning skräddarsys för att främja ett flexibelt taktiskt tänkande. Detta skapar då förutsättningar för att möta det högre strategiska syftet - undvika att förlora enskilt. Den taktiska utbildningen av arméns officerare måste därför fortsätta på den inslagna vägen, forma taktiska prov som främjar flexibilitet och taktiskt problemlösande, med en fortsatt röd tråd avseende komplexitet och nivå. Framförallt bör armén inte låta sitt offensiva kulturella arv styra utbildningen så den skapar en ensidighet i hur taktiska problem skall förstås och lösas i strid. Muths omfattande forskning visar på hur officerare kommer falla tillbaka på arméns gemensamma identitet när taktik utövas på slagfältet.184 Studiens budskap är därför – lämna den offensiva identiteten för gott, den
utvecklar inte armén och fortsätt forma en taktisk utbildning som främjar flexibilitet på stridsfältet.
Studiens resultat visar att den offensiva militära kulturen visserligen varit starkt formande och tydligt reproducerats under framförallt inledningen av 2010-talet, men att denna starka offensiva strömning sakta ersatts av ett mer balanserat kulturellt uttryck, även om en underton av det kulturellt offensiva länge inverkat på den taktiska utbildningen. Det torde således finnas andra element som tydligare formar den offensiva militära kulturen inom armén idag än dagens utbildningssystem. Studien bidrar därför med att fördjupa rådande forskning på området. Den nyanserar framförallt Weissmann och Ahlströms studie genom att belysa att det visserligen finns en offensiv militär kultur i armén, men att den inte, genom utbildning, reproducerar ett offensivt tänkande i den utsträckning som deras forskning framhäver.185
182 Förord av Karl L E Engelbrektson, Arméchef, i; Jeppsson, Tommy (Redaktör), Tankar om defensiven, Kungliga
Krigsvetenskapsakademien och Försvarshögskolan, 2018.
183Finkel, On flexibility, 231. 184Muth, Command culture, 8.
Studien bidrar även till att vidareutveckla förståelsen av den militära kulturens betydelse, genom att belysa hur den inverkar och tar sig uttryck i ett utbildningssystem. Detta kan skapa inspiration till att vidare studera hur militär kultur tar sig uttryck och inverkar på det taktiska agerandet. Studiens resultat visar hur den militära kulturen inverkar på utbildningen av officerare och därmed förståelsen för hur offensiv och defensiv krigföring reproduceras. Studien har på så sätt utforskat hur det teoretiska begreppet militär kultur kan brytas ner för att förstå dess inverkan på taktiskt tänkande genom utbildning av officerare, vilket utgör en fördjupning av den kollektiva förståelse som Kiers militära kulturbegrepp beskriver.186 6.2 Reflektion
När processen med studien inleddes var kommentarerna till mitt arbete från kollegor och lärare, ”men du vet ju redan vad du kommer hitta, vi har alltid varit offensiva”. Detta var VERKLIGEN inte någon enskild kommentar, utan kan representera den breda uppfattningen jag mötte. Studien har visat detta inte är fallet. En förhoppning med denna studie är därför att belysa hur ett offensiva bias kan vara skadligt när det tar sig ett tydligt uttryck vid utbildning, något som förhoppningsvis kan väcka dialog och ge upphov till fördjupad reflektion inom armén.
6.3 Vidare forskning
Då studiens resultat visar att den taktiska utbildningen inte är den starkaste motorn i att reproducera den offensiva militära kulturen inom armén, vilket Weissmann och Ahlströms forskning framhäver, är detta ett intressant och aktuellt område att fördjupa. Var och hur reproduceras den militära kulturen som formar arméofficerarnas offensiva bias till krigföring? Vidare kan en fördjupning i övriga vapengrenarnas olika taktiska utbildningar utforska hur det större pusslet kring Försvarsmaktens militära kultur länkar samman. Vilka olika kulturella uttryck finns inom organisationen och hur manifesterar de sig – har de effekt på den operativa förmågan? Viktigt inte minst inom ramen för Försvarsmaktens gemensamma operationer. Ett avslutande intressant område för vidare studier är hur svenska arméns offensiva kulturella bias påverkar det svensk-finska försvarssamarbetet. En kollega med god inblick i finska armén uttryckte det så här; ”svensken utgår alltid från att initiativet direkt ska återtas och hur en offensiv skall kunna genomföras, den finska arméofficeren utgår från det omvända - hur kan den defensiva striden föras?” Detta torde vara ett mycket aktuellt forskningsområde, då det svenska-finska samarbetet ständigt fördjupas och får allt större fokus i försvarsdebatten.
186Kier, Imagining war, 28.
7. Källförteckning
Biddle, Stephen D., Military power: explaining victory and defeat in modern battle, Princeton University Press, Princeton, N.J., 2004.
Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas, Varför vetenskap?: om vikten av problem och
teori i forskningsprocessen, 3., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009.
Braun, Virginia & Clarke, Victoria, Using thematic analysis in psychology, Qualitative
Research in Psychology, Volume 3, 2006.
Brooks, Johanna, McCluskey, Serena, Turley, Emma & King, Nigel, The Utility of Template Analysis in Qualitative Psychology Research, Qualitative Research in Psychology, 12:2, 2015. Burk, James, Military Culture. Kapitel I; Kurtz, Lester R. (red.), Encyclopedia of violence,
peace & conflict, Academic, San Diego, Calif., 1999.
Clausewitz, Carl von, Om kriget, Bonnier fakta, Stockholm, 1991.
Doughty, Robert A., The seeds of disaster: the development of French Army doctrine, 1919-
1939, Stackpole Books, Mechanicsburg, PA, 2014[1985].
