Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivåUppmärksamma och bekräfta elevers
närvaro
Pay attention to and confirm students´ presence
Caroline Almqvist
Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2019-05-21
Examinator: Kristian Lutz Handledare: Kristian Sjövik
Förord
Det har varit väldigt spännande att ta del av det material som ligger till grund för detta examensarbete. Personligen så har jag lärt mig mycket om hur ett arbete för att främja närvaro kan te sig och jag tar med mig denna kunskap i mitt arbete som specialpedagog.
Hjärtligt tack till er som har delat med er av god energi och tid. Tack för en konstruktiv handledning med snabb återkoppling kring mina olika funderingar, Kristian Sjövik. Särskilt tack till min familj, ett litet extra tack till mina två döttrar som har fötts under utbildningens gång och som kämpat på genom föreläsningar och diskussioner.
Sammanfattning/abstract
Almqvist, Caroline (2019). Uppmärksamma och bekräfta elever närvaro. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.
I Sverige är det en rättighet att gå i skolan och även en skyldighet eftersom det är skolplikt. Frånvaro i skolan är något som har blivit mer och mer uppmärksammat både i Sverige och internationellt på grund av att det är något som berör hela vårt samhälle. I denna studie ligger fokus på närvaro och hur närvaro kan främjas. Det finns begränsat med svenska forskningsartiklar kring vilka faktorer som främjar närvaro i skolan.
I internationell forskning har man över tid studerat ämnet och här finns en bredare tillgång av material att undersöka. Utifrån utvalda forskningsartiklar har jag valt att göra en systematisk forskningsöversikt, med hjälp av metoden SMART, kring hur närvaro i skolan kan främjas. Forskning som till exempel är inriktad mot frånvaro och vilka interventioner som genererar mindre frånvaro ger övervägande träffar vid sökning jämfört med antalet träffar kring forskning som är inriktad mot faktorer som främjar närvaro. Faktorer för att främja närvaro har i denna studie sammanställts utifrån internationella forskningsartiklar och dokument från till exempel Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM).
I analysen av materialet framkommer bland annat vikten av ett väl fungerande närvarosystem, samarbete mellan myndigheter, tidiga insatser, vikten av att det finns en samsyn och en gemensam utgångspunkt på skolan kring bemötande och goda relationer samt att det är höga krav på individen som exempel på främjande faktorer. Värdegrundsarbete, systematiskt kvalitetsarbete och hälsofrämjande arbete är uppdrag där specialpedagogens kompetens är användbar och nödvändig. Analysen utgår från ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv, samt från systemteorin, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och hållningssättet KASAM (Känsla Av SAMmanhang).
Nyckelord
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 7 2. SYFTE ... 10 2.2 PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10 3. METOD ... 11 3.1 METODOLOGISK UTGÅNGSPUNKT ... 11 3.2 TEXTANALYS ... 11 3.2.1 SMART ... 12 3.3 URVAL ... 12 3.4 GENOMFÖRANDE ... 13 3.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 14 3.6 METODDISKUSSION ... 15 4. FORSKNINGSÖVERSIKT ... 164.1 KATEGORISERING ENLIGT SMART ... 17
4.2 Begrepp ... 17
4.3 INDIVIDPERSPEKTIV ... 18
4.4 ORGANISATIONSPERSPEKTIV ... 20
4.4.1 Familj och samhälle ... 20
4.4.2 Samverkan mellan olika instanser ... 21
4.4.3 Organisation ... 21
4.4.4 Lärare och resurser ... 22
4.5 MILJÖPERSPEKTIV ... 23
4.5.1 Social miljö ... 23
4.5.2 Fysisk miljö ... 24
4.5.3 Pedagogisk miljö ... 24
5. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 27
5.1 DET SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIVET ... 27
5.2 DET RELATIONELLA PERSPEKTIVET ... 28
5.3 SYSTEMTEORI ... 28
5.4 BRONFENBRENNERS UTVECKLINGSEKOLOGISKA MODELL ... 29
5.5 KASAM (KÄNSLA AV SAMMANHANG) ... 31
5.6 KRITISKT RESONEMANG OM TEORIERNA OCH VALET AV TEORIBILDNING ... 32
6.2 TEORETISK ANALYS AV STUDIENS RESULTAT ... 34
6.2.1 Tester och det relationella perspektivet ... 36
6.2.3 Skola och samhälle ... 36
7. DISKUSSION OCH IMPLIKATIONER ... 38
7.1 SPECIALPEDAGOGENS ROLL... 38
7.2 NÄRVAROKONTROLL ... 39
7.3 ORGANISATORISKA FAKTORERS PÅVERKAN PÅ NÄRVARO ... 40
7.3.1 Från mikronivå till makronivå ... 40
7.3.2 Fortbildning ... 41
7.3.3 Systematiskt kvalitetsarbete, ett bidrag till skolutveckling ... 41
7.4 AVSLUTNING ... 42 7.5 VIDARE FORSKNING ... 43 8. REFERENSLISTA ... 44 8.1 FORSKNINGSARTIKLAR ... 47 8.2 ELEKTRONISKA REFERENSER ... 48 BILAGOR ... 49
1. Inledning
Skolfrånvaro är något som påverkar hela vårt samhälle i olika länder på alla systemnivåer (Ekstrand, 2015; Kearney & Bensaheb, 2006; Skolverket, 2010). Ett ökat politiskt intresse kring frånvaro märks. Politiker betonar skolans uppdrag, att bidra till att individer kan läsa och skriva, som en nödvändig förutsättning för demokrati (Ekstrand, 2015). Enligt Gren Landell (2018) är alla typer av frånvaro potentiellt problematisk. I rapporten ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera” framkommer att det proaktiva arbetet för att motverka ofrivillig skolfrånvaro är nästintill obefintligt i Sverige (Regeringskansliet, 2016). Som en del i ett vidare arbete kring skolfrånvaro skedde en lagändring som trädde i kraft 1 juli 2018. Denna lagändring innefattar att rektors ansvar vid frånvaro blir än tydligare än tidigare (SFS 2018:608). Under år 2019 ska den statliga utredning som heter ”Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås” vara färdig. I direktiven till denna utredning finns en tonvikt på bland annat:
… att föreslå insatser som kan bidra till att skapa ett mer aktivt och väl fungerande elevhälsoarbete och därmed stärka elevhälsans kompensatoriska roll. (s. 1)
… syftar till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser.” (s. 10) (Dir. 2017:88 med tillägg U2017:07, Dir. 2018:33)
I Sverige är det alla barns rättighet att gå i skola men det innebär också en skyldighet eftersom det råder skolplikt (SFS 2018:608). I vissa länder finns inte denna rättighet och skyldighet, därför är det väsentligt att innebörden av skolplikten i Sverige framkommer i alla sammanhang där det är nödvändigt (SFS 2010:800). Det finns många olika begrepp och definitioner av frånvaro i skolan. Några exempel är närvaro, frånvaro, ogiltig frånvaro, giltig frånvaro, ofrivillig frånvaro, skolk och hemmasittare (Ekstrand, 2015; Skolverket 2010). En gemensam förståelse för begreppet skolfrånvaro behövs så att begrepp som används har samma referens och innebörd för alla (Heyne et al., 2018). Ett begrepp som förekommer i media i Sverige är ”hemmasittare”. I detta arbete har användandet av detta begrepp valts bort och istället används begreppen närvaro och frånvaro. I Skollagen (2010) görs en skillnad i begreppet giltig skolfrånvaro och ogiltig skolfrånvaro. Giltig frånvaro avser till exempel att rektor har beviljat ledighet eller att
att något hittills giltigt skäl framkommit finns (Skolinspektionen, 2016). I internationell forskning används begrepp som school attendance, truancy, dropouts, school absenteeism och school refusual (Ekstrand 2015; Kearney & Graczyk 2013; Heyne et al., 2018; Lauchlan, 2003).
Vissa länder har en generell övergripande stadga kring vad och vilka tidsintervall som gäller vid frånvaro av olika slag samt hur hantering av konsekvenser kring detta ser ut (Heyne et al., 2018; Kearney, 2006; Reid, 2010). I Sverige är det varje kommuns skyldighet att fastställa när och hur insatser ska vidtas kring en elevs frånvaro i skolan (SFS 2018:608). Betydelsen av olika funktionsvariationer som till exempel ADHD, diagnos inom autismspektrat, särskild begåvning och psykisk ohälsa, nämns frekvent i samband med skolfrånvaro, men frånvaro är förekommande bland alla elever oavsett om det finns en konstaterad funktionsvariation eller inte (Gren Landell, 2018; Kearney & Bensaheb, 2006; Skolverket, 2010).
