Huddinges offentliga rum består av flera komplexa strukturer som sträcker sig över ett 104 km² stort område och inkluderar en befolkning på cirka 104 000 invånare med varierade bakgrunder och erfarenheter. Förutom befolkningens ursprung och socioekonomiska förutsättningar skiljer sig de sju olika kommundelarna även åt när det kommer utplacering och spridning av offentliga konstverk. Ett resultat av studien är att de svaga områdena inte nödvändigtvis har minst konst och att de starka områdena inte nödvändigtvis har mest konst. Min undersökning visar att en stor majoritet av konsten har skapats av svenska män och i huvudsak placerats i centrala delar av kommunen, vilket exkluderar många invånare i kommunens yttre områden.
Huddinge kommuns offentliga rum är gestaltas övergripande av konstnärer som ofta har direkt anknytning till varandra – som lärare/elev, vänner eller medlemmar i samma
konstklubb. En brist på representation av invånarna leder lätt till att konsten inte fyller någon funktion i det offentliga rummet, utom för ett fåtal. Istället kan den bidra till en känsla av exkludering. Patricia Phillips hävdar att den offentliga dimensionen av ett verk är en psykologisk konstruktion och hänför denna till individuella erfarenheter och upplevelser av konsten. Verkets meningsproduktion uppstår när exempelvis personliga intressen och politiska frågeställningar stöts mot varandra.168 Verken finns, enligt kommunens broschyr, i kommunen för att motverka folks historielöshet – men jag undrar om de inte istället bidrar till den.169 Det går att fråga sig hur offentlig den offentliga konsten i Huddinge egentligen är. I kommunen finns, som vi sett, flera olika aktörer som varit aktiva inom fältet för offentlig konst. Dessa aktörer, som konstnärer och kommunala fastighetspampar, har visserligen i stor utsträckning bidragit till att den offentliga konsten är så omfattande som den är, men har även bidragit till att ytterligare styrka de strukturer som redan funnits. Det offentliga konstfältet i Huddinge har idag interna stridigheter eftersom verk har plockats bort från Huddinge
centrum. AM Publics avlägsnande av offentlig konst från Huddinge centrum innebär att det i dagsläget finns färre offentliga konstverk utomhus i kommunen än för tio år sedan. Huddinge kommuns offentliga konstbestånd har alltså inte bara stagnerat på grund av en låg eller icke-existerande budget, utan faktiskt även krympt. Min studie visar att det delvis också har att göra med bristfällig och oklar förvaltning av konstverken samt omstruktureringar inom Huge fastigheter och Huddinge kommun. Hur kommunen ska uppnå sin verksamhetsplan avseende
168 Phillips, 1989, s. 192.
169 Huddinge kommun, Liten konstrond, Håkan Bull (red.), Huddinge: Ordbloms, 2004.
jämlikhet är oklart och vägen till ett inkluderande offentligt rum ter sig lång och svår. Eftersom Huddinge kommun väljer att inte lägga pengar på den offentliga konsten, eller prioritera lös konst till tjänstemännens kontor, överlåts ansvaret för den offentliga konsten indirekt till Huddinges konstnärsklubb och liknande föreningar. Dessa exklusiva grupper, som baserar sig på socialt och kulturellt kapital, bidrar i det långa loppet till homogen
representation i det offentliga rummet. Resultatet blir att Huddinge kommun bibehåller de strukturer som redan finns på fältet, vilka i stort exkluderar både kvinnliga och utlandsfödda konstnärer – trots att kommunen består av minst hälften kvinnor och så mycket som 28 procent utlandsfödda.
Hittills har vi dels sett hur den offentliga konsten i Huddinge kommun är geografiskt utplacerad i relation till de olika kommundelarna och dels hur konstnärernas bakgrund, sett till genus och etnisk bakgrund, står sig i relation till invånarna i Huddinge. Kvinnliga konstnärer står endast för 22 procent av den offentliga konsten, 23, 5 verk. Ungefär hälften av dessa är placerade i anknytning till skolor eller vården.170 På detta vis knyts kvinnan till
barnuppfostran och omvårdnad, traditionellt kvinnliga uppgifter. De övriga verken av kvinnliga konstnärer är utspridda på tågstationer, utanför bibliotek och i Kungens kurva. De bortplockade konstverken i Huddinge centrum har i skrivande stund inte placerats ut,
någonstans. Eftersom Huge Fastigheter äger en stor andel av verken i kommunen har, och är, deras påverkan av de offentliga rummen stor. Men deras inköp av offentlig konst har inte behövt möta något av kommunens mål eller kriterier, eftersom den inte nämns i
ägardirektiven.
