Under intervjuerna framkom ett antal enskildheter vilka ur arbetets undersökningsperspektiv kan vara av intresse att analysera närmare. Generaliserbarheten i sammanhanget kan i det här fallet vara svår att bedöma då dessa svar bara återfinns hos enstaka intervjupersoner. En an- ledning till detta kan dock vara att verksamhetsområdena skiljer sig åt och att de därför hante- rar olika situationer. Innehållet i denna kategori får således med stöd av Kvale84 ses utifrån perspektivet av tendenser som kan vara möjliga att återfinna i liknande verksamheter inom branschen.
4.5.1 Nya krav på kunskaper och arbetssätt Sammanfattning
Intervjuperson M beskriver att det har skett förändringar inom organisation och arbetssätt inom verksamheten under den tid denna har varit anställd. Intervjupersonerna V och R be- skriver att miljötrenden bland unga så väl bland kunder som hos yngre anställda har ställt nya krav på verksamheten. Intervjuperson V beskriver att man ofta i dennes verksamhet köper in tjänster utifrån vilket kan spegla den situation många småföretagare har när det handlar om möjligheten att anställa. V beskriver också småföretagens förutsättningar när det handlar om att kunna vara flexibel vid marknadssvängningar.
Intervjuperson M uttrycker att arbetssättet inom dennes verksamhet har förändrats mycket
sedan denne kom in i verksamheten. M beskriver att tidigare var skräddarna inte så involvera- de i kontakten med exempel kostymören då detta var ateljéchefens ansvar. Idag är skräddarna mer involverade i kommunikationen vilket gör att ansvarsfördelningen har förändrats inom verksamheten. Skräddarna tar mer ansvar i produktionen gällande kvalitets nivåer och tidsra- mar och inte bara koncentrera sig på sömnad så som var fallet tidigare. En ansvarig skräddare likt en koordinator, har kontakten med produktionsansvariga och förmedlar vidare till sina kollegor vilka ramar man har att följa. På så sätt blir alla skräddarna mer involverade i arbetet med bedömning av kvalitetsnivåer och förhållningsramar. Ateljéansvarig har dock fortfarande det övergripande budget och inköpsansvaret. Denna beskrivning kan förstärka teorin om att ansvarsfördelningen på arbetsplatser idag ser lite annorlunda ut i jämförelse med tidigare. Att
det förväntas att alla anställda tar ett större ansvar i den löpande verksamheten. Detta kan i sin tur leda till att kravet på anställda har förändrats.
” M: Ja jag tycker att det har ändrats mycket sedan jag började. När jag började var det så att man skulle sy (betoning), det var det man gjorde mest…man hade inte så mycket kontakt med kosty- mör. Då var det ateljéansvariga som var de som skötte kontakterna med kostymören…
”…Nu, är man ansvarig för en produktion och så är man den som kar kontakten med kostymören och förmedlar vidare till sina kollegor.”
…så som det är idag så har man (den som syr) inte budgetansvar med det är mycket mer man ska hålla reda på …jag vet att den här produktionen får ta så här många timmar och då ska man ju kommunicera med kostymören så man är överens om på vilket sätt vi ska sy det här och hur många timmar som får gå åt…så det inte går helt åt skogen..Men att man ska försöka hålla det och ska försöka förmedla vidare till den som syr att; …tänk på detta sätt…så inte någon sitter och syr handsydda knapphål.”
Intervjuperson V uttrycker att man i dennes verksamhet ofta har köpt in tjänster utifrån då
det saknades kompetens inhouse. Detta kan tyda på hur situation för småföretagare kan se ut när det handlar om kompetens och möjligheterna till anställning.