Forskning visar bland annat på att tidiga insatser och ett gott samarbete mellan myndigheter är av yttersta vikt för att öka närvaro i skolan (Gren Landell, 2018; Heyne et al., 2018; Kearney & Graczyk, 2013; Reid, 2007; SKL, 2013; Skolverket, 2010). Skolfrånvaro är ett internationellt problem (Ekstrand, 2015; Heyne et al., 2018; Kearney & Graczyk, 2013; Lauchlan 2003; Reid, 2007). Här verkar det finnas ett glapp mellan svensk forskning och internationell forskning i den mening att svensk forskning är nästintill obefintlig på fältet. Med detta som utgångspunkt finns det anledning att göra en systematisk studie kring vad den internationella forskningen visar på för trender i ett arbete för att främja närvaro. Intentionen är att utröna om det finns gemensamma mönster, metoder och kategorier i arbetet kring skolnärvaro och hur dessa i så fall ser ut, samt visa på faktorer som kan medföra en ökad närvaro i skolan. Vidare är det intressant att i denna studie titta på specialpedagogens roll i arbetet för att främja skolnärvaro. Utgångspunkten är specialpedagogens roll i den svenska skolan även om arbetet kommer att beröra andra länders skolväsen och forskning.
Mitt intresse för ett arbete för att främja närvaro bottnar i olika omständigheter. En av dessa är att frånvaro verkar öka hos de yngre eleverna och att frånvaro i skolan i alla åldrar blir ett allt större problem. En annan är att jag inte vill hamna i en situation där huvudman säger att ”skolan kunde inte ha gjort mer” i förhållande till en elev med frånvaro. Eftersom jag som specialpedagog vill arbeta proaktivt och hälsofrämjande så är min intention att undersöka vad forskningen säger om ett arbete för att främja närvaro. På olika håll har frånvaro uppmärksammats men hur kan vi arbeta för att motivera elever
till att vilja vara i skolan? Istället för att börja arbeta med en elev när det blivit ett problem i form av frånvaro anser jag att det är mer rimlig att arbeta med eleverna innan det har gått så långt. Titeln på detta arbete är därför ”Uppmärksamma och bekräfta elevers närvaro” med innebörden att varje elev har rätt att bli sedd och att bli bekräftad varje dag i skolan.
Skolfrånvaro är ett begrepp som har aktualiserats i en svensk media och då ofta kopplat till begreppet ”hemmasittare”. Denna studie utgår emellertid från ett arbete mot att främja närvaro och det viktiga i att hitta det som faktiskt fungerar för en enskild individ och i förlängningen för oss som samhälle.
I Skollagen står följande:
… i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (SFS 2010:800, Kap 1§, 4)
En konsekvens av skolfrånvaro är bland annat att det kan medföra psykisk ohälsa och i förlängningen kan det bidra till ett utanförskap i samhället. Detta kan vidare medföra höga kostnader för samhället om det är så att en individ inte har en relevant utbildning och på grund av detta inte kan delta i arbetslivet. I dokument och internationell forskning görs ett konstaterande att det behövs mer forskning kring till exempel vilka faktorer som påverkar och hur ett arbete för att främja elevers närvaro kan vara uppbyggt (Ekstrand, 2015; Heyne et al., 2018; Kearney & Graczyk, 2013; Lauchlan, 2003; Reid, 2007; SKL, 2013). I denna studie ligger tyngdpunkten på att hitta faktorer som kan främja elevers närvaro i skolan.
2. Syfte
Syftet är att bidra med kunskap om det internationella forskningsläget kring arbetet med att främja en ökad skolnärvaro bland elever. Vidare syftar studien till att sätta in resultaten från denna forskning i en svenskt skolpolitisk kontext med vinkling mot specialpedagogens uppdrag.
2.2 Preciserade frågeställningar
• Hur ser forskningen kring arbetet för att främja närvaro ut? Vilka trender och tendenser finns i den internationella forskningen?
• Hur kan ett aktivt systematiskt arbete för att främja närvaro vara upplagt? • Hur skulle det kunna se ut om dessa trender/tendenser placerades i en svensk
skolpolitisk kontext? Vilka är förutsättningarna för detta?
• Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med att öka elevers närvaro i skolan?
3. Metod
3.1 Metodologisk utgångspunkt
I denna studie är den metodologiska utgångspunkten SMART. Eftersom SMART är en metod för att göra en forskningsöversikt utgår man från forskning som redan finns på fältet. Forskningsöversikter har använts över tid men ofta har redovisningen av tillvägagångssättet inte varit så tydlig när man har sökt tidigare forskning, tillvägagångssättet har varit implicit. SMART är en metod som bland annat är till hjälp så att det ska finnas en röd tråd genom forskningsöversikten (Nilholm, 2017). Den forskning som används i denna studie är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär.
Tyngdpunkten i denna studie ligger på ett arbete som kan främja närvaro snarare än att utgå från begreppet frånvaro. En del i specialpedagogens uppdrag är att se det salutogena och att medverka till en hälsofrämjande miljö och en samsyn för att skapa trygghet i skolan (Partanen, 2012).
3.2 Textanalys
Inom utbildningsvetenskapen är textanalys ett verktyg att använda sig av för att söka kunskap. Här kan materialet bestå av till exempel läroplaner, kursplaner eller annan text som rör skolans värld. Forskningsresultat presenteras i facktidskrifter och är en viktig källa i sökandet efter vetenskap. Textanalys kan även kallas för dokumentanalys eller innehållsanalys (Stukát, 2011). En skriven text är i stor utsträckning utlämnad till sin läsare och dennes tolkningar eftersom kommunikationen är enkelriktad och en avsändare inte finns närvarande (Säljö, 2014). En texts betydelse förändras eftersom olika läsare läser den olika i olika historiska sammanhang. En insikt från hermeneutiken är att varje läsare närmar sig en text med en förförståelse. Läsarens individuella erfarenheter, förståelse av verkligheten, de sociala sammanhang som läsaren existerar i, läsarens utbildning, kunskap om den genre som texten hör hemma i, samt språket, påverkar den tolkning som görs (Boréus & Bergström, 2018).
Vid användande av skrivet material i en undersökning finns det fyra faktorer som forskaren kan ta utgångspunkt i. Dessa är autenticitet som visar på att dokumentet är äkta, trovärdighet som visar på att dokumentet är utan fel och ändringar, representativitet att
dokumentet är representativt och meningsfullhet att dokumentets tydlighet tas fram (Bryman, 2011).
3.2.1 SMART
SMART (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies)är en metod som finns att tillgå för att systematiskt genomföra forskningsöversikter (Nilholm, 2017).
I denna studie har tankarna kring vilken typ av metod som är mest lämpad att använda pendlat mellan bland annat diskursanalys, innehållsanalys, dokumentanalys och SMART. Slutligen landade valet i ett användande av metoden SMART. Detta eftersom det är en mängd olika vetenskapliga artiklar som ska undersökas, och SMART huvudsakligen har utvecklats för att kunna ge en överblick över större forskningsområden, lämpade sig metoden väl i denna studie. SMART kan också användas för att kartlägga och analysera mindre forskningsområden.
I SMART finns följande steg som följs vid en konkret undersökning: definition av forskningsområdet som är intressant, identifikation av forskningsarenan, val av de mest betydelsefulla arbetena, kartlägg vad dessa arbeten handlar om, analys av någon av dessa aspekter och diskussion om forskningsfältets starka och svaga sidor med utgångspunkt i det valda teoretiska perspektivet.
Det som gör SMART unikt och som skiljer sig från andra sätt att genomföra forskningsöversikter inom det utbildningsvetenskapliga fältet är genom följande tre angreppssätt och kombinationen av dessa:
• A sin betoning av hur nödvändigt det är att vara tydlig med de egna utgångspunkterna för översikten
• B sin öppenhet för att forskning bedrivs inom ramen för olika teoretiska traditioner
• C sitt fokus på kartläggning och analys av den forskning som forskare själva anser mest betydelsefull”
(Nilholm, 2017 s. 10)
3.3 Urval
Här följer en presentation över hur materialet som ligger till grund för denna studie har valts ut och hur det har avgränsats.
