AVSLUTNING

Uppsatsens tillförlitlighet sätts i perspektiv till den forskning som är empirin i denna studie. De granskade artiklarna baseras på ett trovärdigt underlag i form av statistik, djupintervjuer eller metaanalyser. Eftersom artiklarna är ”peer-reviewed” innebär det att de har genomgått en process där vetenskapliga publikationer läses och granskas av ämnesexperter innan de accepteras för publicering.

Beroende på vilket val av teori som är utgångspunkt i en studie kan utgången kanske bli annorlunda. Tidigt kunde strukturer som kan kopplas till de valda teorierna skönjas i den litteratur och den internationella forskning som har varit utgångspunkten i denna studie. På grund av detta är de relevanta att utgå från. Möjligtvis att andra slutsatser hade framkommit vid val av annan metod och annan teoretisk utgångspunkt men samtidigt är det flera forskare som pekar på samma faktorer i arbetet för att främja skolnärvaro varav några av dessa forskare har studerat fältet över tid.

Det hade varit önskvärt att göra en aktuell undersökning där elevers perspektiv på närvaro lyfts fram, och vilka faktorer som enligt dem är de som motiverar till närvaro i skolan. Inom ramen för detta examensarbete saknades tid för detta elevperspektiv men som ett vidare forskningsområde skulle det kunna vara en intressant ingång.

7.5 Vidare forskning

I den här studien har utgångspunkten varit att göra en systematisk forskningsöversikt med metoden SMART kring hur arbetet för att främja en ökad närvaro i skolan kan te sig. Eftersom det är en forskningsöversikt så är utgångspunkten tidigare forskning. Här skulle det behövas mer forskning kring vad det är som motiverar elever att gå till och att vara i skolan, vikten av vuxnas bemötande och höga förväntningar, hur lärandemiljön utformas på bästa sätt för att kunna möta varje enskild individ, hur vi kan skapa en förståelse för och en samsyn där individens bästa är i centrum genom hela systemet och hur vi kan bedriva forskning i det egna klassrummet för att kunna utveckla kunskaper om lärande på ett systematiskt sätt.

Ett perspektiv som hade varit intressant att undersöka, i arbetet för att främja närvaro, är elevperspektivet. En färsk undersökning bland elever kring vilka faktorer som de uppfattar motiverar till ökad närvaro i skolan hade kunnat bidra till ytterligare bredd i denna studie. En annan ingång kan vara att undersöka om, och hur, digitaliseringen har bidragit till en ökad närvaro i skolan. Slutligen hade det varit intressant att se om det har skett någon förändring sedan rapporten ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera” (SOU 2016:94) jämfört med den rapport som publiceras nu år 2019 ”Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås” och i så fall, på vilket sätt och vad är det som har förändrats? Hur har lagen som kom 1 juli 2018 påverkat arbetet för att främja närvaro?

8. Referenslista

Ahlén, Fredrik (2011). Stå upp, stå ut, stå kvar. Bookwell i Finland: Norstedts. Ahrenfelt, Bo (2014). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur AB. Andersson, Bengt-Erik (1980). Bronfenbrenners utvecklingsekologi. inbjuden

föreläsning hållen vid Nordisk förenings för pedagogisk forskning konferens i Göteborg 23-26 oktober 1980. Stockholm: Barnpsykologiska forskningsgruppen, Inst. För pedagogik, Högsk. För lärarutbildning

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium, Stockholm: Natur och kultur Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö:

Gleerups Utbildning AB

Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur

Bergman, Susanne & Blomquist, Camilla (2012). Uppskattande samtalskonst. Om att skapa möjligheter i samtalets värld. Lund: Studentlitteratur.

Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.

Bronfenbrenner, Urie (1979). The ecology of human developement: experiments with nature and design. Harvard University Press.

Bryman, Alan (2016). Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber.

Bühler Maria & Karlsson Annelie & Österholm Terése (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro, Lund: Studentlitteratur AB.

Folkhälsan (2014). Handlingsplan vid skolfrånvaro. Metoder för att stärka skolnärvaro Friberg, Peter & Karlberg, Martin & Sundberg Lax, Ia & Palmér, Robert (2015).

Hemmasittare och vägen tillbaka. Insatser vid långvarig skolfrånvaro. Ingarö: Columbus förlag.

Gladh, Marie & Sjödin, Krysmyntha (2014). Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med barn och unga. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Gren Landell, Malin (2018). Främja närvaro. Att förebygga frånvaro i skolan. Stockholm: Natur och kultur.

Hattie, John (2014). Synligt lärande. En syntes av mer än 800 metaanalyser som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur och kultur.

Hedenquist, Jan-Anders & Håkansson, Jan (2001). Formulera och utvärdera mål. Uppsala: Nina Tryckeri.

Hedevåg, Kenth (2016). När mallen inte stämmer. Litorapid Media AB.

Hejlskov Elvén, Bo & Sjölund, Anna (2018). Hantera, utvärdera, förändra med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & kultur.