Aktörer som Huge Fastigheter, eller HSB som också äger verk i kommunen, samt
Huddinges privata konstnärsinitiativ gör det svårt för Kultur- och fritidsförvaltningen att driva fram sina mål för verksamheten eller utöka dessa till att innefatta mer offentlig konst. Det är lätt att känna sig manad till att dra slutsatsen att kommunen inte själv ser behovet att satsa på konst, eftersom andra aktörer tar initiativet. Den offentliga konsten existerar oavsett
kommunala beslut eller riktlinjer, men resultatet av ett indirekt överlåtande kan bli stagnerade processer, vilket jag menar också 2016 års kommunala budget för offentlig konst, 0 kr, visar. Enligt Kultur- och fritidsnämnden ska kulturen bidra till att stärka medborgarnas samhälleliga tillhörighet och identitet – vilket bör räknas som väsentligt.171 Så länge kommunen själva inte lägger pengar på offentlig konst kommer konstnärerna förståeligt nog göra det själva.
Invånarna i kommunen blir visade till medborgarförslag, som ofta avslås.
170 För närmare information om placeringen av verken, se Bilaga 9.1. 171 Huddinge kommun, 2014, s. 11.
Jag hoppas att denna uppsats har visat varför det är viktigt för kommunen, såväl som andra aktörer och intressenter, att prioritera konsten högre. Ett samhälle är inte inkluderande förrän alla aspekter tas i beaktande. Platsspecifik konst kan leda till avslöjandet av bortträngda historier, tillhandahålla support för större synliggörande av marginaliserade grupper och frågor, och initiera återupptäckt/återbyggnad av ”mindre” platser som hittills blivit ignorerade av den dominanta kulturen. Kanske kan även interaktiv konst vara vägen framåt för Huddinge kommun.
Som ett utfall av studien framkommer vikten av medborgarinflytande och transparenta inköpsprocesser för att kunna skapa ett dynamiskt offentligt rum med plats för alla invånare. På frågan ”Av vem och för vem har den offentliga konsten i Huddinge kommun skapats?” finns inte ett entydigt svar. Stora delar av konsten har skapats av lokalt förankrande svenska män för de människor som rör sig kring Huddinge centrum och Flemingsberg. De svenska kvinnliga konstnärerna har i större utsträckning skapat konst för barn och unga och i flera fall finns denna konst i kommunens yttre kommundelar. I flera fall, som vi sett genom
fältanalysen, har delar av den offentliga konsten tillkommit genom relationen lärare/student. På frågan ” Är kommunens invånare representerade inom den offentliga konsten?” kan jag däremot svara att nej, kommunen invånare är inte representerade inom den offentliga konsten. Vidare studier i ämnet skulle kunna innefatta en jämförelse mellan olika kommuner i länet, för att få en större kontext, och ytterligare utforska konstnärernas bakgrund och inbördes relationer. Genom denna typ av studie skulle ett övergripande perspektiv skapas, som saknas i denna uppsats. Det skulle också vara intressant att närmare studera vissa av de verk som finns uppförda i Huddinge. Förvaltningsfrågan är även den brännande, hur bör den stora mängd offentliga konstverk förvaltas för att säkra dess fortlevnad som historiska objekt i våra gemensamma utrymmen? I eventuella framtida undersökningar kan en även gå djupare in i historiska politiska händelser som direkt eller indirekt bidragit till den offentliga konstens utformande.
Syftet med min uppsats, att utreda om den offentliga konstens utplacering i Huddinge kommun speglar de socioekonomiska skillnaderna mellan de olika kommundelarna, har uppnåtts genom synliggörandet av konstverkens utplacering i kommunen. Jag har gett en bild av den socioekonomiska situationen i kommunens olika delar och jämfört antalet verk i respektive kommundel. Under arbetets gång mötte jag svårigheter med insamlandet av
information om de offentliga konstverken, vilket berodde på att det inte fanns några kompletta register över konstverken eller ägare till dessa. Genom insamlandet av data har det varit möjligt att svara på de konkreta aspekterna av mina frågeställningar. I de kvantitativa delarna
av studien ligger också dess styrka. Den mer abstrakta delen, betydelsen att som invånare i Huddinge känna sig representerad inom den offentliga konsten, är däremot svårare att svara på. Min slutsats är att missrepresentation i det offentliga rummet bidrar till en känsla av exkludering och utanförskap som enbart gynnar de som befinner sig på maktens fält – vilket i sin tur är en demokratifråga. Under mitt arbete med uppsatsen har jag flera gånger fått
möjlighet att reflektera över min egen position, som student i konstvetenskap på Södertörns Högskola, i relation till det offentliga konstfält jag studerar. Jag har genom samtal med lokala Huddingebor reflekterat över hur många i Huddinge som inte ens är medvetna om den
offentliga konstens existens i kommunen, vilket i sig kan vara det yttersta beviset på bristen på inkludering av medborgarna.