Den databas som har använts för sökning är ERIC (Educational Resources Information Center). Detta är en internationell databas som innefattar böcker,
tidskriftsartiklar samt rapporter inom pedagogik. Libsearch är en sökmotor som använts i sökandet efter relevant litteratur och forskning. Andra viktiga källor är Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolinspektionen och Statens Offentliga Utredningar (SOU).
En begränsning av studien gjordes genom att vetenskapliga artiklar som har genomgått ”peer-review” (fackgranskning) och är publicerade efter år 2000 valdes ut. Denna avgränsning gjordes för att få ett hanterbart utgångsmaterial. Utgångspunkten var en mängd artiklar där relevanta artiklar genomlästes och, genom kedjesökning, ledde vidare till nya artiklar. Fortsatt urval gjordes utifrån författare som återkom frekvent, och som visade på forskning över tid. I nästa steg valdes vissa artiklar ut för närmare granskning. Annan litteratur som till exempel publikationer, dokument och litteratur har valts ut efter relevans till det studien ämnar undersöka.
För att en studie ska ha en hög reliabilitet ska mätresultatet bli detsamma när man gör om, replikerar, samma studie (Stukát, 2014). För att en replikation ska vara möjlig att genomföra ska tillvägagångssättet i studien vara tydligt beskrivet (Bryman, 2011). Vid sökning efter relevanta forskningsartiklar användes olika sökord och olika kombinationer av dessa. Sökningar gjordes på svenska och på engelska, följande ord var huvudsökord i denna studie: school attendance (skolnärvaro), promote (främja), school refusal (skolvägran), collaboration (samarbete), special education (specialpedagogisk kompetens), health care (hälsofrämjande) och interventions (interventioner). Sökorden kombinerades för att avgränsa antalet träffar och ett urval till akademiska artiklar gjordes. Ett exempel på sökkombination i ERIC är school attendance (and) promote som leder fram till artikeln Kearney & Graczyk (2013). I denna artikel finns bland annat referenser till Reid (2007). Validiteten avser att undersöka det som man verkligen vill undersöka (Stukát, 2014).
3.4 Genomförande
I studien har internationella vetenskapliga artiklar som har genomgått ”peer-review” undersökts för att belysa internationell forskning som finns kring arbetet med att främja närvaro i skolan.
Inom SMART är en av delarna att kartlägga vad de mest betydelsefulla artiklarna handlar om (Nilholm, 2017). För att åskådliggöra och systematisera materialet sorterades
gemensamma begrepp och kategorier in i en tabell för att försöka skapa en struktur, och för att tydliggöra ett samband mellan olika mönster (Bilaga 1).
En del forskning är inriktad mot en specifik metod, till exempel SARS (Bilaga 2), och beskriver hur metoden fungerar samt visar på statistik kring resultat av användandet. Annan forskning har en tyngd kring begrepp och betydelsen av olika begrepp eller resultat av olika interventioner kopplade till olika typer av frånvaro, medan viss forskning kategoriserar faktorer i omgivningen som kan bidra till att öka närvaro. Några artiklar, och en del litteratur, är metaanalyser som gjorts utifrån forskning medan andra bygger på till exempel intervjuer och statistik. I denna studie valdes forskningsartiklarna ut dels med hjälp av de olika valda sökorden, och dels genom att hitta författare som bedrivit forskning inom fältet över tid och från olika länder.
Tillgången till relevanta dokument och hur sanna och hur pålitliga resultaten är kan ifrågasättas (Boréus & Bergström, 2018). En svaghet i SMART är att alla aspekter inte kan analyseras på djupet, en annan är, hur refereringen av den granskade artikeln tolkas. I enlighet med metoden SMART så definieras forskningsområdet. Vidare så identifieras befintlig forskning kring ett arbete för att främja närvaro. I kartläggningen och analysen ligger tyngdpunkten på att försöka hitta gemensamma kategorier och faktorer (Nilholm, 2017) som främjar skolnärvaro.
3.5 Etiska överväganden
En forskningsöversikt kan aldrig vara fri från värderingar och ideologi eftersom det är en social handling. På grund av detta kan en forskningsöversikt till delar ses som en konstruktion av ett forskningsområde (Nilholm, 2017). Detta innebär att den som gör forskningsöversikten har med sig sina föreställningar och sina erfarenheter och dessa sätts i förhållande till förståelsen av fältet.
Eftersom denna studie huvudsakligen utgår från att analysera artiklar och dokument utifrån SMART, så är påverkan av de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet, 2017) tillhandahåller av mindre vikt. Som tidigare nämnts så är det viktigt att utgå från dokumentets autenticitet, trovärdighet, representativitet och meningsfullhet (Bryman, 2011).
I enlighet med metoden SMART kan transparens, tydlighet och möjligheten till intersubjektivitet nämnas som delar i ett etiskt övervägande. En annan etisk aspekt är att
författaren inte lyfter fram viss forskning mer än någon annan på grund av att hen sympatiserar mer med den ena (Nilholm, 2017).
3.6 Metoddiskussion
God forskning bör vara transparent med välmotiverade resultat, stegen som forskaren tagit bör kunna rekonstrueras av läsaren (Boréus & Bergström, 2018).
Materialet i denna studie utgörs av källor som forskningsartiklar och dokument från till exempel Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Dessa källor är skriftliga och är verktyg för att kunna genomföra denna studie.
För att kunna ge ett vetenskapligt bidrag är en nödvändig förutsättning att det genomförs forskningsöversikter. Under senare år har betydelsen av hur tillvägagångssättet för genomförandet av denna typ av översikt blivit mer betydelsefullt än tidigare. I och med att mängden material som är forskning har ökat så har detta bidragit till en ökad efterfrågan på forskningsöversikter. En annan del i det är att vissa professioner har fått ett ökat ansvar i att basera sitt arbete på vetenskapliga rön. Det är viktigt att relatera en diskussion om forskningsöversikter till på vilket sätt forskningen kan bidra till samhällsutvecklingen (Nilholm, 2017) och, som i detta fallet, hur den kan bidra till skolans utveckling.
Den valda metoden påverkar resultatet. Beroende på vilken annan metod som valts så är det möjligt att resultatet sett annorlunda ut och därmed hade kanske också implikationerna varit några andra.
4. Forskningsöversikt
Som tidigare nämnts så finns det begränsat med forskning kring ett arbete för att främja ökad närvaro i den svenska skolan. Den tidigare internationella forskning som finns sträcker sig till viss del över tid. Reid (som är författare/medförfattare till flera artiklar i denna forskningsöversikt) har över 40 års erfarenhet av forskning inom fältet, och Kearney (som är författare/medförfattare till flera artiklar i denna forskningsöversikt) är några av dem som har bidragit till denna forskning över tid och på grund av detta har några av deras artiklar valts ut som en del i denna studie. Båda dessa författarna refererar tillbaka till sin tidigare forskning inom området och bidrar till att visa på en ökad medvetenhet om betydelsen av skolfrånvaro (flera olika artiklar av Kearney; Reid).
En ökad tendens att försöka förebygga frånvaro på olika sätt inom systemnivåer synliggörs bland annat med hjälp av att den politiska medvetenheten lyfts fram. Genom att det finns en kunskap i att kunna läsa och skriva och att denna ökar, menar politiker att det bidrar på ett positivt sätt till demokrati (Ekstrand, 2015).
Ekstrand (2015) har, i den artikel som utgör en av utgångspunkterna i denna studie, gjort en övergripande översikt av resultat och rekommendationer som förekommer i 155 forskningsrapporter kring faktorer som uppmuntrar till skolnärvaro och förebygger ogiltig skolfrånvaro. Detta är rapporter som publicerats bland annat i Afrika, Italien, Filippinerna, Finland, Nederländerna, Storbritannien, USA, Australien, Japan, Korea och Ryssland.
Hattie (2014) har i en övergripande metaanalys visat på vad som påverkar elevers skolresultat och en del i att kunna få ett skolresultat är att en individ befinner sig i skolan. Vikten av återkoppling är en faktor som Hattie betonar i sin metaanalys.