Hugo, Martin (2011). Från motstånd till framgång – att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber AB.

Kearney, Christopher. A & Albano, Anne Marie (2007). When Children Refuse School, Therapist Guide: A Cognitive-Behavioral Therapy Approach. Oxford University Press, Incorporated.

Konstenius, Viktoria & Schillaci, Maria (2010). Skolfrånvaro: KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete. Lund: Studentlitteratur AB.

Lagboken (SFS 2018:608). Lag om ändring i skollagen (2010:800)

Lee, Okhwa & Krokmark, Thomas (2017). Världens bästa undervisning i Finland, Kina, Sydkorea, Singapore och Sverige. Lund: Studentlitteratur AB.

Ljungdahl, Titti (2018). En skola att längta till. Elever med omfattande frånvaro. Lund: Studentlitteratur AB.

Milerad, Josef & Lindgren, Carl (2017). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur AB.

Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter- en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur AB.

Nilholm, Claes (2017). SMART Ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Lund: Studentlitteratur AB.

Partanen, Petri (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna Sverige AB.

Regeringskansliet (2016). Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94).

Reid, Ken (2014a). An Essential Guide to Improving Attendance in Your School: Practical Resources for All School Managers. London: Routledge.

Skolinspektionen (2016). Omfattande frånvaro. En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro.

Skolverket (2008). Rätten till utbildning. Om elever som inte går i skolan

Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan.

Skolverket (2010, rapport 341). Skolfrånvaro och vägen tillbaka.

Skolverket (2011). Lgr 11 – Läroplanför grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2018.

Skolverket (2012). Skolverkets allmänna råd. Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan.

Skolverket (2012). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet.

SPSM (2015, rev. 2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.

Stukát, Staffan (2014). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Svedberg, Lars (2016). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

Svensk författningssamling (SFS 2011:688). Examensordning.

Sveriges Kommuner och Landsting (2013). Vänd frånvaro till närvaro. Guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner.

Sveriges riksdag (2010:800). Skollag.

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

UNICEF – Barnkonventionen (2008).

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.

Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.

Öquist, Oscar (2014), Framgångsrikt ledarskap med systemteori: mönster, sammanhang och nya möjligheter. Stockholm: Gothia-

8.1 Forskningsartiklar

Ek, Hans Isaksson, Joakim och Eriksson, Rikard (2017). Professioner, makt och samverkan mellan myndigheter. Socialtjänstens, skolans och BUP:s arbete med ungdomar som inte går till skolan. Social vetenskaplig tidskrift, Lund: FORSA artikel Vol.24, No. 1, s.79.

Ekstrand, Britten (2015). What it takes to keep children in school: a research review. Educational Review, Vol. 67, No. 4, P. 459–482,

Heyne, David & Gren Landell, Malin & Melvin, Glenn & Gentle-Genitty, Carolyn (2018). Differentiating Between School Attendance Problems: Why and How? Cognitive and Behavioral Practice Volume 26, Issue 1, Pages 8-34 Kearney, Christopher. A & Bensaheb, Arva (2006). School Absenteeism and

School Refusal Behavior: A Review and Suggestions for School-Based Health Professionals. Journal of School Health. Vol. 76, No.1 2006, American School Health Association

Kearney, Christopher. A & Graczyk, Patricia (2013). A response to intervention model to promote school attendance and decrease school absenteeism. Child & Youth Care Forum. Vol. 43 Issue 1, p 1-25.

Lauchlan, Fraser (2003). Responding to Chronic Non-attendance: a review of intervention approaches. Educational Psychology in Practice, Vol. 19, No. 2, pages 133-146

Muyskens Paul & Marston, Doug & Reschly, Amy L. (2007) The use of response to intervention practices for behavior: An examination validity of a screening instrument. California School Psychologist, Vol. 12, p 31-45.

Reid, Ken (2010) Management of school attendance in the UK. A strategic analysis. Educational Management Administration & Leadership, v38 n1 p 88-106.

Reid, Ken (2007) “Managing School Attendance: The Professional Perspective.” Teacher Development. Teacher Development, Vol. 11 Issue 1, p 21-43. 23p. Widmark, Catharina; Sandahl, Christer; Pirva, Katarina och Bergman, David

(2016) Barriers to collaboration between healt care, social services and schools. International Journal of Integrated care, Volume 11.

8.2 Elektroniska referenser

Ingvarsson, Carola och Kristoffersson, Anna (2008). Skola + Hem = Sant

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/7746/Examensarbetet.pdf?sequence=1

Hämtad: 20190220

Regeringskansliet (Dir. 2017:88 med tillägg U2017:07, Dir. 2018:33)

Tilläggsdirektiv till Utredningen bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås (U 2017:07)

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2018/05/dir.-2018331/

Bilagor

Bilaga 1

Faktorer som kan påverka en elevs närvaro i skolan

Individ Skola Familj/samhälle Andra

faktorer Psykologiska

faktorer

Pedagogiska faktorer Sociala faktorer

Social miljö Spänning – stress

(KASAM)

Fysisk miljö Vänner

KBT Pedagogisk miljö Vårdnadshavare

Lågaffektivt bemötande

Pedagogiska strategier Resurser

Olika checklistor (The SNACK, SRAS m.fl.)