I dagsläget finns som vi sett ingen kommunal budget till offentlig konst. Om det inte ändras kommer inte den offentliga konsten att nå upp till kommunens mål om mångfald inför de planerade stadsomvandlingarna. Detta kan vara intressant att reflektera över eftersom kommunen är i ett expansionsskede. Aktörerna på Huddinges offentliga konstfält bör fråga sig: Ska det förflutna även forma framtiden?
6. 1 Sammanfattning
Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan Huddinge kommuns olika delar. Ett av uppsatsens syften är att utreda om den offentliga konsten i kommunen speglar detta. Ämnet är relevant eftersom Huddinge är i ett expansionsskede. Uppsatsens fokus läggs på de offentliga konstverkens utplacering i kommunens olika delar samt konstnärernas genus och geografiska bakgrund. Även verkens motiv analyseras. Studien behandlar frågorna ”För vem och av vem gestaltas Huddinge kommuns offentliga rum?” och ”Är kommunens invånare representerade inom den offentliga konsten?” I analysen används Pierre Bourdieus fält-, kapital- och habitus-begrepp, då dessa möjliggör ett kartläggande av olika aktörers positioner i Huddinge kommun och väl förklarar uppbyggnaden av maktstrukturer. Uppsatsen aktualiserar forskning som presenteras av Jessica Sjöholm Skrubbe i Skulptur i folkhemmet: den offentliga skulpturens
institutionalisering, referentialitet och rumsliga situationer 1940-1975 från 2007 och även
Malcolm Miles Art, space and the city: public art and urban features från 1997 sätts i en aktuell kontext.
Jag har framställt ett dokument över alla de offentliga konstverken jag har kunnat finna utomhus i Huddinge kommun, 105 stycken plus tre av okänt ursprung. Dokumentet kartlägger information om konstnärerna, såsom genus och geografiskt ursprung, samt titel, material och placering av verken. För att analysera verkens geografiska utplacering används kartor i vilka
verken prickas in. Sett till kartorna blir skillnaderna mellan antalet manliga och kvinnliga konstnärer påtaglig, såväl mellan utlandsfödda och svenskfödda konstnärer. Kvinnor har endast skapat 22 procent av konstverken och hälften av dessa är utplacerade i anknytning till skolor eller vården. Utländska konstnärer står endast för 14 av verken, trots att Huddinge har en befolkning med nästan 30 procent utlandsfödda. Huddinges offentlighet gestaltas av en majoritet svenska män inom en relativt sluten cirkel. Av de kvinnliga konstnärer som
förekommer finner vi exempelvis frun till en framstående konstnär på fältet och medlemmar av Huddinge konstnärsklubb. Endast en kvinnlig konstnär är född utomlands (!) och endast en konstnär är utomeuropeisk. Av kartorna framkommer att konsten är ojämlikt utspridd mellan kommunens olika områden, en indikation på att den inte är tillgänglig för alla på lika villkor. Kommunen har varit relativt inaktiv på den offentliga konstmarknaden och har prioriterat lös konst till tjänstemännens kontor. Därför har den offentliga konsten främst kommit till på initiativ av Huddinges konstklubb och liknande föreningar, vilket också delvis bidragit till homogen representation i det offentliga rummet. Kanske är offentlig konst en liten fråga i samhället överlag, men även den kan skvallra om ett demokratiskt problem som rör inklusion och tillgänglighet på lika villkor. I en kommun av Huddinges storlek och diversitet blir detta specifikt påtagligt. Jag drar alltså slutsatsen att den offentliga konsten i Huddinge kommun överlag inte har skapats utifrån tankar på mångfald eller jämlikhet, men att detta faktum nu är satt i förändring.
Källförteckning
Otryckta källor
Muntlig intervju med kulturstrateg Tove Sandahl Fransson, Huddinge, den 6:e oktober 2015. Muntlig intervju med Huddinge kommuns kulturchef Peter Bergman och kulturstrateg Tove Sandahl Fransson, Huddinge,den 4:e november 2015.
