5. PRESENTATION AV STUDIENS RESULTAT
5.3 Stabsutbildningen, utbildning till major
5.3.1 SU 2010-2011
De taktiska proven under SU 2010 till SU 2014 bygger på i stort sett samma scenario och deltagande parter i konflikten som vid officersutbildningen under motsvarande period. Dock finns en annan skräddarsydd operationsorder, ARCTIC SPRING. Eleven är chef för den svenska brigaden (alltså ”en nivå upp” jämfört med kaptensutbildningen) inom den europeiska styrkan EUROCORP. Det första året, SU 2010-2011, sticker ut under denna inledande fyraårsperiod vid stabsutbildningen till major. Under samtliga fyra år är det samma grundscenario och operationsorder, men under SU 2010-2011 så är uppgiften till eleven defensivt uttryckt (fördröja beredd skydda/utgöra reserv) men det förstås som att det krävs offensiva metoder för att uppnå högsta betyg vilket kommande empiriredovisning pekar på.
Detta kan ur ett kulturellt identitetsperspektiv exemplifieras med följande ur rättningsmallen för att uppnå betyget VG, ”målbilden kännetecknas av: ageratänkande, tydlig strävan att ta
initiativet och att påverka fienden…” och ”planen är offensiv (ageratänkande)…" samt "planen (medger att) initiativet återtas…".158 Detta trots det högre syftet i provuppgiften är att skapa
förutsättningar för kåren att samlas och organiseras genom fördröjningsstrid vilket förstås som ett defensivt/balanserat taktiskt handlingsmönster.
Även hur kriget skall förstås följer detta i stort det defensiva/balanserade synsättet, där det centrala är att uppnå markoperativ kontroll i operationsområdet för att skydda civila och hindra motståndaren. Dock finns passusen att motståndarens förband skall kunna slås, trots att scenariot bygger på att den EU-ledde styrkan skall tillse att alla motståndarförband avlägsnas från operationsområdet.159 Sammantaget är själva provuppgiften balanserad, dock finns det en offensiv underton kopplat till kulturell identitet och hur kriget skall förstås där tydliga offensiva idéer tar sig uttryck.
5.3.2 SU 2011-2014
Under perioden SU 2011-2014 så är det samma grundscenario som vid SU 2010-2011, dock finns operationsordern ARCTIC SPRING med som ett stödjande dokument. Själva provet utgår från att en ny helt oväntad händelseutveckling sker som eleven måste, värdera, analysera och redovisa. Det är främst ur ett kulturellt identitetsperspektiv som denna period tolkas som välbalanserad och främjande av flexibelt utnyttjande av offensiv och defensiv krigföring.
158 Hämtat från betygskriterier för taktikprov SU 2010-2011. 159 Hämtat från taktiskt prov för SU 2011-2012.
Följande stycken från rättningsmallarna belyser detta särskilt, ”för G: genom anfall kombinerat
med fördröjningsstrid och försvar. Vilken stridsuppgift brigaden löser är en akademisk diskussion. "160 och ”för VG: samtliga förband/viktiga system används för att skapa relevanta
effekter. Uppgifterna givna till förbanden/systemen har rätt ambition: (syfte – terräng – fiende- stridsvärde) och har en ram och omfång som är väl förenlig med uppdragstaktikens principer"161, båda dessa förstås forma ett tydligt flexibelt kulturellt identitetsuttryck kopplat till offensiv och defensiv krigföring.
De taktiska handlingsmönstren under perioden är även de flexibla, där samtliga provuppgifter kan lösas med en kombination av offensiv och defensiv krigföring. Sammantaget är perioden ett bra exempel på hur ett prov kan utformas för att främja ett flexibelt nyttjande av offensiv och defensiv krigföring och hur en balanserad militär kultur reproduceras genom utbildningen. Detta kan symboliseras med följande kodning, ”intressant att det är samma scenario som två år innan, men det tolkas som att denna examination öppnar upp för ett mycket mer flexibelt sätt för eleven att lösa det taktiska problemet”.162 Detta formar även en övergripande förståelse för
hur armén bäst skall hushålla med sina resurser utifrån givet scenario och kontext, alltså ett balanserat synsätt kopplat till hur kriget skall förstås.
5.3.3 SU 2014-2018
Under tidsperioden om fyra utbildningsår gör det allt tydligare nationella fokuset inom Försvarsmakten sig påmint. Detta följer i stort officers- och kaptensutbildningen i samma årsspann. Trots nationellt fokus så är till del nationerna fiktiva, Ryssland benämns Tytan och Norge Fjordland. I perioden aktualiseras även Sveriges koppling till Nordkalotten och NATO på ett mer tydligt och utpekat sätt. Även ett nytt spännande grepp prövas där scenariot är framflyttat i tid och utspelar sig 2020. Scenariot utspelar sig i Norrland och armétaktisk chef operationsorder JÄRVKLO är dokumentet/scenariohandlingen som ligger till grund för det taktiska provet. Eleven är brigadchef och skall hantera en oväntad händelseutveckling som ställer krav på flexibelt taktiskt tänkande och problemlösande.
En intressant utgångspunkt för tidsperioden är att det är första gången som kopplingen till gällande doktrin återfinns i det empiriska underlaget. När den nya militärstrategiska doktrinen gör sig gällande 2016 så får detta ett tydligt genomslag i rättningen och kommentarerna kopplat till de taktiska proven.
