Denna frågeställning besvarar vi genom att först visa resultatet över pedagogernas föreställningar kring handledning. Därefter kopplas föreställningarna till effekterna av handledning. 0 20 40 60 80 100
Arbetar i ett område där handledning
förekommer
Jag har tillgång till handledning vid
behov
Det finns rutiner kring ansökan till handledning
Förskolechefer ger utrymme för handledning
34
Vi har tematiserat effekterna av handledning på följande vis: Tema verksamhet:
Jag är mer beredd och flexibel att förändra verksamheten Medvetenheten om förskolans pedagogik har utvecklats Jag är mer insatt i läroplan och styrdokumentsfrågor
Tema professionella rollen:
Jag känner mig säkrare att möta varje enskilt barn Jag är säkrare i min professionella roll
Samarbete med vårdnadshavare har utvecklats
Tema arbetsklimat:
Relationer och samarbete i personalgruppen har utvecklats
Förståelsen för etik och värdegrundfrågor har ökat
Föreställningen att förskolechefer har en förståelse för handledning har vi valt att inte tematisera, då vi anser att den inte kan mätas med enskilda resultat utan är ett
övergripande resultat.
Sammanfattningsvis instämmer pedagogerna helt i hög grad med de föreställningar som redovisas nedan.
Figur 2. Pedagogerna som instämmer helt i ovan angivna föreställningar. Procent.
65 70 75 80 85 Handledning är ett verktyg för att utveckla förskolans verksamhet Handledning utvecklar min professionella roll Handledning utvecklar arbetsklimatet Förskolechefer har förståelse för handledning Verktyg för att utveckla
förskolans verksamhet
Utvecklar min professionella roll
35
Resultatet visar att fler än 80 % av pedagogerna upplever att handledning är ett verktyg för att utveckla förskolans verksamhet. 8 av 10 pedagoger anser att handledning
utvecklar deras professionella roll och att förskolechefer har förståelse för handledning. Att handledning utvecklar arbetsklimatet är en föreställning som något färre instämmer i (ca 71 %).
Nedan redovisas föreställningarna kopplade till effekten av handledning enligt tematisering.
Figur3. Tema verksamhet. Procent.
Resultatet visar att endast hälften eller färre av de som haft föreställningen om att handledningen skulle förändra verksamheten, upplever att handledningen har gett effekt. Lägst effekt ger läroplan och styrdokumentsfrågor med 36 %. Flest pedagoger anger att de är mer beredda och flexibla att förändra verksamheten, 52 %, efter handledning.
Pedagogers röster om tema verksamhet:
/.../jag ser handledning som ett verktyg att driva processer framåt /…/
/.../ handledning är en möjlighet till gemensamt förhållningssätt och få tid att tillsammans komma fram till hur vi vill att vår verksamhet ska vara och fungera /…/
0 10 20 30 40 50 60
Jag är mer beredd och flexibel att förändra verksamheten som helhet
Min medvetenhet om förskolans pedagogik har utvecklats
Jag är mer insatt i läroplan och styrdokumentsfrågor
36 Figur 4. Tema professionella rollen. Procent.
Resultatet visar att ca 65 % av pedagogerna upplever sig säkrare att möta varje enskilt barn och att de blivit säkrare i sin professionella roll. Hälften av pedagogerna upplever att samarbetet med vårdnadshavare har utvecklats.
Pedagogers röster om tema professionella rollen:
/…/ man blir mer medveten och säkrare i sin yrkesroll /…/
/…/ handledning är en hjälp i hur enskilda barn kan stödjas i sin utveckling, jag kan se situationer genom andra ögon och jag har fått mycket stöd och uppmuntran /…/
Figur 5. Tema arbetsklimat. Procent.
