Med stöd utifrån de underlag som redovisats i den här undersökningen ser inte införandet av en ökad specialisering på Textil & Mode-programmet ut att vara helt okomplicerad. I och med svårigheterna i att kunna möta en allt en mer kvalificerad arbetsmarknad, är en av de viktigas- te slutsatserna i undersökningen att programmet även då en specialisering införs, också måste
fungera och marknadsföras som studieförberedande. Det är uppenbart att yrkesprogrammets flerdelade uppdrag alltid kommer leda till konflikt i frågan om vad utbildningsformen egentli- gen ska leda till. Säljö100 menar att skolans uppdrag i första hand idag bör handla om att ge elever en bredare kunskapsbas gällande metakognitiva färdigheter (förmågan att kunna desig- na sin egen kunskap) i den idag allt stridare strömmen av medierande redskap och informa- tion, istället för att lära ut specialiserad kunskap. Samtidigt menar Lindberga som tidigare beskrivits att yrkesprogrammen också har uppdraget att förbereda elever längre i sin yrkes- kunskap än vad som är aktuell kunskap just nu. I det här fallet måste det handla om att hitta en funktionell balans. Jag är av den uppfattningen att synen på yrkesutbildningen som enbart yrkesförberedande är i behov av att omvärderas med tanke på att vissa yrkesområden ser ut att bli allt mer kvalificerade, så som denna undersökning också kan visa på. En mängd aktuella artiklar i DN101 beskriver också att många yrkeselever saknar den kompetensnivå som när- ingslivet är i behov av, vilket gör att mottagandet av dessa blir mycket ojämnt. Många skickas därmed ut i arbetslöshet. Även om den ena färdigheten inte går att utesluta med den andra så finns det heller inget försvar i att samorda en yrkesutbildning som saknar egentligt mål i mötet med arbetsmarknaden och den nya tidens förutsättningar, även om den skulle ha någon form av kulturhistoriskt värde, som i fallet med många hantverksprogram. Hur väl det nya Textil & Mode-programmet kommer fungera i verkligheten och hur den kommer mottas inom bran- schen återstår att se. Jag har ändå genom den här undersökningen som ett sätt att skapa dis- kussion velat synliggöra de konsekvenser, positiva som negativa, som en ökad specialisering kan tänkas tillföra den nya utbildningen då den introduceras 2011.
I en vidare forskning skulle det vara intressant att undersöka vad elever egentligen förväntar sig av denna typ av program samt hur många av dessa som får relevanta arbeten inom yrkes- området eller som för all del väljer att läsa vidare. I sammanhanget skulle det även vara möj- ligt att ifrågasätta vad ett relevant arbete egentligen innebär? Kanske ska det inte spela någon roll vilken del av arbetsmarknaden studenterna får arbete inom, eftersom det finns många sätt att göra karriär på. Är det egentliga målet för yrkesutbildningen i faktisk mening, att först och främst få in studenterna på arbetsmarknaden, oavsätt frågan om vart, och att dessa med vidare stöd i en modern syn på ett livslångt lärande, på andra vägar kan uppnå nya mål och vidare arbetstillfällen?
100 Säljö, Roger (2005) s.218
6 Källförteckning
6.1 Tryckta källor
Blomgren, Henrik & Larsson, Staffan (Projektled.) (2007): Framtidens näringsliv
- Om de nya förutsättningarna inom näringslivets utveckling. Pdf.
IVA i samarbete med Nutek, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Cele, Sven (2007): TEKOindustrierna 1907-200. Halmstad, TEKOindustrierna
Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001) Barn och ungdomspsykologi. Andra upplagan,
Författarna och Studentlitteratur
Hedén, Anders och McAndrew, Jane (2005): Modefabriken –Kreativt affärsmannaskap från
insidan. Portfolio Sweden AB (www.portfolie.se)
Illeris, Knud (2006): Lärande. Lund, Studentlitteratur.
Lindberg, Viveca (2003): Yrkesutbildning i omvandling –En studie i lärande praktiker och
kunskapstransformationer. Stockholm: HLS Förlag.
Lärarförbundet (2005) Lärarens handbok 5: upplagan ( Lpf -94) Stockholm, Lärarförbundet Patel, Runa och Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur
SOU 2 008:27: Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola. pdf.