Skolplikten och rätten till utbildning innefattar att skolan ska garantera eleven trygghet, studiero och det stöd som behövs för att hen ska kunna klara skolan. Kan skolor tillgodose elevers rätt till utbildning så kan detta i sin tur bidra till att skolplikten uppfylls av elever (Skolinspektionen, 2016).
Vidare så är det intressant att undersöka och diskutera kring det glapp som finns mellan forskning och praktik vad gäller svenska forskningsartiklar. Sökningar inom fältet har inte genererat så många träffar vad gäller svenska forskningsartiklar.
Ur ett skolpolitiskt perspektiv kan några utvecklingsområden lyftas fram. Forskning visar på att det behövs mer kunskap kring bland annat ett gott och ökat samarbete mellan myndigheter och professioner (SKL, 2013; Widmark m.fl., 2016). Den visar också på att
undervisningens utformning och hur lärare ska bedriva forskning i det egna klassrummet är något som behöver lyftas fram (Lee & Kroksmark, 2017). I forskningen framkommer forskningens betydelse för hur politiska beslut tas och att det saknas en koherens mellan forskning och politik (Reid, 2007). I litteraturen framkommer att ansvaret för skolans styrning, och därmed hur de olika nivåerna i systemet hänger ihop och påverkar varandra, är något som måste vara tydligt (Öquist, 2018). Skolverkets rapport (2010) menar att om varje barns individuella behov tillgodoses, i förhållande till sin lagstadgade rätt till att få det stöd som behövs för att kunna nå målen, kan det bidra till att elever uppfyller sin skolplikt.
4.1 Kategorisering enligt SMART
Med hjälp av metoden SMART (Nilholm, 2017) har några gemensamma mönster, kategorier och faktorer framkommit. Här följer en uppdelning av dessa i skriven text medan det i Bilaga 1 finns en tabell över de olika kategorierna. I Bilaga 1 finns även en tabell som använts som arbetsmaterial under arbetets gång för att skapa en överblick över var olika källor lägger sin tyngdpunkt när det gäller faktorer som är viktiga för att främja närvaro.
Kapitlet inleds med en kort presentation om vikten av det begrepp som används för olika typer av skolfrånvaro. Efter det redogörs för vad forskningen säger på individnivå och vad som påverkar individens närvaro i skolan.
4.2 Begrepp
Vid sökning efter forskning med arbetet kring att främja närvaro i skolan är det några forskare som valt att använda sig av begreppet närvaro medan det genom en sökning på begrepp som skolk, skolvägran och skolfrånvaro finns en bredare tillgång till forskning. I detta arbetet ligger fokus på ett arbete kring att främja elevers närvaro samtidigt som det är oundvikligt att också tangera den forskning som är vinklad mot elevers frånvaro och frånvaro som samhällsproblem.
I internationell forskning är det begrepp som används för frånvaron av stor betydelse. Begreppet har varierat över tid och forskare menar till exempel att det är skillnad mellan skolk och skolvägran, och att det är viktigt att identifiera vad som är vad för att kunna göra rätt interventioner (Heyne et al., 2018; Lauchlan, 2003). För en ökad förståelse och
så finns det tillgång till material med denna samlade information i till exempel ”Differentiating Between School Attendance Problems: Why and How?” (Heyne et al., 2018). I svenska dokument är det inte lika tydligt hur, när och på vilket sätt olika begrepp har använts men flera olika begrepp har använts under de senaste decennierna (Ekstrand, 2015). Skillnaden som Skolverket gör i begrepp är mellan giltig och ogiltig frånvaro (Skolinspektionen, 2016).
I den forskning och de dokument som har undersökts är individfaktorer, skolfaktorer och hem/familj de faktorer som är gemensamma och mest övergripande i arbetet för att främja skolnärvaro. En sammanställning i tabellform med de olika faktorerna finns som Bilaga 1.
4.3 Individperspektiv
Detta avsnitt handlar om vad forskningen säger om närvaro på en analytisk individnivå. En gemensam utgångspunkt i forskningen är att varje elev behöver en plan som är anpassad efter just hens förutsättningar för att öka närvaron i skolan och att eleven själv ska vara delaktig i arbetet. Eftersom det är många olika faktorer som kan bidra till att en elev väljer bort skolan är det viktigt att ta reda på bakomliggande problematik för varje enskild elev (Heyne et al., 2018; Kearney & Graczyk, 2013; Lauchlan, 2003; Reid, 2007; SKL, 2013; Skolinspektionen, 2016; Skolverket, 2010 rapport 341). Det är svårt att ha en gemensam ”mall” som kan passa alla individer just eftersom det är en så individuell problematik som ska bemötas (Friberg m.fl., 2015; Green Landell, 2018; Heyne et al., 2018).
Flera olika metoder finns att tillgå för inspiration kring hur ett arbete för ökad närvaro kan se ut. Olika metoder har lite olika ingång och kan användas på olika sätt i ett systematiskt arbete beroende på vad som är individens utgångspunkt. Exempel på metoder är The SNACK (Heyne et al., 2018), Akademi Magelungen (Friberg m.fl., 2015), Tillbaka till framtiden (Folkhälsan, 2014), ELOF-projekt (Hedevåg, 2012) och SRAS (Kearney, 2007). I Bilaga 2 finns en kortfattad beskrivning av några av de metoder som finns tillgängliga.
En nämnare som är gemensam hos elever med närvaroproblematik som söker sig till skolhälsovården är att det finns symptom på framförallt huvudvärk eller magont. Andra individfaktorer kan vara social fobi, ångest, depression, skolsvårigheter och
inlärningssvårigheter (Ekstrand, 2015; Kearney & Bensaheb, 2006; Lauchlan, 2003; Milerad & Lindgren, 2017; Reid, 2007; Skolinspektionen, 2016; Skolverket, 2010).
Elever med funktionsnedsättning utgör en riskfaktor för skolfrånvaro och funktionsvariationen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är en grupp som är överrepresenterade. Detta innebär inte att alla elever med funktionsvariation har en ökad frånvaro utan det kan i så fall vara i kombination med något annat, till exempel anpassning och stöd, som genererar ökad frånvaro. Det är inte själva stödet eller anpassningen i sig som genererar ökad frånvaro utan det kan vara till exempel en anpassad studieplan där skoltiden är anpassad till elevens förutsättningar just då, som bidrar till frånvaro (Heyne et al., 2018; Skolinspektionen, 2016).
Stress är en faktor som återkommer i den litteratur och de artiklar kring att främja närvaro som presenteras i detta arbete (Lauchlan, 2003; Reid, 2007; Kearney & Bensaheb, 2006; Kearney & Graczyk, 2013). Innan stress skapar ett kaostillstånd kan vissa varningssignaler uppmärksammas och i bästa fall kan dessa bemötas på ett sätt som avleder individen från att hamna i ett kaostillstånd. Det finns olika förebyggande förhållningssätt att arbeta utifrån för att minska stress (Bühler & Karlsson, 2018). Ett exempel på att arbeta förebyggande är att utgå från ett lågaffektivt bemötande. Här är utgångspunkten att det är omgivningen som anpassas efter de individer som befinner sig i den. Det lågaffektiva bemötandet innebär att ställa krav som fungerar, och att inte ta bort en strategi utan att erbjuda en ny (Hejlskov & Sjölund, 2018). I den undersökta forskningen förekommer inte begreppet lågaffektivt bemötande som term.
Den proximala utvecklingszonen, som härleds till Vygotsky, och vikten av detta betonas i flera källor som utgör empirin i denna studie. Följande citat är Vygotskys och ger en förklaring av den proximala utvecklingszonen:
… what we call the Zone of Proximal Development … is the distance between the actual developmental level determined by individual problem solving and the level of development as determined through problem solving under guidance or in collaboration with more capable peers. (Robinson, 2004, s. 352)
Målet för att en elev ska ha bäst möjlighet till lärande är att möta hen i den proximala utvecklingszonen och att därifrån kunna utmana varje individ på bästa sätt. Här kan eleven möta de krav som ställs och det behöver inte uppstå någon negativ stress som i sin tur kan dra med sig en minskad närvaro i skolan (Säljö, 2014).
