• No results found

För att sammanfatta; Studien har gett ett litet bidrag till kunskapen om handledning i förskola, men huvudfrågan kvarstår alltjämt; Kan specialpedagogisk handledning leda till långsiktiga förändringar?

Öquist (2008) menar att det lönar sig att så frö. Kanske kan pedagogernas positiva föreställningar vara små frön som sätts för att gro...

51

Referenser

Ahlberg, Ann, Klasson, Jan-Åke & Nordvall, Elisabeth (2002). Reflekterande samtal för

pedagogisk utveckling: lärare och specialpedagog i samverkan om lärande i matematik.

Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.

Bateson, Gregory (1972). Steps to an ecology of mind. Chicago: University of Chicago press.

Bjerlöv, Monica (1991). Om lärande i verksamhetsknutna samtal. En studie om prat

och lärande på en arbetsplats.( Doktorsavhandling). Stockholms universitet. Solna: CM

gruppen.

Bjørndalen, Cato R.P (2008). Bak veiledningens dør, symmetri og asymmetri i

veiledningssamtaler.( Doktorsavhandling). Universitet i Tromsø.

Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av

specialpedagogers handledningssamtal.(Doktorsavhandling). Karlstad universitet:

Universitetstryckeriet.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur. Cederwald, Elisabeth (2006). Reflektion och självinsikt i den kommunikativa

pedagogiken. (Doktorsavhandling). Malmö högskola. Malmö: Holmbergs.

Crafton, Linda & Kaiser, Eileen (2011). The language of collaboration: Dialogue and

identity in teacher professional development. Artikel. University of Wisconsin-Parkside,

Northeastern Illinois University. Hämtat 130310 från www.sagepublications.com

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda. Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

52

Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Hammarström-Lewenhagen, Birgitta (2006). Följ mig bortåt vägen...Om pedagogisk

handledning i förskolan. (Doktorsavhandling). Stockholm: HLS förlag.

Höjer,Staffan, Beijer, Elisabeth & Wissö, Therese (2007). Varför handledning?

Handledning som professionellt verktyg inom handikappomsorg och individ och familjeomsorg. FOU. Rapport. Mölndal: PR-Offset.

Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Langslet, Gro Johnsrud (2004). Løft. Løsningsfokusert tilnærming til typiske

ledelsesutvikling og konflikløsning. Oslo: Ad Notam Gyldendal.

Lauvås, Per & Handal, Gunnar (2000). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.

Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2000). Dilemmafyllda möten.

Erfarenheter av pedagogisk handledning i samverkan mellan skola och högskola.

Rapport. Göteborgs universitet. Hämtat 130301från www.ipd.gu.se

Lewin, Kurt (1947). Frontiers in Group Dynamics: concept, method and reality in

social science; social equilibria and social change. Hämtat 130410 från

www.sagepublications.com

Läroplan för förskolan LpFö 98 (2010) Stockholm: Skolverket.

Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern. Styrning och

administrativa processer. (Doktorsavhandling). Malmö högskola. Malmö: Holmbergs.

Mahoney, Michael (2004). What is constructivism and why is it growing? Hämtat 130410 från www.constructingworlds.googlepages.com/what

Malmö Högskola (2012). Skolutveckling, att leda specialpedagogiskt förändringsarbete.

www.mah.se

Rokkjaer, Lars (1998). Den kommunikativa Organisationen. Stockholm: Tidningen Skolbarn.

53

Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. Utvärdering av ett

aktionsforkningsprojekt i förskolan. Rapport. Göteborgs universitet. Hämtat 130315

från www.ipd.gu.se

Showers, Beverly & Joyce Bruce (1996). The Evolution of Peer Coaching. Educational

Leadership.Rapport. Hämtat 130213 från http://pop.eggplant.org

Skolverket (2004). Förskola I brytningstid: nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen: nationell utvärdering av förskolan.

Rapport 318. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012) www.skolverket.se

SOU 1972:26-27 Förskolan del 1 och 2. Betänkande från 1968 års barnstugeutredning. Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Sundqvist, Christel (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar

om specialpedagogisk handledning. (Doktorsavhandling. Åbo akademi. Åbo: Åbo

akademis förlag.

Svedberg, Lars (2007). Gruppsykologi- om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

Svensk författningssamling, SFS 2007:638. Hämtat 130123 från www.lagboken.se Trots, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Thuren, Thorsten (2010). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk -

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Viggósson, Haukur (2012). Enkät som metod. Hämtat 121203 från www.mah.se

Vincenti Malmgren, Therese. Kvantitativ dataanalys. (Föreläsning 121204) Malmö högskola; lärande och samhälle, skolutveckling och ledarskap.

54

Wahlgren, Lars (2008). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.

Åberg, Karin (2009). Anledning till handledning. Skolledares perspektiv på

grupphandledning.(Doktorsavhandling). Högskolan för lärande och kommunikation i

Jönköping. Husqvarna: ARK-tryckaren AB.

55

Bilagor

Bilaga 1

Lärande och samhälle

Bästa pedagog i förskolan. Hej!