Esaiasson, Peter, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 3., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007.
Gray, Colin S., The strategy bridge: theory for practice, Oxford University Press, Oxford, 2010.
Farrell, Theo, World Culture and Military Power. Security Studies, 14(3), 448–488, 2005.
Finkel, Meir, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the
battlefield, Stanford Security Studies, Stanford, California, 2011.
Finlan, Alastair, Contemporary military culture and strategic studies: US and UK armed forces
in the 21st century, Routledge, London, 2013.
Franke, Volker, Preparing for peace: military identity, value orientations, and professional
military education, Praeger, Westport, Conn., 1999.
Friedman, B. A., On tactics: a theory of victory in battle, Naval Institute Press, Annapolis, Maryland, 2017.
Frykvall, Magnus, Doctrinal Imbalance: A study of Swedish army doctrine, U.S. Army Command and General Staff College, Fort Leavenworth, 2014.
Försvarsmakten, Arméreglemente Taktik; AR Taktik, Stockholm, Försvarsmakten, 2013. Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin-MSD 12, Stockholm, Försvarsmakten, 2012.
Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin-MSD 16, Stockholm, Försvarsmakten, 2016.
Hoffman, Francis, The American Wolf Packs A Case Study in Wartime Adaptation. Joint
Forces Quarterly, (80), 131–139, 2016.
Hull, Isabel V., Absolute destruction: military culture and the practices of war in Imperial
Germany, Cornell University Press, Ithaca, N.Y., 2005.
Jacobsen, Dag Ingvar, Hur genomför man undersökningar?: introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder, Upplaga 2:1, Studentlitteratur, Lund, 2017.
Jans, Nick & Schmidtchen, David, The real C-cubed: culture, careers and climate and how
they affect military capacity. Published by Strategic and Defence Studies Centre, Australian
National University, Canberra, Australia, 2002.
Jeppsson, Tommy (Redaktör), Tankar om defensiven, Kungliga Krigsvetenskapsakademin och Försvarshögskolan, 2018.
Kier, Elizabeth, Culture and Military Doctrine: France between the Wars, International
Security, Vol. 19, No. 4, pp. 65-93, 1995.
Kier, Elizabeth, Imagining war: French and British military doctrine between the wars, Princeton University Press, Princeton, N.J., 1997.
Liddell Hart, Basil Henry, Strategy, 2. rev. ed., Praeger, New York, 1967. Lind, William S., Maneuver warfare handbook, Westview, Boulder, 1985.
Mansoor, Peter R. & Murray, Williamson (red.), The culture of military organizations, Cambridge University Press, Cambridge, 2019.
Michael, Gustafson, The duality of tactical thought: A study of how Swedish land forces‘
commanders view tactics in irregular warfare. Helsinki: National Defence University, 2014. Murray, Williamson, Military adaptation in war: with fear of change, Cambridge University Press, New York, 2011.
Murray, Williamson, The Future of American Military Culture: Does Military Culture Matter?,
Orbis, Winter, 27–42, 1999.
Muth, Jörg, Command culture: officer education in the U.S. Army and the German Armed
Forces, 1901-1940, and the consequences for World War II, Texas A&M University Press,
College Station, Tex., 2011.
Mölder, Holger, The Development of Military Cultures, I; Lawrence, Tony, Jermalavičius, Tomas, Mändmaa, Kristjan & Maidre, Moonika (red.), Apprenticeship, partnership,
membership: twenty years of defence development in the Baltic states, International Centre for
Defence Studies, Tallinn, 2013.
Ringmar, Erik, Identity, interest, and action: a cultural explanation of Sweden's intervention in
the Thirty Years War, Cambridge University Press, Cambridge [England], 1996.
Ruffa, Chiara, Military cultures in peace and stability operations: Afghanistan and Lebanon, 1st edition., University of Pennsylvania Press, Philadelphia, 2018.
Schwartz-Shea, Peregrine & Yanov, Dvora, Interpretive research design: concepts and
processes, Routledge, New York, 2012.
Shamir, Eitan, Transforming command: the pursuit of mission command in the U.S., British,
and Israeli armies, Stanford University Press, Stanford, Calif., 2011.
Tamir Libel, European Military Culture and Security Governance - Soldiers, scholars and
national defence universities, Oxon, New York, Routledge Publishing house, Taylor & Francis
Group, 2016.
Torunn Laugen Haaland, “Still Homeland Defenders at Heart? Norwegian Military Culture in International Deployments,” International Peacekeeping 17, no. 4, 2010.
Van Evera, Stephen, Causes of war: power and the roots of conflict, Cornell University Press, Ithaca, NY, 1999.
Van Evera, Stephen, The Cult of the Offensive and the Origins of the First World War,
International Security, Vol. 9, No., pp. 58-107, 1994.
Vego, Milan N., Joint operational warfare: theory and practice, U.S. Naval War College, Newport, RI, 2009.
Weissmann, Mikael & Ahlström, Peter, Endast genom anfall kan ett avgörande nås. Kungliga
Krigsvetskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, nr 2, 2017.
Weissmann; Mikael & Ahlström, Peter, “Mirror, mirror on the wall, who is the most offensive of them all? – Explaining the offensive bias in military tactical thinking.”, Defence Studies,
19:2, 2019.
Wendt, Alexander, Social theory of international politics, Cambridge University Press, Cambridge, 1999.
Wilson, Peter H, Defining Military Culture, The Journal of Military History; 72, 1; Military Database, 2008.
7.1 Figurförteckning
Figur 1: Visualisering av författarens teoretiska yttringar ... 25 Figur 2: Bild hämtat från dokument “generella observationer vid bedömmandet” för SU 17-18. ... 46