” V: …Absolut, en småföretagare har ju inte råd att heltidsanställa, det är alltså no way…så vi kö- per tjänster…det är ju det man får göra….Till och med för ett år sedan så köpte vi nästan bara in tjänster tillfälligt så det var bara till för ett år sedan som vi hade råd att ha anställda som rullade hela tiden…
---
” V: …den första vi anställde lärde vi upp inom bokföring o.s.v så att den personen skulle göra allt administrativt. Men när vi hade haft personen under ett år så var det ju jättekul för hon lärde sig ju en megamassa och vi lärde ju oss jätte mycket av henne också….Men för en småföretagare är det jäkligt dyrt för jag ska utbilda dig samtidigt som jag har fullt upp själv…Så det var fantastiskt det vi gjorde men egentligen hade vi inte råd med det…
I: Kanske det var en överlevnads strategi för stunden…
V: Ja och en lärdom för oss…Vi visste ju inte att steget till att anställa någon var jättestort för att vara egen…”
Intervjuperson V ger en intressant skildring av småföretagens förutsättningar när handlar om
att kunna vara flexibel vid marknadssvängningar. Detta kan ge en fingervisning om vilken kreativitet som krävs inom dagens företagande.
” V:…vi håller på med konfektion och där kan det ju gå uppåt och nedåt och där kan man ju se…det pratade vi redan om för något år sedan att vi kanske måste göra något annat, öppna hotell (menar i varumärkets namn) …alltså vem vet…en dag så kanske ingen köper vår typ av plagg och då har vi ingenting att göra…Ja rent adekvat …slutar folk att köpa vår typ av plagg för man inte har råd och tycker det går lika a bra med HM –kläder, då måste (betoning) vi göra något annat! ”
4.5.2 Miljötrenden
Under intervjuerna, med de personer som har anknytning till företag inom mode och konfek- tion, kom miljöperspektivet ganska snart i fokus. Den nya allmänna miljötrenden och diskus- sionerna kring klimatfrågor har satt en allt högre press på företagen. Både V och R tror att den nuvarande miljötrenden kommer att kunna sätta tydliga spår både på kort och lite längre sikt. I V:s verksamhet har man till och med tagit beslutet om att bara arbeta med ekologisk bomull som komplement till konstmaterialen. Under intervjun med intervjuperson R framkom en beskrivning om att både kunder och den yngre generationen anställda har andra förväntningar på miljöhänsynstagande idag. I verksamheten ger detta avtryck på så sätt att yngre anställda har högre förväntningar på företaget samtidigt som företaget i allt högre grad förväntar sig att anställda har miljömedvetenhet.
” R: …Miljötrenden ser ut att kunna sätta stora spår både på kort och lite längre sikt….den yngre generationen har ett helt annat miljötänk och krav…dessa (personer) ställer högre krav och kan sätta en press på förmågan att kunna matcha en förväntan gällande miljöarbete och miljöengage- mang.”
4.5.3 Upplevelser om kunskapsnivåer
Under samtalet med Intervjuperson A som har arbetat som hantverksspecialist under många år och har haft många gymnasiepraktikanter framkom en mängd givande åsikter gällande yrkes- utbildningens uppdrag och funktion. Intressant är att A också tidigare har varit aktiv inom skrädderiutbildningen på eftergymnasial nivå vilket kan öka trovärdigheten i resonemanget. A är av den uppfattningen att elever inom hantverksprogrammet Textil och Mode som vill vida- reutbilda sig till hantverksspecialist saknar tillräcklig förberedelse för att söka sig vidare till eftergymnasiala utbildningar som exempel Ky. Många av eleverna saknar tillräcklig söm- nadsrutin vilket gör att åtskilliga av dem misslyckas med att ta gesällbrev på eftergymnasial nivå. Häri ser A en problematik i att den otillräckliga förberedelsenivå som idag finns skapar vidare konsekvenser på eftergymnasial nivå och i förlängningen även i arbetslivet. Detta ef- tersom kvalitén på hantverkskunnandet sjunker.