Utbildningsdepartementet, Utredn. ledare Anita Ferm, Fritzes Offentlig publikationer; www.fritzes.se,
SOU 2 001:46 Karriärvägledning.se.nu. pdf. Utbildningsdepartementet, Utredn. Ledare:
Ingegerd Sahlström, Fritzes Offentlig publikationer; www.fritzes.se,
Nyberg, Mats (red.) (2007): Framtidens näringsliv –Prognoser, Visioner och förhoppningar –
Vad händer om experterna spår rätt? IVA i samarbete med Nutek, Kungl. Ingenjörs-
vetenskapsakademien (IVA)
Skolverket (2008-08-21). Yttrande över betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola Dnr: 02-2008:1699 www.skolverket.se / remisser/ remissyttranden
Säljö, Roger (2005): Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Falun, Norstedts Akademiska Förlag.
Säljö, Roger (2005) ”L.S.Vygotskij – forskare, pedagog och visionär”. Forsell, Anna (red)
Boken om pedagogerna. Stockholm, Författarna och Liber AB
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Pdf. Vetenskapsrådet
Åker Zeander, Jonas (2007): Tyg eller otyg –Fakta underlag miljövänliga veckan 2007, Naturskyddsföreningen publikationer (www.naturskyddsforeningen.se)
6.2 Elektroniska källor
Internet adress 1:
Smarttextiles (Artikel, 2008-11-25)”Smarta textilier bara början nu kommer resurssmarta
material!”: www.smarttextiles.se Hämtat: 15 Feb -08 Internet adress 2: Wikipedia/Textilindustri http://sv.wikipedia.org/wiki/Teko#Historia Hämtat: 1 Nov -2008 Internet adress 3:
Teko Sveriges textil och modeföretag: www.teko.se Hämtat: 10 Feb -2009
Internet adress 4:
Programmet för livslångt lärande i yrkeslivet (Leonardo Da Vinci), www.programkontoret.se Hämtat: 1 Jan -2009
Internet adress 5:
Lundius, Annika, & Scharp, Kristina (Artikel DN 2009-05-29) ”100 procents arbetslöshet
efter gymnasieprogram” www.dn.se/opinion/debatt
Hämtat: 16 Juni -2009
Internet adress 6:
Besér, Nathalie (Artikel DN 2009-01-10) ”Gymnasieskolan får tummen ner av företagen”
www.dn.se/opinion/debatt
Hämtat: 16 Juni -2009
6.3 Referensskolor
Hantverksprogrammet -Textil & Konfektion: Jacobskolan, Stobyvägen 6, 281 40
Hässleholm http://www.jacobsskolan.se
Hantverksprogrammet -Mode & Kläder: Rönnowskaskolan, Bredgatan 22 252 25
Helsingborg, http://www.helsingborg.se/ronnowskaskolan
Hantverksprogrammet –Textil & Design: Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasiet, Malmö
http://www.malmo.se/franssuelljorgenkock
7 Bilagor
7.1 Intervju –Temafrågor
Vilken kompetensnivå önskas/krävs av en nyanställd i er verksamhet/del av
verksamheten?
• Grundskola, gymnasium, eftergymnasial utb., högskola
• Arbetslivserfarenhet I allmänhet och el. inom för området relevant arbetslivserfaren- het?
• Är det möjligt att i någon del av er verksamhet anställa en person med gymnasial kompetens (exempel hantverksprogrammet gren Textil & Konfektion)? OM inte, var- för? OM personen har arbetslivserfarenhet, vilket område? Hur lång arbetslivserfaren- het ?
• Skulle en ökad specialisering på gymnasial nivå öka chanserna till arbete?
Vilken snittålder hade nyanställda (sedan ett antal år tillbaka) inom er
verksamhet/ del av verksamheten då de anställdes?
Vilka specifika förkunskaper är önskvärda/krävs inom er verksamhet/del
av verksamheten .
• Rangordna var för sig relevansen för följande specifika förkunskapsområden i en skala mellan 1-5
• Vilka av nedan specifika förkunskaper kommer att vara mer önskvärda (eller krä- vas) av en nyanställd
-Kort perspektiv (3-5år) /långt perspektiv (5-10år)?
o Digital teknik (Excell, Ritprogram(CAD), förståelse för affärssystem) o Produktionsteknik (kunskaper om från order till leverans)
o Materiallära (väft, stickat/trikå, spinneri, färgeri/beredning etc.)
o Kvalitetsteknik/Kvalitetstänkande
o Företagande (kunskaper inom ekonomi)
o Hantverkstekniker (kunskaper inom konfektionsteknik/skrädderi)
o Kommunikations kunskaper (Mail etik, kunskaper om kulturella skillnader)
o Fackordskunskaper (Eng o.s.v)
o Marknadsföring/Presentation
o Formgivning (samspelet mellan material form och funktion, teckna färg-
lägga modebilder)
o Annat…