160 Hämtat från rättningsmall för SU 2012-2013. 161 Hämtat från rättningsmall för SU 2013-2014.
Detta förstås ur perspektivet hur kriget skall förstås som mycket positivt för att skapa en balans mellan taktisk och strategisk nivå. Kriget skall förstås och tolkas så som doktrinen förespråkar – vi kommer bli överraskade och därmed agera i strategisk efterhand. Detta kan symboliseras med rättningsanvisningar som, "påverkar motståndaren enligt manöverkrigföringens principer
och gällande doktrin”.163
Ett annat uttryck för kopplingen mellan taktisk och strategisk nivå återfinns i själva provuppgiften där armétaktisk chef syfte med striden är, ”…syftet med din uppgift, dvs att
skydda vår och tredje parts styrketillväxt kvarstår…”.164 Kriget skall förstås som mer defensivt
orienterat, med fokus på att inte kulminera samt att vinna tillsammans, samtidigt som vissa offensiva operationer krävs för att kunna lösa det taktiska problemet.
Detta återfinns även kopplat till den kulturella identiteten, som tolkas ge uttryck för denna flexibla och balanserande militär kultur. Flexibiliteten tar sig uttryck genom att det är en defensiv grundidé som förstärks med tydliga offensiva deluppgifter i det taktiska provet,
”….glöm inte att ge uppgifter till de förband på djupet som du får anta kan utföra 1-2 eldöverfall/plats och dygn…”165 och detta uttryck för en balanserad syn på krigföring, ”…formulerade uppgifter till egna förband/system har rätt och väl avvägd ambition mht: Syfte - terräng/klimat- tid- (vi/fi) och stridsvärde".166 Detta förstärks av de taktiska handlingsmönster som identifierats, ”uppgiften att hantera LL behöver inte alltid vara SLÅ, ambitionen i
uppgifterna BINDA eller ÖPPNA VÄG kanske räcker. Alla LL behöver inte slås – det gäller att prioritera utifrån behovet för egen uppgift..."167 och”…det är skillnad på om bataljonen får
order att ”ta” eller ”framrycka till” och grunden för detta val/det som du ger order om/ kommer bl.a. från vilka bedömningar avseende tidsberäkningar som du gör…"168.
Sammantaget pekar detta på att den sista studerade och tolkade perioden, stabsutbildningen mellan 2014 och 2018 ses som den mest främjande för flexibelt taktisk tänkande och med störst fokus på problemlösning. Detta ur samtliga studerade yttringar av den rådande militära kulturen under perioden. Det är även det enda provet i det empiriska underlaget som gör kopplingen till gällande doktrin i rättningsmallar, anvisningar eller kommentarer.
163 Hämtat från rättningsprotokoll för SU 16-17 & SU 17-18. 164 Hämtat från taktiskt prov SU 14-15.
165 Ibid
166 Hämtat från rättningsprotokoll SU 14-15.
167 Hämtat från dokument “generella observationer vid bedömmandet” för SU 15-16. 168 Hämtat från dokument “generella observationer vid bedömmandet” för SU 16-17.
5.3.4 Sammanfattning av resultat för stabsutbildningen 2010-2018
Sammanfattningsvis förstås stabsutbildningen till major vara den mest homogena och konsekventa utbildningen av de tre studerade. Det finns en tydlig röd tråd genom utbildningsåren där fokus ligger på problemlösande och flexibilitet avseende offensiv och defensiv krigföring och sitt fasta fokus på brigadnivån. I det första utbildningsåret tolkas inslag av en offensiv militär kultur råda trots att proven är balanserade i sin uppgiftsställning. Detta är likt det resultat som framkommit från kaptensutbildningen. Men med åren kan denna offensiva ådra inte skönjas utan en balanserad militär kultur tar sig uttryck i alla avseenden.
Den avslutande perioden av stabsutbildningen mellan 2014-2018 kan utgöra ett bra exempel för alla utbildningar att följa, med justering avseende komplexitet, nivå och omfång på uppgift. De taktiska proven mellan 2014-2018 lyckas på ett bra sätt inarbeta rådande doktrin, forma uppgifter som ställer krav på ett taktiskt problemlösande genom att nyttja hela ”verktygslådan” av offensiv och defensiv krigföring i syfte att skapa ett sådant gynnsamt läge som möjligt för armén och Försvarsmakten samt bädda för tredje bart. Ett genomgående balanserat militärt kulturellt uttryck som premierar ett flexibelt taktisk agerande och tänkande. Följande tidslinjal kan illustrera hur uppgiftsställningen medger detta;
Figur 2: Bild hämtat från dokument “generella observationer vid bedömmandet” för SU 17-18.
Uppgiftsställningen illustrerad ovan tvingar eleven till ett taktiskt problemtänkande och värderande av rådande läge som resulterar i en taktisk lösning som balanserar och skiftar mellan offensiv och defensiv krigföring över tiden. Detta visar att det är möjligt att utforma ett taktiskt prov utifrån rådande militär kultur som i alla avseenden reproducerar ett balanserat och flexibelt taktisk tänkande, en målbild för officersutbildningen i stort!