I uppsatsen Det vidgade textbegreppet i skolans verklighet - en studie om hur det vidgade
textbegreppet används i skolan finner Jani Wallin ett glapp mellan det vidgade textbegreppet
så som det uttrycks i kursplaner och så som det verkligen används i skolan.77 Sett med
utgångspunkt i detta ”nya” textbegrepp blir denna tänkbarhet intressant då den väcker frågor om i vilket eller vilka led skolan inte har lyckats acklimatisera sig till det som kursplan och läroplan förespråkar. En möjlig anledning kan vara just det som konstateras i Agenda M, att det finns ett institutionellt motstånd i en traditionell skriftkultur. En annan möjlighet skulle kunna vara det som Hanna Hellström konstaterar i uppsatsen Filmen och svenskämnet, att det finns en osäkerhet hos många lärare inför de nya medierna.78 Man kan som Bazalgette hävda
att när det är dags för elever i Europa att börja skolan har majoriteten av dem redan studerat film i åtminstone tre år. Lärarnas osäkerhet skulle mycket väl kunna vara ett resultat av detta, att eleverna är kompetenta inom ett område som lärarna inte själva är utbildade i, och som de genom läroböcker inte nödvändigtvis får hjälp med. I Agenda M konstateras det att man i den svenska skolan behöver prioritera läromedel och studiematerial. Kanske borde det lyftas fram att det ligger i alla läromedels, framförallt i svenskämnets, uppdrag att betrakta film och rörliga bilder som obligatoriska inslag i undervisningen då det utgör en del av det vidgade textbegreppet. I detta sammanhang blir Mango Film intressant då författarna till boken så tydligt lyfter fram elevkulturen som en demokratisk rättighet i skolan och som eleverna därmed även kan kräva. Sett till mediekompetensbegreppet är det främst författarna till
Mango Film som förefaller vara medvetna om denna ingång till ett vidgat textbegrepp. Huru-
vida detta vittnar om en generell utveckling mot att i läroböcker tillgodose mediekompetens är dock tveksamt då Mango Film knappast är den senaste läroboken i vår undersökning.
Vad vi avslutningsvis kan sluta oss till är att inställningen till mediedidaktik i läroböcker i svenska inte är helt överensstämmande, då det kan skilja sig både till form och till innehåll. Detta i sig behöver inte vara negativt, men om man i en nyskriven lärobok kan välja att hänvisa till en bok som skrevs innan det vidgade textbegreppet fördes in i kursplanen för att
77 Jani Wallin (2006), Det vidgade textbegreppet i skolans verklighet - en studie om hur det vidgade textbegreppet används i skolan, Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning, s. 36.
78 Hanna Hellström (2003), Filmen och svenskämnet. Examensarbete med ämnesdidaktisk inriktning: Svenska.
Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Stockholm, s. 16
tillgodose film och rörliga bilder, föreligger det då inte en risk för att definitionen av begreppet blir det samma i landets skolor, trots att det står uttryckt i styrdokumenten? Eller är det möjligtvis så att kursplaner fortfarande inte är tillräckligt tydliga i sitt mål med det vidgade textbegreppet? Borde kanske begreppet mediekompetens vara något som mer uttryckligen gör sig gällande i styrdokumenten, inte minst för svenskämnet, och i så fall flyttas upp från diskussionen vid sidan om dessa? Kanske är det så att en läroboks förhåll- ningssätt till medier inte ska vara fastställt. Lars Gustaf Andersson uttrycker det på följande sätt i Pyttesmå förändringar – radikala scenbyten:
Medierna och vår kunskap om dem förändras. Nya medieformer tillkommer. Mediepedagogiken måste alltså, mot bakgrund av de tekniska, kulturella och sociala förändringarna, hela tiden vara stadd i rörelse [...] En kursplan eller en lärobok i mediepedagogik är något som åldras snabbt – och med nödvändighet.79
Andersson skriver förvisso att detta inte är något specifikt för mediepedagogiken, men efter att ha granskat dessa läroböcker vågar vi hävda att mediernas föränderlighet är även det som berättigar dess existens i skolvärlden, men kanske inte enbart i skriven läroboksform.
Källförteckning
Primärmaterial: läroböcker
Alvåker, Lena & Boglind, Ann (2006). Magasinet Färdigheter. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Bergsten, Tomas (2001). Faktaboken. Stockholm: Natur och kultur.
Boglind, Hanna & Boglind, Kajsa (1997). Magasinet Medier. Malmö: CWK Gleerups Utbild- ningscentrum AB.
Fahlborg, Malin (2003). Mango Film. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Otryckt primärmaterial
www.gleerups.se www.nok.se www.skolverket.se
Sekundärmaterial
Andersson, Lars Gustaf (2002). Perspektiv på mediepedagogik i skoldebatten. I Lena Aulin- Gråhamn, Tommy Lindholm & Klas Viklund (red.), Pyttesmå förändringar – radikala scen-
byten. Malmö: Lärarutbildningen vid Malmö Högskola i samarbete med Svenska
Filminstitutet.
Bazalgette, Cary (2006). Mediekunskap på agendan. Zoom, 3/2006, s. 23-25.
Blom, Margot & Viklund, Klas (2001). Film för lust och lärande. Stockholm: Statens Skolverk & Svenska Filminstitutet.
British Film Institute (1999). Making Movies Matter – Report of the Film Education Group. London: British Film Institute.
Carlstrand-Skoog, EwaLisa, Lindskog, Runo, Lyberg Mogensen, Annika, Eriksson, Dixie, Husén, Lennart, Rydén, Hugo, Thorbjörnsson, Hans & Widing, Dick (2003). Ess i svenska,
Lärobok 9. Stockholm: Natur och Kultur.
Erlandsson-Svevar, Kerstin & Thorbjörnsson, Hans (2004). Plus, Svenska för grundskolans
senare del, Grundbok 2. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Erlandsson-Svevar, Kerstin & Thorbjörnsson, Hans (2005). Plus, Svenska för grundskolans
senare del, Grundbok 3. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Hellström, Hanna (2003). Filmen och svenskämnet. Examensarbete med ämnesdidaktisk inriktning: Svenska. Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Stockholm.
Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999). Epikanalys – En introdutkion. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Mackey, Margaret (2002). Literacies across media. London: Routledge/Falmer.
Malmgren, Gun (1990). Svenskämnets identitetskriser – modernisering och motstånd. I Jan Thavenius (red.), Svenskämnets historia, Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, Lars-Göran (1995). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Persson, Magnus (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Scottish Screen (2006). Moving Image Education and A Curriculum for Excellence. Glasgow: Scottish Screen.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Skolverket/Fritzes
Street, Brian (1995). Social Literacy: Critical Approaches to literacy in development,
ethnography and education. London: Longman.
Svenska Filminstitutet (2003). Agenda M – Diskussionsunderlag för ett mediepedagogiskt
utvecklingsarbete. Stockholm: Svenska Filminstitutet.
Thavenius, Jan (red.) (1990). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.
Wallin, Jani (2006). Det vidgade textbegreppet i skolans verklighet - en studie om hur det
vidgade textbegreppet används i skolan. Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.