KBT (Kognitiv beteendeterapi) är ett av de begrepp som används frekvent i litteratur och internationell forskning kring frånvaro (Ekstrand, 2015; Kearney & Bensaheb, 2006; Konstenius & Schillaci, 2010; Lauchlan, 2003; Reid, 2007). KBT kan ses som ett redskap för en individ att lära sig att hantera olika situationer (Konstenius & Schillaci, 2010). I KBT är utgångspunkten att beteendet drar med sig tanken och känslan (Friberg m.fl., 2015). Inom KBT finns olika verktyg att arbeta vidare med, ett av dessa är till exempel ACT (Hejlskov E. & Sjölund, 2018).
Det centrala inom den forskning som har studerats är vikten av ett förhållningssätt som kan bidra till att minska stress hos individen och därmed bidra till att öka närvaro i skolan (Ekstrand, 2015; Kearney & Bensaheb, 2006; Lauchlan, 2003; Reid, 2007).
Inom ELOF-modellen används begreppet energiinventering för att hitta vad som tar onödig energi och hur man kan göra för att det ska vara en energibalans och för att negativ stress inte ska ta över hos en individ (Hedevåg, 2012).
Avsaknad av sammanhang är en följd av för högt tempo och för höga krav som kan skapa en spänning och stress, därför är det viktigt att skapa meningsfulla sammanhang (Hugo, 2011). En faktor som bidrar till att en elev kan känna trygghet i skolan är att hen förbereds på vad som ska ske i olika sammanhang. På så sätt minskar risken för att det blir en överraskning, detta kan innefattas i begreppet begriplighet. För att stödja elevens sociala förmåga att möta de krav som ställs i en skolmiljö kan begreppet hanterbarhet vara en utgångspunkt (Skolverket, 2011).
Med hjälp av adekvata feedback-kretsar och regleringsprocesser kan skadliga följder av stress förhindras (Hattie, 2014).
Individen behöver involveras i närvaroarbetet och skola, med omgivning, behöver möta den enskilde individens behov och inte förlägga problemet och lösningen hos individen (Skolinspektionen, 2016).
4.4 Organisationsperspektiv
4.4.1 Familj och samhälle
Vårdnadshavare har en roll i elevens närvaro på så sätt att hen kan vilja hålla sitt barn hemma från skolan. Detta kan bottna i olika orsaker men grunden är att eleven stannar hemma för att främja ett behov som finns hos den vuxne. Det kan också vara så att eleven inte vill lämna hemmet med rädsla för vårdnadshavarens hälsa på ett eller annat sätt (Heyne et al., 2018; Lauchlan, 2003).
Det är en stor vinst i skolan att hitta ett bra samarbete med vårdnadshavare i ett tidigt skede av skolgången. En del vårdnadshavare har med sig en dålig erfarenhet från sin egen skolgång och detta kan speglas i mötet med skolan vid kontakt kring deras barn (Ljungdahl, 2018). Samtliga vårdnadshavares engagemang och närvaro är viktig i arbetet kring att främja elevens närvaro. Vårdnadshavares förmåga till problemlösning är en faktor som hjälper eleven i det egna arbetet jämfört med att istället ”ge upp” (Heyne et al., 2018; Kearney & Graczyk, 2013; Reid, 2007).
4.4.2 Samverkan mellan olika instanser
Forskning och myndigheter slår fast att ett samarbete mellan olika myndigheter är av största vikt i ett arbete för att främja närvaro (Ek, 2018; Reid, 2007; SKL, 2013; Skolinspektionen, 2016; Widmark & Sandahl & Pirva & Bergman, 2016). En ståndpunkt är att ett samarbete mellan olika myndigheter kräver en engagerad förvaltning för att det ska vara ett framgångsrikt arbete.
Samarbetet underlättas om det finns gemensamma mål som hjälper till att strukturera upp vad som förväntas av de inblandade professionerna. Även hur interagerandet i samarbetet mellan professioner fungerar har betydelse (Widmark m.fl., 2016).
En del forskning konstaterar att samverkan mellan myndigheter är kostsam eftersom den är tidskrävande, och med detta kan nyttan av samverkan diskuteras. Eftersom det kan vara många olika yrkesverksamma och olika professioner inblandade kring en elev kan ett samarbete mellan myndigheter underlätta för den enskilde individen. Många kontakter kan verka förvirrande och skapa en stress i sig för individen.
På politisk nivå kan fördelningen av resurser till olika myndigheter kopplas till vad samverkan mellan dessa ska resultera i. En granskning av Socialstyrelsen från år 2004 visade på svårigheter att skapa samverkan mellan myndigheter för att motverka att individer inte ”föll mellan stolarna” (Ek, 2018).
Strukturella hinder och bristande förtroende mellan professioner är exempel på hinder för en fungerande samverkan (Skolinspektionen, 2016).
4.4.3 Organisation
Här nämns kortfattat det som är centralt och övergripande inom en organisation och som är väsentligt för arbetet med att främja närvaro i skolan.
nivåerna i verksamhetens organisation och planering är väsentlig för att kunna utveckla en tillgänglig utbildning som leder till en positiv utveckling (SPSM, 2015, rev. 2018).
På dagordningen vid till exempel möten med EHT (elevhälsoteam) behöver det finnas en punkt för att diskutera närvaro (Gren Landell, 2018; Heyne et al., 2018; Kearney & Graczyk, 2013).
Forskning, och flera olika metoder, lägger vikt vid ett fungerande frånvarosystem och menar att rapporteringen av frånvaro är det första steget i arbetet för att nå en ökad närvaro. Om det finns ett digitalt gemensamt system på skolan för att rapportera frånvaro, så kan den kontrolleras och uppmärksammas på ett snabbt och enhetligt sätt. Det kan också visa på en tydlig statistik och med hjälp av det ge en god uppföljning. Beroende på vilken metod, och om det är en metod som innehåller flera steg, så behövs en tätare statistik med frånvaro för varje elev (Heyne et al., 2018; Kearney & Bensaheb, 2006). I vissa länder och i vissa områden görs en avstämning i statistik mellan skolor regelbundet för att jämföra och se hur frånvaron ser ut. Med hjälp av detta menar man att det går att se hur effektivt arbetet för att främja närvaro är på olika skolor (Kearney & Graczyk, 2013).
4.4.4 Lärare och resurser
Här följer organisatoriska faktorer och komponenter hos läraren som bidrar till positiva prestationer hos elever.
Lärarens förväntningar påverkar elever på ett positivt sätt (Hugo, 2011). Tre lärarkompetenser som kan identifieras som speciellt viktiga för elevers resultat är lärares relationella kompetens, ledarkompetens i klassrummet och den ämnesdidaktiska kompetensen. Läraren framstår som den viktigaste enskilda faktorn för elevers resultat i skolan. Läraren är betydelsefull som motkraft till de strukturella faktorer som påverkar en individs möjligheter att lyckas i skolan (Aspelin & Persson, 2011).
En komponent som visar på en skicklig lärare är vad hen får eleverna att göra under ett arbetspass. Andra komponenter är att läraren har förväntningarna att alla elever kan göra framsteg, att allas prestationer kan ändras och att alla elevers framsteg förstås och formuleras.
En viktig del i arbetet med undervisning är att lärare diskuterar med andra lärare kring planering, undervisning, kriterier för måluppfyllelse och att det finns en strävan efter återkoppling kring hur den egna undervisningen lyckas (Hattie, 2014). I vissa länder är denna typ av kollektivt samarbete ett arbetssätt som är väl inarbetat och synen på lärarens
kompetens och yrkesskicklighet är högt skattad. Undervisningssystemet är ett lärandesystem och lärarnas kompetens är att de måste känna till hur elever gör när de lär sig det de ska i skolan. Undervisningen måste alltså anpassas efter kunskapen om hur elever lär sig i skolan. Forskning visar på att lärare i dessa länder har en annan och djupare insikt i hur kombinationen mellan lärande och undervisning ser ut jämfört med vad lärare i Sverige har. Det finns ett behov av att bedriva forskning i det egna klassrummet för att kunna utveckla kunskaper om lärande på ett systematiskt sätt (Lee & Kroksmark, 2017). Med andra ord behöver lärare studera lärande för att veta hur lärande i skolan sker.
Det finns en vinst med att öppna upp mer för att arbeta efter ”best practice” forskning (Reid, 2007) som innebär att man studerar skolor som verkar vara väl fungerande inom ett specifikt område, tar med sig detta och lär av det goda exemplet (Nilholm, 2016).
4.5 Miljöperspektiv
Inom miljö identifieras social miljö, fysisk miljö och pedagogisk miljö.