A: ”… De (gymnasieeleverna) har säkert intresset men de hinner inte lära sig så mycket som de behöver, det är inte alls så många sömnadstimmar som behövs och de får inte upp någon rutin…. Min erfarenhet är att det är många som kommer dit(eftergymnasial utbildning) som skulle behövt lite mer utbildning för att kunna tillgodogöra sig utbildningen de får där och för att kunna hinna med att lära sig allt man ska lära sig….”
A är också av den uppfattningen att yrkesutbildningen i dag innehåller så många delar att det hindrar en specialisering inom hantverket. Av den anledningen upplevs hantverksprogrammet som alltför generell och splittrad.
4.5.4 Inriktningsspecifika förkunskaper och kunskapsnivåer
Under intervjuerna framkom en hel del åsikter och upplevelser gällande vilka förkunskaper och kunskapsnivåer som är aktuella inom resp. verksamhetsområdes kärnverksamhet.
För hantverksspecialisterna är själva hantverkskunskaperna i praktisk mening mycket viktiga, det vill säga att man ska ha inblick i konfektionstekniska lösningar, kunna utföra praktiska sömnadsmoment och ha en nivå av fackkunskaper som underlättar kommunikation och själv- ständigt arbete. I M:s verksamhet var även materiallära en speciellt viktig kunskap. A har uppfattningen att en anställd på assistentnivå i dennes verksamhet som ”bara” syr inte behöver så omfattande kunskaper medan den som möter kunden måste ha god kännedom. Hantverks- specialisterna har sällan kontakt med digital teknik och använde inte datorn som hjälpmedel därför är inte datorkunskaper i annat än grundläggande nivå prioriterade. På frågan om företa- gandekunskaper ansåg båda dessa att det räcker med grundläggande kunskaper för elever inom hantverksprogrammet vilka kan ge en övergripande förståelse för hur en verksamhet fungerar. I det fallet någon ämnar starta eget efter avslutade studier är det bättre att man lär sig den företagandekunskapen i efterhand. Att ha någon djupare ämneskunskap inom detta ämne på gymnasienivå anser båda är att slösa bort värdefull tid som kan läggas på annat. Inom Mode och konfektionsverksamheterna är båda intervjupersonerna V och R överens om att det fodras adekvata inriktningsspecifika kunskaper för resp. tjänsteområde i kärnverksam- heten exempel trendkänslighet, produktionsteknik, materiallära. Inom butiksverksamheten är det däremot inte nödvändigt med särskilda teoretiska förkunskaper, istället är de personliga egenskaper mycket viktiga. Kvalitetsmedvetenhet är något som värdesätts mycket högt inom alla tjänsteområden i båda verksamheterna. Materiallära anses också viktigt att kunna. Digital teknik, i form av framförallt CAD-program finns representerade inom båda verksamheterna. I R:s verksamhet har man dessutom datoriserad mönsterhantering som kräver specialkunskaper. Att kunna göra produktionstekniska framställningar som ger en god kommunikationsgrund genom hela produktionsprocessen anses värdefulla oavsett vilket medialt verktyg som an-
vänds. På frågan om företagandekunskaper var detta inte något som särskilt efterfrågades på gymnasial nivå mer än att det kan vara bra att ha grundläggande kunskaper. I R:s verksamhet har den som arbetar i inköpsrollen oftast någon form av eftergymnasial utbildning.
5 Diskussion
I det här kapitlet behandlas diskussionen kring vilken nytta den nya gymnasieutredningens förslag om ökad specialisering kan ha för elever inom HV -Textil & Mode85 med anledning
av de resultat som framkommit i undersökningen. Diskussionen är i första hand fokuserad på frågan om en mer specialiserad yrkesutbildning kan möta de krav som ställs inom branschen och iså fall på vilket sätt. Kapitlet inleds med en allmän reflektion kring undersökningen, där- efter diskuteras resultaten i tur och ordning utifrån frågeställningarna. Kapitlet avslutas med en sammanfattande avslutning med förslag på vidare forskning.