Denna frågeställning besvarar vi genom att först visa resultat på de fyra vanligaste motiven jämfört med de fyra vanligaste effekterna. Därefter redovisas sambanden mellan motiv för handledning och effekter av handledning.
39
Figur 6. De fyra vanligast förekommande motiven och effekterna. Procent.
Av figur 6 framgår att pedagogerna upplever att stöd och förhållningssätt till varje enskilt barn är det vanligaste motivet till handledning. Det är också där pedagogerna upplever att handledningen ger störst effekt. När det gäller relationer och samarbete i personalgruppen anger ungefär lika många pedagoger detta som både motiv och effekt. 6 av 10 pedagoger upplever att den professionella rollen har utvecklats efter
handledning. Dock anges detta inte alls i samma utsträckning som ett motiv för
handledning. Mellan 45-50% instämmer i att verksamheten som helhet ligger till grund både som motiv för handledning och effekt av handledning. Beräkningar visar också att det är endast 8 % eller mindre som inte instämmer alls i dessa fyra påståenden, d.v.s. pedagoger som inte alls instämmer i att dessa fyra vanligaste påståendena skulle vara motiv för eller ge den effekt av handledningen.
Vi intresserar oss vidare för om det finns överensstämmelser mellan hur pedagogerna har svarat i påståendena kring motiv och hur de svarat i effektdelen. För att beräkna detta har vi jämfört varje motiv med de effekter av handledning som finns kopplat till motivet. 0 10 20 30 40 50 60 70 Stöd och förhållningssätt till
varje enskilt barn
Relationer och samarbete i personalgruppen
Professionella rollen Verksamheten som helhet
Motiv Effekt
40
För att tolka värdet av korrelationskoefficienten har vi använt oss av de riktlinjer för samband som Stukát (2005) anger:
0,00-0,25 Inget eller mycket svagt samband 0,26–0,50 Ganska svagt samband
0,51–0,75 Ganska starkt samband 0,76–1,00 Mycket starkt samband
Tabell 1. Samband mellan motivet ”Stöd och förhållningssätt till varje enskilt barn” och effekten ”Jag känner mig säkrare att möta varje enskilt barn”.
Stöd och förhållningssätt till
varje enskilt barn
Jag känner mig säkrare att möta varje enskilt barn
Spearman's rho
Stöd och förhållningssätt till varje enskilt barn
Correlation
Coefficient 1,000 ,517
**
Sig. (2-tailed) . ,000
N 130 127
Jag känner mig säkrare att möta varje enskilt barn
Correlation Coefficient ,517 ** 1,000 Sig. (2-tailed) ,000 . N 127 128
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
Resultatet i tabell 1 visar att sambandet mellan motivet stöd och förhållningssätt till varje enskilt barn och effekten ”jag känner mig säkrare att möta varje enskilt barn” är ganska starkt med en signifikans på 0,517 på en 0,01 nivå (tvåstjärnig). Det betyder att flertalet av informanterna har svarat i samma instämmandegrad i både motiv och effekt, det vill säga har pedagogen svarat instämmer helt i motiv för handledning har
pedagogen även svarat instämmer helt i effekt av handledning. Har pedagogen svarat instämmer delvis i motivet, svarar pedagogen också instämmer delvis i effekten. Likadant i svaralternativet instämmer inte alls.
41 Tabell 2. Samband mellan motiv och effekter.
Motiv Effekter Samband
Stöd och förhållningssätt till varje enskilt barn.
Säkrare att möta varje enskilt barn. Ganska starkt
(0,517)
Relationer och samarbete i personalgrupper Relationer och samarbete i personalgruppen har utvecklats
Inget
(0,161)
Förskolans pedagogik Medvetenhet om förskolans
pedagogik har utvecklats
Ganska starkt (0,624)
Professionella rollen Säkrare i min professionella roll Ganska svagt
(0,399)
Verksamheten som helhet Mer beredd och flexibel att förändra verksamheten
Ganska svagt
(0,353)
Läroplan och styrdokumentsfrågor Mer insatt i läroplan och styrdokumentsfrågor
Ganska starkt (0,595)
Etik och värdegrundsfrågor Förståelsen får etik och värdegrundsfrågor har ökat
Ganska starkt (0,549)
Samarbete med vårdnadshavare Samarbete med vårdnadshavare har utvecklats
Ganska svagt
(0,504)
Tabell 2 visar att 4 av 8 samband mellan motiv och effekter är ganska starka. Detta säger dock inget om i vilken grad pedagogerna har instämt i påståendena, d.v.s. ett samband kan vara starkt även om pedagogen inte alls instämmer i påståendena. Ganska svaga eller inget samband återfinns i de motiv och effekter där pedagogen svarat instämmer helt/inte alls både vad gäller motiv och effekter.