Specialpedagogen kan bidra till att personal och elever kan se en helhet och att ansvaret för att se över hela skolmiljön med fördel kan läggas på specialpedagog eller speciallärare (Gren Landell, 2018).
En anpassad inkluderande lärmiljö för alla elever utformas bäst utifrån varje elevgrupps tankar och behov. Skolans ansvar kring en anpassad lärmiljö behöver öka så att alla elever inkluderas och så att elevers delaktighet ökar. En förändrad lärandemiljö kan medföra att lärarrollen förändras i samband med att elever inbjuds till att vara mer delaktiga. En ökad delaktighet kan bidra till en ökad skolnärvaro (Ljungdahl, 2018) medan en stökig skolmiljö är en bidragande faktor för en individ att stanna hemma (Gren Landell, 2018).
SPSM definierar miljö som den fysiska miljön, den sociala miljön och den pedagogiska miljön (2015, rev. 2018).
4.5.1 Social miljö
Inom den sociala miljön kan begreppen gemenskap, begripligt sammanhang, planerade aktiviteter utanför förskole- och skolområdet, samverkan med hemmet, normkritik och attityder ingå. Motivationen för studier höjs om eleven befinner sig i en bra social relation (SPSM, 2015, rev. 2018). Tydliga mål kan skapa ett engagemang och en samsyn bland
Forskning visar att det viktigaste verktyget för att motivera och främja närvaro är relationer och förhållningssätt (Ljungdahl, 2018). Genom att en elev har förtroende för läraren så motiveras också eleven till att ta ett ansvar för sitt lärande och för sin sociala och personliga utveckling. Betydelsefulla faktorer i en individs framsteg är tillit i relationer, framförallt till vänner men även till grupper, skolsystemet och det utvändiga samhället (Aspelin & Persson, 2011).
4.5.2 Fysisk miljö
I den internationella forskningen som är utgångspunkt i denna studie så skrivs den fysiska miljön inte fram på ett tydligt sätt. I Lgr 11 (Skolverket, 2011) och i Skolinspektionen (2016) som är en del av underlaget för denna studie, nämns den fysiska miljön som en faktor i ett arbete för att främja närvaro.
SPSM (2015, rev. 2018) identifierar rum för lärande, ljudmiljö, visuell miljö, luftmiljö och utemiljö i den fysiska miljön. Den fysiska miljön skapar både hinder och förutsättningar för barns lek och lärande. Eftersom lärande är något som sker hela tiden, både inne och ute, behöver den fysiska miljön vara utformad så att den ger stöd åt alla elevers lärande under hela dagen.
Hejlskov och Sjölund (2018) identifierar autonomifaktorn, trygghetsfaktorn och sinnesfaktorn inom den fysiska miljön. Autonomifaktorn innebär att fysiska ramar kan hjälpa människor att bli mer autonoma, ett exempel är att man inreder på ett sätt som tar hänsyn till tydliggörande pedagogik. Trygghet innefattar både den faktiska och den upplevda tryggheten medan sinnesintryck, som till exempel ljus och ljud, kan vara väldigt stressande och uttröttande för vissa individer. I arbetet med den fysiska miljön är det viktigt att tänka på att individer har olika perception och att miljön måste utvecklas för att passa alla.
4.5.3 Pedagogisk miljö
I den pedagogiska miljön kan pedagogiska strategier och stödstrukturer, arbetslag, olika sätt att lära, lärverktyg, IT i lärandet och hjälpmedel identifieras. Pedagogiska strategier och stödstrukturer ska ge varje individ möjlighet att nå sin nästa utvecklingsnivå, den proximala utvecklingszonen. Konkretiserade mål och återkoppling är viktigt eftersom individens förståelse sker i nuet och i ett sammanhang (SPSM, 2015, rev. 2018).
Lärares och elevers arbetsmotivation kan öka med hjälp av utvärdering och därigenom ökar också undervisningens effektivitet (Hedenquist & Håkansson, 2001). Ett
lärverktyg som anpassas utifrån till exempel behov, ålder och svårighetsgrad påverkar tillgängligheten i utbildningen (SPSM, 2015, rev. 2018). Detta kan sättas i relation till Lgr 11 som säger att:
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.” (Skolverket, 2011 s. 10)
En framgångsrik pedagogik förutsätter en stabil och vital relation mellan lärare och elev. Sammantaget så framstår läraren som den viktigaste enskilda faktorn för elevers resultat i skolan (Aspelin & Persson, 2011). En god allians med någon vuxen på skolan bidrar till att individen kan känna sig trygg och sedd (Friberg m.fl., 2015).
Undervisningen kan konkretiseras, istället för att ”se med tanken” kan det utvecklas till att ”se med ögat” (Hedevåg, 2016). En viktig aspekt att reflektera över är hur undervisningen kan avgränsas (Ahlén, 2011).
Hattie (2014) har i en övergripande syntes granskat vad som påverkar elevers skolresultat. För att uppmana elever till att engagera sig i sin inlärningsprocess finns en modell som består av förtroende, respekt, optimism och avsiktlighet. Förtroende innebär att eleven måste övertygas om att engagera sig i aktiviteter som är värdefulla. Ett bemötande med respekt för andra som visar på ett lämpligt och omtänksamt beteende är viktigt. Optimism behövs i sökandet efter outnyttjad potential och unika egenskaper hos andra medan avsiktligheten finns i det program som skapas för att inbjuda till lärande.
Återkoppling är en viktig del i inlärningsprocessen och kan ske genom att ge svar på följande tre frågor: ”Vart är jag på väg?” (uppåtblickande), ”Hur går det för mig?” (bakåtblickande) och ”Vad är nästa steg?” (framåtblickande). Var och en av dessa återkopplingsfrågor fungerar på fyra nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och individnivå. Kraften i återkoppling kommer av att ”glappet” mellan där en elev befinner sig och dit hen vill nå minskar. När återkopplingen riktar sig mot rätt nivå kan den hjälpa eleven att förstå, använda eller utveckla strategier för att bearbeta den information som ska tillgodogöras. Återkoppling på individnivå är sällan effektiv eftersom det då ofta är frågan om beröm vilket inte stärker ett lärande (Hattie, 2014). För att effekterna av feedback ska ha någon effekt i syfte att förbättra prestationer så visar forskning att feedbacken måste vara kontinuerlig och med ett fokus på själva uppgiften (Öquist, 2014). Att använda sig av, och välkomna, misstag är en tillgång och en möjlighet för lärande (Hattie, 2014).
Tydliga mål är en faktor som kan skapa engagemang och samsyn bland dem som arbetar för att nå målen. Det kan också bidra till enklare kommunikation kring skolarbetet vilket leder till färre missförstånd (Hedenquist & Håkansson, 2001). Kommunikation sker snabbt och det finns en stor vinst i att inte förkasta digitaliseringen. Det kulturella glappet till ”datoråldern” är värt att utmana och att försöka bygga broar över (Ekstrand, 2015).
5. Teoretisk utgångspunkt
Nedan följer en kort redogörelse för de teorier som denna systematiska forskningsöversikt vilar på. Teorierna är något som jag har kunnat identifiera i forskningen men de fungerar även som ett ramverk för att kunna tolka de resultat som framgår. Vidare är de en hjälp för att ytterligare fördjupa analysen och kategoriseringen i denna studie. Först beskrivs innebörden av det sociokulturella och det relationella perspektivet. Därefter följer systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som är sprungen ur systemteorin. Sedan beskrivs innebörden av KASAM. Kopplingen mellan KASAM och systemteorin, som är en gemensam viktig del, är att man kan se en helhet och ett sammanhang i olika relationer. I dessa teorier är det individen och dess delaktighet som är i centrum. Den teoretiska ramen utgörs av det sociokulturella perspektivet, det relationella perspektivet, systemteori, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och KASAM.
5.1 Det sociokulturella perspektivet
Det sociokulturella perspektivet innefattar att man behöver förstå människors handlingar och beteenden i ett större socialt och kulturellt sammanhang. Samspel och kommunikation för elevens lärande är i fokus (Nilholm, 2016). En annan utgångspunkt är att det finns ett intresse för hur individer och grupper tillägnar sig och nyttjar kognitiva och fysiska resurser.