Vi är två blivande specialpedagoger som läser på Specialpedagogprogrammet vid Malmö Högskola. Ett av specialpedagogens uppdrag är att vara en kvalificerad

samtalspartner. Vi har valt att använda begreppet handledning eftersom detta är ett mer välkänt begrepp ute i förskoleverksamheten. Handledning kan här förstås som ett samlingsbegrepp för olika typer av samtal, reflektioner och rådgivning med specialpedagog. Vi skriver just nu vårt avslutande examensarbete som handlar om specialpedagogen som samtalspartner i förskolan. I vår studie intresserar vi oss för vilket syfte handledning har och vilka effekter den får för verksamheten i förskolan. Vi kommer att genomföra undersökningen med hjälp av enkäter och hoppas att du är intresserad av att besvara frågorna. Din uppfattning i ämnet är viktig för att vi ska få ett så innehållsrikt underlag som möjligt. Resultatet i enkäten behandlas konfidentiellt och inga namn på vare sig personer, förskolor eller områden kommer att nämnas i studien. Du kommer att få möjlighet att svara på enkäten under arbetstid på en arbetsplatsträff under vecka 10-11. Din medverkan är frivillig och du kan helt avstå utan att det får några konsekvenser för dig. Allt insamlat material förvaras betryggande fram till att examinationen är avklarad då det förstörs. Du kommer att få ta del av studien när den är avslutad.

Du är välkommen att kontakta oss om du har några frågor. Tack för din medverkan!

56

Bilaga 2

Enkät om specialpedagogen som samtalspartner. Med kodning för SPSS!

Bästa pedagog!

Nedan ber vi dig att besvara 14 frågeställningar. Du kommer att få ta ställning till ett antal påstående. Vi uppskattar om du försöker svara på samtliga frågor.

Tack för din medverkan!

Annika och Jeanette

1 Ålder <35= 1 36-50= 2 >50= 3 2 Utbildning Barnskötare=1 Dubbel behörighet=6 Förskollärare=2 Lärare=3 Specialpedagog=4 Om annat, specificera=5 3 Antal yrkesverksamma år <5 =1 5-10=2 >10=3

4 Föreställningar om handledning. Jag upplever att:

Instämmer helt=1 Instämmer delvis=2 Instämmer inte alls=3

4Handledning är ett verktyg för att utveckla förskolans verksamhet

5Handledning utvecklar min proffessionella roll

6Handledning utvecklar arbetsklimatet

7Förskolechefer har förståelse för handledning

57

5 Tillgång till handledning. Jag upplever att:

Instämmer helt=1 Instämmer delvis=2 Instämmer inte alls=3

8Jag arbetar i ett förskoleområde där handledning förekommer

9Jag har tillgång till handledning vid behov

10Det finns rutiner kring ansökan till handledning

11Förskolechefer ger utrymme för handledning

6 12Om du erbjuds handledning av en specialpedagog skulle

du då tacka ja? Ja =1

Nej=2

Eventuellt=3

Motivera ditt svar:

7 13Du som har erfarenhet av handledning fortsätter besvara frågorna.Hur många gånger har du i ditt yrke deltagit i handledning av specialpedagog?

<5=1

5-10=2

>10=3

8 14Vem har tagit initiativ till handledning ? ( Fler än ett svar

är möjligt!) Jag själv=1 Flera med

fsk.chef.=6 Avdelningen=2 Flera ej fsk.chef.=7 Förskolechefen=3 Flera med spec.ped.=8 Specialpedagogen=4 Om annan, specificera=5

9 15Vilken typ av handledning har du deltagit i?

Individuell=1

Grupp=2

Både individuell och grupp=3

10 Motiv för handledning jag deltagit i. Jag upplever att syftet har varit att reflektera och utveckla:

Instämmer helt=1 Instämmer delvis=2 Instämmer inte alls=3

16Stöd och förhållningssätt till varje enskilt barn

17Relationer och samarbete i personalgruppen

18Förskolans pedagogik

58

20Verksamheten som helhet

21Förståelsen för läroplan och styrdokumentsfrågor

22Förståelse av etik och värdegrundsfrågor

23Samarbetet med vårdnadshavare

11 Andra motiv än ovanstående, beskriv detta.

12 Resultat av handledning jag deltagit i. Jag upplever att handledningen leder till:

Instämmer helt=1 Instämmer delvis=2 Instämmer inte alls=3

24Jag känner mig säkrare att möta varje enskilt barn

25Att relationer och samarbete i personalgruppen har utvecklats

26Min medvetenhet om förskolans pedagogik har utvecklats

27Jag är säkrare i min proffessionella roll

28Jag är mer beredd och flexibel att förändra verksamheten som helhet

29Jag är mer insatt i läroplan och styrdokumentsfrågor

30Förståelsen för etik och värdegrundsfrågor har ökat

31Samarbete med vårdnadshavare har utvecklats

13 Om du upplever att resultatet av handledning varit annat än ovanstående, beskriv detta.

14 Beskriv med egna ord vilka fördelar respektive nackdelar du ser med handledning.

Related documents