42 5.3.1 Analys
Stöd och förhållningssätt till varje enskilt barn anges som både det vanligaste motivet och den vanligaste effekten. Dessutom är sambandet ganska starkt mellan detta motiv och denna effekt vilket innebär att flertalet pedagoger instämmer helt eller delvis i att detta är både ett motiv för och en effekt av handledning. Pedagogers röster: /…/ man kan få berätta om de problem man har med ett speciellt barn, att få råd om hur vi går vidare, testa dessa och ha specialpedagogen som bollplank./…/ Vad gäller förskolans pedagogik, läroplan och styrdokumentsfrågor och etik och värdegrundsfrågor återfinns dessa inte ibland de fyra vanligaste motiven eller effekterna av handledning. Dock finns det ganska starka samband mellan dessa motiv och effekter vilket innebär att flertalet pedagoger varken angett dessa som motiv eller effekt. Relationer och samarbetet i personalgruppen, den professionella rollen och verksamheten som helhet återfinns i de fyra vanligaste motiven och effekterna av handledning. Här är sambanden dock svaga, vilket innebär att det finns en andel svar där informanten inte besvarat motiv och effekt konsekvent. Exempelvis kan pedagogen ha svarat att den upplever att motivet för handledning har varit relationer och samarbete i personalgruppen men att handledning bara devis gett effekt. Pedagogers röster: /…/ det beror på vad det är för handledning man har haft behov av men oftast är det många omedvetna fördelar man får/…/ Studien visar att de motiv och effekter som är vanligast hittar vi inom områdena verksamhet, professionella rollen och arbetsklimat. Detta är jämförbart med Åbergs (2009) studie som visar att handledning inom skolan kan delas in i tre typer:
Den verksamhetsinriktade handledningen Den professionsutvecklande handledningen Den personalstödjande handledningen
Även Rönnermans (2000) studie som är genomförd i förskola, visar att handledning ger effekt i att utveckla sin yrkesroll och i verksamheten genom nya arbetssätt och ökade pedagogiska diskussioner. Däremot pekar inte Rönnermans studie på utveckling av arbetsklimat genom handledning vilket vi kan se i vårt resultat.
43
Vår studie visar att det vanligaste motivet och effekten av handledning har fokus på det enskilda barnet, vilket också Bladini (2004) visar i sin studie. Sundqvist (2012) talar om det konsultativa samtalet som bygger på rådgivning, specialpedagogisk
kunskapsförmedling och fokus på eleven som den mest framträdande
specialpedagogiska handledningsformen. Trots att Sundqvists studie är genomförd i skola, utanför Sverige och med kvantitativ ansats finns det paralleller med vårt resultat. En fara med att ha fokus på det enskilda barnet kan vara att komplex problematik förklaras med enskilda händelser. Åtgärderna blir oftast reaktiva och effekterna
kortsiktiga (Öquist2008) men om vi väljer att se problematiken ur ett helhetsperspektiv kan en förändring ur ett långsiktigt tidsperspektiv komma till stånd. Vi kan se att det i studiens verksamheter finns ett stort behov av snabba lösningar för att få problemet att ”försvinna”, det är möjligt att detta bidrar till att handledningen kan få reaktiva åtgärder i verksamheten. En pedagog uttrycker sig på detta sätt: ”situationen blir stressad för det är så mycket man vill lyfta och alla har olika uppfattningar om det man vill prata om och reda ut”.
I motsats till Åbergs (2009) studie, som visar att olika förväntningar på handledning kan leda till missnöje, visar istället vår studie en relativt stor överenstämmelse mellan motiv och effekter. Detta tolkar vi som att motiven och förväntningarna på handledningen upplevts som tydliga för pedagogerna. Gjems (1997) hävdar att man kan se
handledning som en form av kompetensutveckling i organisationen. I ett
systemteoretiskt perspektiv kommer alla effekter av handledningen att påverka alla i systemet mer eller mindre. Detta kan liknas vid begreppet ”fjärilseffekten”, vilket innebär att ett enda litet vingslag kan få långtgående effekter i andra system.