Människan är en biologisk varelse som har en uppsättning resurser, mentala och fysiska, som är mer eller mindre givna av naturen och bestämda just för oss. Sociokulturella resurser skapas och förs vidare genom kommunikation. För att studera lärande i ett sociokulturellt perspektiv finns det tre olika företeelser som samverkar och som måste uppmärksammas: utveckling och användning av intellektuella redskap, utveckling och användning av fysiska redskap och kommunikation innefattande de olika sätt på vilket människor utvecklat former för samarbete i olika kollektiva verksamheter. Kommunikation och språkanvändning är helt centralt i ett sociokulturellt perspektiv och fungerar som länken mellan individen och omgivning. Det är genom detta som det sker en delaktighet. Tänkandet kan benämnas som ett inre samtal medan språklig kommunikation är något annat. I lärandet kan en parallell dras till Vygotsky och den
proximala utvecklingszonen där en individ kan prestera mer med hjälp av en handledare (Säljö, 2014).
5.2 Det relationella perspektivet
I ett relationellt perspektiv (Nilholm, 2012) förläggs de problem som uppstår i mötet mellan individ och miljö till den omgivande miljön. En kontrast till ett relationellt perspektiv är det kategoriska som länge varit utgångspunkten inom utbildningsvetenskapen. I ett kategoriskt perspektiv ses individen som bärare av problem och har ett eget ansvar för de svårigheter som kan uppstå. Synen på var problemet ligger påverkar vilken typ av anpassningar och stöd som kan vara lämpliga. Med andra ord, vem är bärare av problemet - är utgångspunkten att individen är bärare av problemet och ska anpassas eller ligger det i organisationen och det är där anpassningen ska ske?
Inom relationell pedagogik (Aspelin & Persson, 2011) är det centrala mellanrummet mellan individ och kollektiv och kan förstås som ett elevfokuserat förhållningssätt. Relationer är grundläggande i förhållande till enskilda individer och mänskliga relationer är i fokus där människan förverkligas i en samvaro. Relationen mellan lärare och elev är central i den relationella pedagogiken.
Fyra nivåer av relationell pedagogik definieras: på en första, elementär nivå står begreppet för pedagogiska möten, på en andra nivå står begreppet för pedagogiska tillvägagångssätt, på en tredje nivå ses begreppet som en pedagogisk rörelse och på en fjärde nivå står relationell pedagogik för en teoretisk diskurs om utbildning. Dessa fyra nivåer överlappar varandra delvis och är beroende av varandra på många sätt (Aspelin & Persson, 2011). Detta betyder att, i den relationella pedagogiken är en utgångspunkt att ett pedagogiskt förhållningssätt är en aspekt av den pedagogiska relationen.
Brännpunkten är relationen mellan lärare och elev och denna punkt kan ses som ett självständigt existerande och verkande fenomen. Läraren uppmärksammar den unika individualitet som finns hos en individ.
5.3 Systemteori
Grunden i systemteori är att alla delar och nivåer i ett system påverkar varandra till en helhet. Individen är en del av ett system där alla delar påverkar varandra och ska ses som en helhet. Människan är en aktiv deltagare som skapar sin egen verklighet.
Med hjälp av systemtänkandet är det möjligt att se bakomliggande strukturer i komplexa situationer. För att tillägna sig ett systemtänkande och kunna åstadkomma förändring och nå resultat, behöver individen lära sig att uppmärksamma hela strukturen. I denna hela struktur är jag själv också en del. Man kan tala om att se en individ i hela sitt sammanhang, att försöka se hen ur ett ekologiskt perspektiv.
Systemteorin är uppbyggd i olika logiska nivåer. Högre nivåer i hierarkin är alltid överordnade på så sätt att de ställer in verksamheten på lägre nivåer och att gränserna måste upprätthållas mellan de olika planen i systemet för att helheten ska fungera. Gränser mellan olika nivåer i system och gränsen mellan system och omvärld räknas som ett centralt begrepp i systemteorin. I dessa gränssnitt och passager mellan delar och nivåer i ett system sker det viktiga i en organisation.
Det är av vikt att det finns ett systemtänkande och att det finns gränser, och kopplingar, mellan olika nivåer i skolan eftersom det annars blir en negativ påverkan i form av ett hinder som påverkar att det finns ett helhetsperspektiv på verksamheten (Öquist, 2018).
5.4 Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell
Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell är sprungen ur systemteorin. Här är det centrala den interaktion som sker mellan individ och miljö.
En individ ingår i många olika miljöer samtidigt och påverkas av dessa samtidigt som det sker en inlärning. På grund av detta måste individen ses i ett större sammanhang när kunskapsutveckling studeras.
Olika miljöer är beroende av varandra och hänger ihop. De olika miljöerna kan delas in i fyra olika nivåer. På makronivå återfinns generella strukturer och mönster som definierar ett samhälle, kultur och delkultur. På exonivå finns faktorer och förhållanden utanför mikrosystemen som påverkar individens situation. Mesonivån innefattar de ömsesidiga relationerna mellan de mikrosystem som en individ ingår i. På mikronivå finns de aktiviteter, roller och relationer som en individ möter i ett givet sammanhang (Bronfenbrenner, 1979).
Figur1. Figuren visar Anderssons tolkning av Bronfenbrenners modell av den ekologiska strukturen i miljön samt interaktionen mellan de olika miljöerna (Ingvarsson & Kristoffersson 2008).
De olika miljöerna kan liknas vid ryska dockor på så sätt att systemet är sammanhängande där den ena miljön ryms inuti den andra (Bronfenbrenner, 1979).
Mikronivån befinner sig i kärnan av modellen och är den nivå där tyngdpunkten ligger på individers bestående förändringar i sättet att uppfatta och handla i och med sin omgivande miljö. Här kan vi studera vad man gör och hur man gör det. Mikrosystemets viktigaste element är aktiviteter, roller och sociala relationer. Tre huvuddelar är föräldrar, upplevelser av skolvardagen och de sociala relationerna i skolan.
Första nivån utanför kärnan är mesonivån och här finns barnets verklighet i form av närmiljöer. Ju mer kontakter som finns mellan olika närmiljöer desto större betydelse får det för individens utveckling. Detta under förutsättning att de stödjer och kompletterar varandra vad gäller aktiviteter, roller och sociala relationer.
Exosystemet påverkar individen även om hen inte är direkt inblandad. Inom denna nivå befinner sig samhällsfaktorer, förhållanden och de faktorer utanför individens närmiljö som trots allt påverkar det konkreta innehållet och utformningen av aktiviteter, roller och relationer. Dessa kan fungera som ramar med ett visst handlingsutrymme men de kan också fungera som barriärer eller hinder för att exempelvis en förändring ska kunna komma till stånd.
Den sista och yttersta nivån i Bronfenbrenners modell är makrosystemet. Här återges vissa ramar och förutsättningar för faktorer på underliggande nivåer att verka inom. Även politiska beslut, allmänna värderingar som vi är ense om och som genomsyrar en verksamhet hör till makrosystemet (Andersson, 1980).
Till Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori gjordes senare två tillägg. Det ena är en biologisk nivå som kopplas till mikrosystemet och det andra är en tidsaspekt, chronosystemet. Tidsaspekten får stor betydelse för ett barn då det förändras kontinuerligt över tid (Nilholm, 2016).
5.5 KASAM (Känsla Av SAMmanhang)
KASAM står för att det finns en begriplighet, en hanterbarhet och en meningsfullhet. KASAM kan ses som ett hållningssätt:
Hur detta hållningssätt ser ut i det enskilda fallet, bestäms av den värld av erfarenheter som man vuxit upp i, och som formats av kulturen, den sociala strukturen och den historiska period under vilken man lever, liksom mönstret av idiosynkratiska skeenden i ens liv, vilka pressar mot i första hand den ena eller andra polen av förutsägbarhet, belastningsbalans och socialt värdesatt medbestämmande. (Antonovsky, 2005 s. 241)
Upplevelse av förutsägbarhet lägger en grund för begriplighet medan en bra belastningsbalans lägger grunden för hanterbarhet. Vidare lägger delaktighet i resultatet grunden för meningsfullhet.
Belastningsbalans är ett begrepp som används av Antonovsky. Detta kan förklaras som en spänning som vidare omvandlas till stress och att KASAM kan bidra till att förhindra denna omvandling.
