Båstad Tennissällskap

Båstad Tennissällskap valdes ut som fallstudie eftersom det är en förening som haft mycket Idrottslyftsmedel under satsningens två första år, samt att den befinner sig i en kommun där det hamnade mycket Idrottslyftsmedel per invånare under satsningens två första år.

Tennis inom Idrottslyftet

Båstad Tennissällskap ingår i Svenska tennisförbundet. Detta är ett relativt stort förbund med cirka 104 000 medlemmar och 487 föreningar. Föreningarna är medelstora till stora med avseende på medlemmar per förening. Tennis är också en relativt stor barn- och

ungdomsidrott. Utmärkande är även att tennis är krävande gällande såväl anläggningar som kostnader för utövande (RF 2009c). Genom sin omfattande barn- och ungdomsverksamhet har Tennisförbundet tilldelats relativt mycket resurser inom ramarna för Idrottslyftet. Förbundet lade dessutom en oproportionerligt stor andel av sina Idrottslyftsmedel i Skåne under satsningens två första år (se s. 15).

Inom Idrottslyftet har förbundet utvecklat ett antal fokusområden inom vilka föreningar kunnat söka medel. Förbundet har också valt att fördela medel till sina specialdistriktsförbund (SDF) i relation till deras storlek. Föreningarna har informerats om satsningen via hemsida, mail och reguljär post, samt informatörer. Förbundet har tillämpat ett (enligt egen utsago) relativt enkelt ansökningsförfarande. I vissa fall har det räckt med att sätta kryss i en på förhand strukturerad mall. Förbundet har dessutom avsatt resurser motsvarande cirka en halvtidstjänst, samt styrgruppsarbete, för hanteringen av Idrottslyftet.

Båstad kommun

Båstad kommun är förhållandevis liten (sett till invånarantalet) och belägen i Skånes

nordvästra hörn. Invånarna har en relativt hög utbildnings-, inkomst- och valdeltagandenivå. Kommunen kan i denna mening betecknas som socioekonomiskt välmående. Ohälsotalet är också lågt. I Båstad finns havskust (och således goda förutsättningar för vattensporter). Dessutom kännetecknas kommunen av starka traditioner i idrottsgrenarna tennis, golf och segling.

29 Båstad är den kommun i Skåne där det hamnat mest Idrottslyftsmedel per invånare under satsningens två första år (96 kr per invånare och år). Men det är samtidigt en relativt liten andel av kommunens idrottsföreningar som haft Idrottslyftsmedel. Förklaringen är att ovanligt stora resurser tillförts Båstad TS. Totalt sett har det betalats ut 1 376 000 kr i Idrottslyftsmedel till 13 olika föreningar, inom 10 olika idrotter (se tabell 5).

En dryg miljon av dessa medel tilldelades Båstad TS. Båstad som kommun är alltså ett anmärkningsvärt fall där en förening fått mer än 3 gånger så mycket medel som övriga tolv föreningar med medel i kommunen tillsammans. Båstad kommun och Båstad TS bör därför i denna studie betraktas som extremfall, med avsevärd betydelse för studiens utfall. De bör dock inte, av denna anledning, negligeras - tvärtom, då dess status som avvikande extremfall är ett viktigt och intressant resultat (se vidare s. 29).

Båstad Tennissällskap

Båstad TS har cirka 250 aktiva medlemmar. En stor del av verksamheten utgörs av en tennisskola. Föreningen är även engagerad i den tennisprofil som ges vid ortens

högstadieskola, och det finns ett nationellt tennisgymnasium i Båstad där föreningen svarar för delar av verksamheten. Totalt omfattar verksamheten cirka 50 timmars tennisspel om dagen på sex inomhusbanor. Föreningen har en tydlig elitidrottsinriktning, och visionen är att vara en ledande tennisförening i Sverige med avseende på att arrangera tävlingar och förädla tävlingsspelare. Föreningen är ensam ägare av ett aktiebolag som äger anläggningen Båstad Sportcenter, vilken omfattar 14 utomhus- och 6 inomhusbanor, idrottshall, hotell,

utbildningslokaler, sport shop och restaurang. En del av bolagsvinsten går till föreningen. Därutöver är medlemsavgifter, bidrag och tävlingsintäkter viktiga inkomstkällor.

Båstad TS har en styrelse bestående av välutbildade män med höga positioner i näringslivet. Många av föreningens centrala funktioner utgörs av arvoderad personal. Föreningen har tre heltidsanställda, fördelade på tränare, ledare, och administration. Bolaget omfattar också ett kansli. Föreningens ideella engagemang yttrar sig främst i form av kommittéer som diskuterar hur verksamheten bör bedrivas. Det finns också ”eldsjälar” som ställer upp och löser

oförutsedda problem närhelst det behövs.