Muntlig intervju med konstnär Håkan Bull, Huddinge, den 27:e november 2015. Internet
Broady, Donald, ”Inledning: en verktygslåda för studier av fält”, Kulturens fält, Göteborg: Daidalos, 1998, <http://skeptron.uu.se/broady/sec/k-15-kap.htm#tumregler>, 151215. Ekman, Josefin, ”Han skrev Hoolas hit– fick betalt efter 20 år”, Aftonbladet, 991014, <http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9910/14/hoola.html >, 160322.
Hermerén, Karin, Orrje, Henrik, Offentlig konst, ett kulturarv: tillsyn och förvaltning av
byggnadsanknuten konst, Statens konstråd,
<http://www.statenskonstrad.se/offentlig-konst-ett-kulturarv>, 160525, 2014.
Huddinge kommun, På väg mot Huddinge 2030, Hållbarhetsrapport, Kommunstyrelsens förvaltning, Björn Rosborg (handläggare), Diarienr: KS-2014/590.119, 2015a,
http://www.huddinge.se/Global/Moten_kallelser_och_protokoll/Kommunstyrelsen/2015/2015 -04-29/Arende2_KS_150429.pdf, 160525.
Huddinge kommun: befolkningsstatistik, <http://www.huddinge.se/Kommun-och-politik/fakta-om-huddinge/statistik/>, 160524.
Huddinge kommun: historia, <http://www.huddinge.se/Kommun-och-politik/fakta-om-huddinge/historia/>, 160103.
Huddinge kommun: områdesfakta, <http://huddinge.statistikportal.se/omradesfakta/>, 151001.
Huddinge kommun: statistik, <http://www.huddinge.se/Kommun-och-politik/fakta-om-huddinge/statistik/>, 160329.
Huddinge kommun, Verksamhetsplan 2016 för kultur- och fritidsnämnden, 2015b,
<http://www.huddinge.se/Global/Moten_kallelser_och_protokoll/Kultur_och_fritidsnamnden/ 2015/2015-11-10/Kallelsen.pdf>, 160524.
Huddinge kommun, Verksamhetsplan 2015 för kultur- och fritidsnämnden, Pauline Tjergefors (red.), 2014,
<http://www.huddinge.se/Global/kommun_och_politik/ekonomi_och_styrning/Verksamhetsp laner/Verksamhetsplan-2015-KFN.pdf >, 151018.
Huddinge kommun och Botkyrka kommun, Fördjupning av översiktsplaner: Flemingsberg, Samrådshandling, 2009,
<http://www.huddinge.se/Global/bygga_bo_och_miljo/planer_och_ny_bebyggelse/Oversikts plan/Flemingsberg/dFordjupning_oversiktsplan_Flemingsberg_090914.pdf>, 151108. Huddinge konstnärsklubb,<http://www.huddingekonstnarsklubb.se/konstnarer>, 160529. Huge Fastigheter AB, <http://www.huge.se/omf/agarderiktiv.pdf>, 160207.
Insamlingsplan EWK, <http://web.tapir.nu/ewk/insamling/index.html >, 151107. Länsstyrelsen,
<http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2004/hej-bostad.pdf>, 160124.
Phillips, Patricia ”Out of order: The public art machine”, Artforum, 1989, <http://www.janetzweig.com/RISD_BROWN/phillips3.pdf>, 151015. Regionplanekontoret, RUFS 2010: kortversion, 2010,
<http://www.sll.se/Exigus/265217.pdf>, 160423.
Rönnberg, Amanda, Medborgarens inflytande på konstnärlig gestaltning i det gemensamma
rummet: en undersökning av medborgarförslag i Huddinge och Botkyrka kommuner under åren 2005-2015, Södertörns Högskola: institutionen för kultur och lärande, 2015,
<http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:911059/FULLTEXT01.pdf>, 160514. SCB:s medborgarundersökning, Huddinge kommun, 2015,
<http://www.scb.se/Grupp/Applikationer/Medborgarundersokningar/_dokument/V2015/Rapp ort/Rapport-Huddinge-2015.pdf >, 151015. SCB: valdeltagande, <http://scb.se.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Demokrati/Allmanna-val-valdeltagandeundersokningen/12304/12311/Behallare-for-Press/387425>, 160403. Stockholms läns museum, <http://www.stockholmslansmuseum.se/site_media/upload/2013_11_%C3%96vers_Hudding e.low.pdf>, 160513.