Den salutogenetiska modellen framhäver att en stark KASAM är avgörande för hur stressorer hanteras och i förlängningen hur individens hälsa bevaras. En hög KASAM innebär att en individ kan hantera en viss situation så bra som möjligt, hen söker efter resurser och strukturer som kan hjälpa att få ett bra resultat. I kognitiva termer är världen ordnad, förståelig och förutsägbar, det finns en begriplighet, för de individer som har hög KASAM. Känslomässiga termer som att bry sig om världen och att det är värt att engagera sig, att det finns en meningsfullhet, innefattas också i en hög KASAM (Antonovsky, 2005).
KASAM kan kopplas till ett systemteoretiskt perspektiv där en viktig del är att man kan se en helhet och ett sammanhang i olika relationer. Detta innebär att en individ inte kan stå ensam som ansvarig för en situation utan alla som finns runt omkring påverkar (Öquist, 2018). Till detta kan även gruppens KASAM kopplas (Antonovsky, 2005).
5.6 Kritiskt resonemang om teorierna och valet av teoribildning
Ovan beskrivna teorier har valts som utgångspunkt på grund av att det finns en tydlig koppling till olika systemnivåer i den forskning som denna studie utgår från. I Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell kan nivåerna delas in i tydliga delar, där varje nivå också kan benämnas med ett begrepp.
Vikten av till exempel samhörighet och begriplighet betonas i många av de texter som har studerats eftersom detta är något som kan bidra till stress för en individ, detta kopplas i denna studie till Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM).
Det sociokulturella och det relationella perspektivet framkommer även dessa på olika sätt i det material som ligger till grund för denna studie. Det sociokulturella perspektivet är ständigt närvarande i ett sammanhang som innefattar kommunikation emedan det relationella perspektivet är något som flera författare och forskare betonar och vill lyfta fram mer, eftersom det utgår från och placerar individen i centrum.
6. Resultat och analys
Jag har identifierat och kategoriserat det material som jag har tagit del av. Eftersom detta är en forskningsöversikt och resultatet, på grund av detta, vävs in fortlöpande i texten i kapitel 3 har jag valt att här endast göra en sammanfattande översikt. Denna översikten följer i punktform och visar faktorer som framkommer som väsentliga i arbetet med att främja närvaro i den forskning och den litteratur som är utgångspunkt i denna studie. Vidare så följer en analys av resultatet.
Det finns olika metoder i arbetet för att främja närvaro både i Sverige och internationellt. I Bilaga 2 finns en kortfattad beskrivning av innebörden i några av dessa metoder.
6.1 Studiens resultat
En stor del av den forskning som finns är inriktad mot ett arbete för att motverka frånvaro och vilka interventioner som kan vara fungerande vid olika typer av frånvaro.
Eftersom en del i specialpedagogens uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande så försöker denna studie vända på frånvaroarbetet och hitta faktorer för hur ett arbete för att främja närvaro kan se ut. I den forskning och den litteratur som denna studie baseras på framkommer följande gemensamma faktorer som nödvändiga för en ökad skolnärvaro:
• Ett ledarskap som prioriterar arbetet med en ökad skolnärvaro på alla systemnivåer, från politisk nivå till individnivå
• Ett fungerande system för uppföljning av närvaro och som underlag för statistik • Goda relationer
• Hälsofrämjande miljö och lärmiljö, hälsofrämjande bemötande, hälsofrämjande värderingar
• Se och möta varje enskild individ
• Vikten av undervisningsmetoder och ett kollegialt samarbete • Att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete
• Aktuell forskning som en del i det dagliga arbetet • Höga förväntningar
• Mentorer
• Samarbete mellan myndigheter
• Samsyn mellan forskning och politiska beslut
6.2 Teoretisk analys av studiens resultat
För att elever ska vilja, och kunna, vara i skolan behövs vuxna som inte dömer och som uppmuntrar till en god miljö och ett gott klimat. Vänner är en faktor som väger tungt kring varför en individ väljer att vara i skolan. Både vuxna och jämnåriga är något som starkt kan kopplas till KASAM.
Kultur är ständigt närvarande i aktiviteter som finns i en skola på olika sätt. Dels finns den genom till exempel schema och arbetsplaner, men också via undervisningssituationer och informella samtal sinsemellan vuxna och elever. Olika yrkestraditioner innefattas även de i skolkulturen och en skolkultur kan uppfattas som öppen eller som inskränkt (Berg, 2003). I samband med skolkultur kan också normer och bärare av normer nämnas. Definitionen av svårigheter utgår alltid från normer. Vårt sätt att tolka svårigheter och prestationer har sin grund i samhällets och det egna sättet att tänka kring vad som är normalt (Ahlén, 2011).
Ett spänningsfält som blir synligt är vem eller vad som är bärare av problemet, individen eller omgivningen. Här verkar det finnas ett glapp inom forskningen, men också inom skolans tradition kring ett kategoriskt perspektiv och den vidare utvecklingen till ett relationellt perspektiv. Traditionellt sett har det i den svenska skolan, och inom utbildningsvetenskapen, varit så att individen är bärare av problemet (Aspelin & Persson, 2011). Det tar tid att ställa om till att tänka att det är omgivningen som brister i att inte kunna möta varje individ där hen befinner sig. KBT är ett verktyg för individen och fungerar som en hjälp i hur hen ska lära sig att hitta strategier för att hantera omgivningen på bästa sätt. KBT är ett begrepp som är aktuellt i internationell forskning. Eftersom det är ett verktyg som ligger på individen kan det vara så att KBT ligger inom ett kategoriskt perspektiv. Det kategoriska perspektivet verkar fortfarande ta en del plats inom skolan. Det relationella perspektivet, som istället utgår från att möta individen och att anpassa omgivningen efter individens behov, verkar inte riktigt ha tagit överhanden fullt ut, även om det är synligt i vissa sammanhang.
I samband med dessa perspektiv kan systemteorin och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell lyftas in på så sätt att, oberoende av vilken nivå man lägger
brister på, så påverkas ett helt system. Skolan har, och är, en kultur som byggts upp över tid och en plats där ett barn ska spendera mycket tid och energi tillsammans med andra. Forskning visar på hur viktigt det är att ett barn känner sig delaktig och att det finns ett sammanhang. KASAM är något som kan lyftas fram mer inom skolan både som ett hållningssätt, men också för att öppna upp för diskussion och förståelse kring begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet (Skolverket, 2010; SKL, 2013).
För barn och ungdomar bör det vara så att gruppens KASAM kan utgöra en betydelsefull faktor bakom utvecklingen av och förändringar i en individs KASAM. En grupps KASAM syftar på den bild som ges genom den sammantagna informationen som finns om individer. Gruppens storlek kan diskuteras i sammanhanget när man talar om KASAM som en gruppegenskap. Gruppens KASAM är ofta det som är avgörande för hur spänning hanteras när det gäller kollektiva stressorer. Här är den enskilda individens KASAM inte lika avgörande (Antonovsky, 2005). Detta innebär att goda relationer utgör en skyddande faktor eftersom individen känner en trygghet och en samhörighet med skolan och motivationen att gå till skolan då är stor.
Höga krav och en undervisning som utmanar är ytterligare en faktor som påverkar en elevs närvaro i skolan. Detta behöver sättas i samband med den proximala utvecklingszonen så att det inte leder till stressymptom för en individ. Kraven ska inte överstiga förmågan eftersom detta kan bidra till bristande självkänsla och påverka självförtroendet negativt vilket kan leda till minskad närvaro i skolan (Friberg m.fl., 2015).
Systemteorin och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell är båda inriktade på att system kan delas in i olika nivåer och det är intressant att undersöka vad som händer i zonen som ligger mellan de olika nivåerna.
Ett tydligt ledarskap, från politisk nivå till individnivå, där arbetet för att främja närvaro är prioriterat och är en förutsättning för att markera betydelsen av det (SKL, 2013). Personalens närvaro och bemötande på en skola smittar av sig på elever och påverkar på ett positivt eller ett negativt sätt beroende på hur närvaron och bemötandet ser ut. Även fungerande arbetslag, samspelet mellan professioner och miljön på skolan är en del i detta (Reid, 2007).
Inom skolan kan ett exosystem involveras för interventioner. Här kan man fokusera på sociala, generella strukturer och riktlinjer för att påverka frånvaro i ett större sammanhang (Kearney & Graczyk, 2013).