0 10 20 30 40 50 60 70
Jag känner mig säkrare att möta varje enskilt barn
Jag är säkrare i min professionella roll Samarbetet med
vårdnadshavare har utvecklats
0 10 20 30 40 50 60 70
Att relationer och samarbete i personalgruppen har utvecklats Förståelsen för etik och värdegrund har ökat
37
Etik och värdegrundfrågor kopplas i relativt liten utsträckning, 42 %, till föreställningen om att handledning ska utveckla arbetsklimatet. 58 % av pedagogerna upplever att relationer och samarbete i personalgruppen har utvecklats.
Pedagogers röster om tema arbetsklimat:
/…/ jag får hjälp att förstå och får ett bättre förhållningssätt både för barn och vuxna /…/
/…/ handledningen rensar luft-öppnar upp /…/
5.2.1 Analys
Övervägande delen av pedagogerna har mycket positiva föreställningar om handledning och dess effekt. Dock visar studien att föreställningarna om vad handledningen ska ge för effekt är högre än den effekt pedagogerna upplever att den har gett.
En pedagog utrycker det så här:/…/ alla säger inte sitt utan fortsätter utanför forumet med sitt eventuellt negativa beteende. /…/ /…/ alla som deltar ser inte möjligheterna med handledning och därmed till synes inte heller vill förändra /…/ /…/ vissa har svårt för att öppna upp sig inför gruppen /…/
Trots att vi inte vet vilka teorier som ligger bakom den handledning pedagogerna
deltagit i, är det överraskande att föreställningen ”handledning utvecklar arbetsklimatet” fick lägst svarsprocent, då handledning som tar sin utgångspunkt i systemteori ofta betonar förståelsen av hur relationer påverkar kvalitén i yrkesutövningen (Gjems 1997). Att pedagogerna har positiva föreställningar om handledning, stämmer överens med tidigare forskning som visar att handledning ofta jämställs och pratas om med positiva förtecken (bland andra, Hammarström-Lewenhagen, 2006). Det kan vara så att
handledning talas om i goda ordalag i samhället generellt och i den kultur som finns i detta förskolemråde. Öquist (2008), framhåller att informella grupper eller nätverk och den enskildes önskan att tillhöra denna grupp har stor betydelse för åsiktsbildning. Pedagogernas föreställningar kan på sikt bli väldigt lika varandra eftersom gruppens påverkan är stor och att pedagogerna på förskolan arbetar mycket nära varandra i arbetslaget, uppfattar vi kan förstärka detta. Det som förvånar oss är att de upplevda effekterna i så pass liten grad överensstämmer med de positiva föreställningarna. Effekten av handledning diskuteras inte lika flitigt i massmedia, litteratur och forskning (Bladini 2004; Åberg 2009). Våra tankar och erfarenheter om detta är att effekten av
38
handledningen inte heller diskuteras så ofta bland pedagogerna i förskolan. Det kan vara så att effekten av handledning inte lyfts fram och blir tydliga för pedagogerna. En annan tanke är att upplevelsen av effekten faktiskt inte är bättre än studien påvisar.
En av pedagogerna uttrycker sig på följande sätt: ” Ibland upplever jag frustration över att inte få tillräckligt med ”nya ingångar” utan endast att jag får…ni gör rätt fortsätt bara…” Detta tolkar vi som lärande 1, vi lär oss i en given kontext och blir skickligare på samma sak (Bateson, 1972). Detta kan också ses ur ett systemteoretiskt perspektiv och en förändring av första ordningen där problem försöker lösas på liknande sätt. En verklig förändring uteblir men pedagogerna blir skickligare på att använda de redskap de redan har, alltså sker endast en förbättring. Crafton & Kaisers (2011) studie visar att lärare behöver ”spaces of liberty” för att ett meningsfullt lärande ska uppstå. Vår studie visar att pedagoger saknar tid och utrymme för detta, som en pedagog uttrycker ” det som mest är ett problem är tiden, att få tid för reflektion”. En möjlighet kan vara att effekten av handledningen hade blivit bättre om pedagogerna getts mer tid och utrymme för reflektion av handledningen.