Undervisningsmetoder Elevhälsa, externa

aktörer (BUP,

socialtjänst mm)

Samarbete myndigheter

Tabell som använts för att kategorisera faktorer utifrån litteratur Skol- faktore r Ped. faktore r Org. faktore r Soc. faktore r Psyko- logisk a Hem/ famil j Samhäll e Fysis k miljö Övrig t Indivi d 1 x x x x x 2 x x x 3 x x x x 4 x x x 5 x x x x 6 x x 7 x x 8 x 9 x x 1 0 x x x x x x 1 1 x x 1 2 x x x x 1 – Skolverket (2010)

2 – Milerad & Lindgren (2017) 3 - Ekstrand (2015)

4 – Gladh & Sjödin (2014) 5 - Friberg m. fl. (2015) 6 – SPSM (2015, rev. 2018) 7 – Heyne et al. (2018) 8 - Kearney & Graczyk (2013) 9 - Reid (2007)

10 – Skolinspektionen (2016) 11 – Lauchlan (2003)

Bilaga 2

Exempel på metoder i arbetet för att främja närvaro

I Sverige har det genomförts olika kommunprojekt för att främja närvaro. Exempel på detta är ELOF-projekt som står för ”elever med långvarig ogiltig frånvaro”. Dessa har genomförts bland annat i Kiruna, Söderhamn och Eslöv. ELOF-projektet bygger på att en frånvarotrappa utformas och att det är en ELOF-pedagog som är spindeln i nätet för vidare arbete kring närvaro tillsammans med kollegor på skolan. Förklaringsmodellen i detta projekt bygger på att en energiinventering görs och att en energibalans försöker uppnås. Begreppet ”stressburken” är en del av modellen som innebär att stressfaktorer identifieras och att målet är att hantera dessa. För att uppnå en bra energibalans kan platser, aktiviteter och personer som tar och ger mental energi identifieras (Hedevåg, 2012).

Akademi Magelungen är ett företag i Sverige som bland annat inriktar sig på att erbjuda handledning kring skolfrånvaro. I deras koncept finns en modell för hur arbetet kring skolfrånvaro kan fungera, denna benämns som ”hemmasittarprogrammet”. Metodiken i modellen bygger på inlärningsteori och beteendeterapi. Ett lågaffektivt bemötande förespråkas i arbetet för att främja närvaro och man tar också avstamp i KBT (Friberg & Karlberg & Sundberg Lax & Palmér, 2015).

Tillbaka till framtiden är ett projekt som arbetar för att främja närvaro. Materialet kan användas som en uppstart för en skola/kommun att forma en egen gemensam handlingsplan i arbetet för att främja närvaro. En viktig punkt i arbetet är att alla som arbetar med och kring elever har en referens som är gemensam så att alla kan förhålla sig till samma sak. I materialet finns exempel på handlingsplaner från olika kommuner att hämta inspiration från (Folkhälsan, 2014).

Även i internationell forskning finns det olika metoder som det forskas kring och som används i arbetet för att främja närvaro. RtI (Response-to-Intervention) är en metod som kan ses i olika steg och som formas vidare beroende på vad eleven har för behov. Metoden används på alla elever i ett första steg och de elever som har vidare behov fortsätter i ”trappan” till steg 2 och, om så behövs, vidare till steg 3 (Kearney & Graczyk, 2013; Muyskens & Marston & Reschly, 2007). PSM (Problem Solving Model) är en snarlik metod som används för att identifiera, analysera och inventera svårigheter hos en individ,

grupp och på systemnivå. I korta drag innebär PSM att problem definieras, individens förmåga fastställs, möjliga lösningar till problemet presenteras och den bästa lösningen implementeras (Muyskens m.fl., 2007).

The SNACK (School Non-Attendance ChecKlist) kan användas som en “checklista” I samband med skolfrånvaro men ger inget resultat som kan peka mot specifika interventioner (Heyne et al., 2018). I första hand kan The SNACK användas för att identifiera vilken typ av skolfrånvaro det rör sig om för en elev och i förlängningen bidrar det till riktade insatser som vidare kan stödja en intervention (Heyne et al., 2018).

SRAS (School Refusal Assessment Scale) innefattar olika formulär som innehåller frågor kring frånvaro och faktorer som kan påverka frånvaro. Beroende på om formuläret till exempel riktar sig till en elev eller till en vårdnadshavare så har frågorna olika utformning. SRAS undersöker fyra funktioner för skolvägran (school refusal): undvikande av skolan för att det väcker negativa känslor, för att undvika motbjudande sociala och värderande situationer i skolan, för att få uppmärksamhet från vårdnadshavare och för att det finns positiv förstärkning utanför skolan som lockar (Kearney & Albano, 2007).