Södertörns Högskola, Staden, konsten, invånarna,
<http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=utvecklingsprojekt_14289204907 85>, 151109.
Tryckta källor
Bourdieu, Pierre, Den manliga dominansen, Göteborg: Daidalos, 1999 (1998). Bourdieu, Pierre, Konstens regler: det litterära fältets uppkomst och struktur, Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2000.
Huddinge kommun, Liten konstrond, Håkan Bull (red.), Huddinge: Ordbloms, 2004. Folkesdotter, Gärd, Malmström-Ehrling, Anna-Karin, Spegel, gravsten eller spjutspets?
Offentlig konst och genus, Skrifter från Centrum för genusvetenskap, Uppsala: Uppsala
universitet, 2007.
Kwon, Miwon, ”One place after another: Notes on site specificity”, October, vol. 80, 1997. Listerborn, Carina, Claesson, Ragnhild, ”Att synas och ta plats i staden – om
medborgarinflytande i förändringsprocesser”, Orrje, Henrik, Lindblom, Anna (red.), Konsten
att gestalta offentliga miljöer: samverkan i tanke och handling, Okänd ort: Statens konstråd,
2014.
Magnusson, Olle, Är det någon som har sett konsten? En historia om Huddinges offentliga
konst, Huge Fastigheter AB, 2006.
Micro Vikstrand, Anna, Strävan efter ett ordnat samhälle: Stadsplanering i Huddinge
1900-1960, Stockholm: skrifter från institutionen vid Stockholms universitet, 2005.
Miles, Malcolm, Art, space and the city: Public art and urban features, London/New York: Routledge, 1997.
Moi, Toril, ”Att erövra Bourdieu”, Tidskrift för genusvetenskap, 1994:1.
Palme, Mikael, Det kulturella kapitalet: Studier av symboliska tillgångar i det svenska
utbildningssystemet 1988-2008, Uppsala Universitet: Institutionen för utbildning, kultur och
medier,2008.
Sitell, Peter, ”Procentstriden om den offentliga konsten”, Dagens samhälle, 2015:27, s. 18-19. Sjöholm Skrubbe, Jessica, Skulptur i folkhemmet: den offentliga skulpturens
institutionalisering, referentialitet och rumsliga situationer 1940-1975, Göteborg: Makadam,
2007.
Sjöholm Skrubbe, Jessica, ”Personligt och politiskt: Om Siri Derkerts offentliga konst och modernitetens rum”, Rohdin, Mats, Öhrner, Annika (red.), Att alltid göra och tänka det olika:
Siri Derkert i 1900-talet, Stockholm: Kungliga Biblioteket, 2011.
Stare, Jacqueline, ”Häst som reser sig och Kärlek på sju språk”, Karlholm, Dan, Bull, Håkan (red.), Offentlig konst i Flemingsberg, Huddinge: Huge fastigheter AB, 2007.
Wirtén, Per, Där jag kommer från: kriget mot förorten, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2010.
Övriga källor
Brev till Huge fastigheter från Håkan Bull, René Fougstedt, Olle Wilson och Dan Karlholm. En kopia finns i författarens ägo.
Mailkonversation med konstnär Claes Hake, 24:e november 2015.
Bilder
Bild 1. Huddinge kommun, Karta över Huddinge kommun, redigerad av Matilda Sjöblom, <http://karta.huddinge.se/huddinge/Search.html#main=ctx:webbkarta;&LayerSwitcher=active :false;layers:administrativa_omraden;&Search=selectedLayer:administrativa_omraden;selecte dLocation:;selecteecdLayer:administrativa_omraden;&SearchResult=active:true;&BaseLayer =active:tomtkarta;&Map=lat:6567289;lon:150324;zoom:1;&Standard=selectedTab:1;&Embe d=viewPanZoom:true;limitFeatureInfo:NONE;geoloc:false;&>, 160103.
Bild 2. Matilda Sjöblom, Karta med geografisk fördelning av offentliga konstverk med
avseende på konstnärernas genus, 2016, skapad utifrån karta från Huddinge kommun.
Bild 3. Tabell över antal offentliga konstverk per invånare i respektive del av Huddinge kommun. Statistik från Huddinge kommun och Bilaga 9. 1.
<http://www.huddinge.se/Kommun-och-politik/fakta-om-huddinge/statistik/>, 160524. Bild 4. Matilda Sjöblom, Karta med offentliga konstverk med avseende på konstnärernas
nationalitet, 2016, skapad utifrån karta från Hudddinge kommun.