Vem bär det sociala ansvaret?

Kommunen, menade alla respondenter, hade det yttersta ansvaret och hänvisade då till svensk hyreslagstiftning, där det uttryckligen står att kommunen har ansvar för kommunens bostadsförsörjning. Susanna Höglund från SABO svarade att på grund av att ett kommunalt bostadsföretag är geografiskt bundna till sin kommun, blir de också oundvikligen långsiktiga aktörer på en lokal marknad. Vilket då även gör att kommunala bostadsbolag kommer ta ett större ansvar för att bidra till en positiv utveckling på respektive ort. Men att via bland annat hållbarhetskrav kan man även se att privata aktörer har börjat ta ett större socialt ansvar (Susanna Höglund, 2019-04-16). Hon nämner även att en kommun inte kan överlåta hela bostadsförsörjningen på sitt allmännyttiga bolag, man kan dock använda det som ett verktyg för att tillgodose det behov som finns. Och att det finns en begränsning för vad allmännyttiga kommunala bolag kan göra, då de ska bedrivas på affärsmässiga principer. Men att:

“Samtidigt kan man konstatera att många av de åtgärder man gör med ett långsiktigt perspektiv, för att stärka ett område socialt, det är ju faktiskt också långsiktigt bra för affären”

(Susanna Höglund, 2019-04-16).

Hon menar att det sociala ansvaret för ett kommunalt bostadsbolag är en balansgång mellan att vara ett verktyg för bostadsförsörjningen samtidigt som man ska bedriva sin verksamhet affärsmässigt (Susanna Höglund, 2019-04-16).

Christina Lundby gav några exempel på hur MKB som kommunalt bostadsbolag konkret jobbar med ett större socialt ansvar. Där bland annat MKB går in och stöttar med extra läxhjälp i vissa områden, och erbjuder ungdomar två veckors sommarjobb ifall de klarar att höja sina betyg med 10% (Christina Lundby, 2019-04-17). Christina Lundby gick också in på hur MKB genom sitt sociala ansvar försöker motverka segregation mer än att till exempel bara acceptera försörjningsstöd som inkomst. Hon menade att mycket av segregation är kopplat till politiken och att ibland räcker det inte med att få till blandade upplåtelseformer. Genom EBO-lagen kan man välja att få ersättning för boende istället för att välja ett utvalt boende av migrationsverket, och att detta inneburit en ganska stor inflyttning till Malmö och således lett till trångboddhet i vissa områden (Christina Lundby, 2019-04-17). Där hon fortsatte att beskriva:

“För segregation är inte det bra. Så vi jobbar på många olika sätt. Sen går vi ju ihop med andra fastighetsägare, andra aktörer, för ensam är ju sällan stark.” (Christina Lundby, 2019-

04-17).

Hon fortsätter vidare att berätta att 100 miljoner SEK avsatts för bostadssociala frågor, för att möjligtvis kunna starta en stiftelse för att med andra aktörer jobba med bostadssociala insatser. Men att mycket av frågan rörande socialt ansvar och segregation också är kopplat till egenförsörjning, utbildning och att “människor ska ha en egen kraft” (Christina Lundby, 2019- 04-17). Vi kom också in på frågan om vad privata aktörer har för socialt ansvar. Där nämnde hon återigen att MKB har nära samarbete med många privata aktörer, och att det finns många duktiga privata aktörer sett till socialt ansvar såsom Trianon och Stena Fastigheter (Christina Lundby, 2019-04-17). Men att en stor utmaning kan ligga i att MKB är en av få aktörer som accepterar försörjningsstöd sett till inkomstkravet för att hyra (Christina Lundby, 2019-04-17).

Joakim Lund pekade en del på MKB:s storlek samt dess lagstiftade ansvar. Och menade att de har en viktig roll, i och med sitt stora bestånd som kommunalt bostadsbolag, att fungera som en ledstjärna för andra. Eller som han uttryckte det: “Det de gör, gör ju andra, så de blir någon

slags förebild samtidigt som det är deras ansvar.” (Joakim Lund, 2019-04-08). Han diskuterade

också de privatas sociala ansvarstagande, och att man kunde önska ett större socialt ansvar från dem. Då de privata aktörernas syfte i grund och botten är att tjäna pengar tar de kanske inte det i samma utsträckning. Han tog dock också upp exempel om privata aktörer som tar ett socialt

ansvar och exemplifierade med, likt Christina Lundby, Trianon och Stena Fastigheter (Joakim Lund, 2019-04-08).

Anna Wiking diskuterade även hur man ser att privata bostadsbolag börjar ta ett allt större socialt ansvar. Hon pekade också ut några av de anledningar hon trodde skulle kunna ligga bakom (Anna Wiking 2019-04-11). Bland annat att det skulle kunna kopplas till ett större CSR- perspektiv (Corporate Social Responsibility), och att man strävar efter att bli mer av en samhällsaktör än enbart en bostadsaktör. Hon menar att man som privat aktör kan se hur detta påverkar både hyresgästen och fastigheten man förvaltar positivt (Anna Wiking, 2019-04-11). Anna Wiking fortsatte även genom att mena att de kommunala bolagen antagligen jobbat mest med de här sociala frågorna om man kollar bakåt, men privata aktörer ser att arbete med dessa typer av frågor faktiskt fungerar.

“Då är man inte dummare än att man vill göra samma. Och att det som funkar är inte bara att strunta i det, utan det är att satsa, vara involverad, delaktig och få med sig. Så att det får ringar på vattnet, fastighetsägare emellan.” (Anna Wiking, 2019-04-11).

En annan av anledningar varför privata aktörer också tar ett mer bostadssocialt ansvar tror Anna Wiking kan bero på den mediala bild som finns av Malmö. Fastighetsägare, speciellt de med ägare som sitter på annan ort, har börjat se att detta inte är något som gynnar branschen. I slutändan skulle detta kunna leda till en sämre investeringsvilja (Anna Wiking, 2019-04-11). Detta kan vara en av anledningar till att vi ser privata företag ta ett större socialt ansvar, där även Anna Wiking nämner Trianon som ett exempel på en sådan privat aktör. Som hon uttrycker det: “Som en aktör i en stad med utmaningar behöver man då också tänka var börjar

det?” (Anna Wiking, 2019-04-11).