Tabell  5  Idrottslyftet  i  Båstad  

Idrott IF  (n) tkr Fotboll 3 72 Segling 2 140 Tennis 1 1066 Friidrott 1 31 Golf 1 20 Bordtennis 1 15 Volleyboll 1 15 Innebandy 1 6 Ridsport 1 6 Skolidrott 1 4 SUMMA 13 1376

30

Föreningen har nära samarbete med såväl det regionala som det nationella tennisförbundet, med avseende på tävlingar, läger och tennisgymnasiet. Förbundets regionala förbund, och en filial till det nationella förbundet, är också placerade i Båstad. De har därtill inlett samarbete med andra föreningar på orten, och relationen till kommunen är god.

Båstad TS bedriver ett aktivt utvecklingsarbete. Därtill görs regelbundna uppföljningar för att identifiera nya utvecklingsområden. Föreningen har hållits välinformerad om Idrottslyftet via förbundet.

Båstad TS valdes ut som fallstudie eftersom föreningen haft medel under satsningens två första år, samt att den befinner sig i en kommun där det hamnat mycket Idrottslyftsmedel. Föreningen fick en dryg miljon kronor från RF under satsningens två första år.

Till en början visade det sig emellertid svårt att få information om hur dessa betydande belopp hade utnyttjats. Från tennisförbundets sida meddelades att hela det interna arbetet med

Idrottslyftet nyligen hade omorganiserats och att det därför inte var möjligt att närmare redogöra för varför Båstad TS beviljats dessa betydande summor. Samtidigt ställde sig föreningens företrädare frågande till att man över huvud taget hade bedrivit något

idrottslyftsprojekt under perioden 2007-2008 - även här dock med tillägget att svaret kunde bottna i okunskap till följd av omorganiseringar med innebörden att många som var

verksamma under den aktuella perioden idag har lämnat föreningen. Först efter lång tid, och återkommande kontakter med både föreningen och förbundet, bringades dock viss klarhet i hur dessa Idrottslyftsprojekt hade genomförts. Och symptomatiskt nog var det Svenska tennisförbundet som kom med informationen.

Båstad TS tilldelandes strax över en miljon kronor åren 2007-2008 (år 1-2 av satsningen) för att anordna tävlingsarrangemang, lägerverksamhet och bedriva skolsamverkan. Störst andel av bidraget gick till tävlingsverksamhet (60 procent av det totala beloppet). Dessa

arrangemang hade ”internationell karaktär i syfte att stimulera de lite äldre juniorerna till att fortsätta med tävlingsspel ända upp i senioråldern”. Lokala ungdomar engagerades som domare och funktionärer - i övrigt var verksamheten avsedd för ungdomar från hela världen. En del tävlingar anordnades även på nationell nivå.

Lägerverksamheten (25 procent av beloppet) hade som övergripande syfte att stimulera ungdomar ”till mer tävlingsspel och en ökad vilja till att välja tennisen som just sin sport”.

31

Dessa medel riktades till ett hundratal ungdomar från hela landet som periodvis kom till Båstad för att träna och tävla.

Det sista delprojektet, samverkan med skolan (15 procent), innebar att högstadieungdomar i Båstad erbjöds möjlighet till tennisträning i direkt anslutning till skoldagen.

Enligt Svenska tennisförbundet var Båstad TS således i högsta grad aktiv inom Idrottslyftet under åren 2007-2008. I flera avseenden skiljde sig emellertid klubbens två största satsningar - tävlingsarrangemang och lägerverksamhet - från traditionella Idrottslyftsprojekt på lokal nivå. För det första genomfördes aktiviteterna i nära samarbete med förbundet. För det andra var satsningarna nationella (och delvis även internationella). I enlighet med Svenska

tennisförbundets övergripande målsättningar så hade projekten till syfta att öka andelen tävlingsspelare och att behålla fler ungdomar i tennisen i övre tonåren. Men det handlade knappast om att öka nyrekryteringen till just Båstad TS eller att få fler av föreningens unga utövare att stanna kvar. Därmed kan aktiviteterna inte heller ses som förenliga med

Riksidrottsförbundets riktlinjer för hur medlemsförbunden ska utnyttja den del av Idrottslyftet som avser s.k. föreningsstöd på lokal nivå. Den bild som framträder är således att förbundet i detta fall tillgodogjort sig resurser som avsetts till lokal föreningsutveckling för att finansiera ungdomssatsningar på nationell nivå. Måhända kan detta även förklara varför företrädare för Båstad TS inte sade sig minnas några Idrottslyftsprojekt under den avsedda perioden.

Aktiviteterna som genomfördes var visserligen i föreningens regi - men på uppdrag av förbundet och utan avsikt att utveckla den egna klubbverksamheten.

Det kan tilläggas att Svenska tennisförbundet motiverat ovanstående satsningar med att aktiviteterna kommit ”många fler till del än enbart medlemmarna i Båstad TS”. Därtill har samarbetet med Båstad TS berättigats med hänvisning till ortens långa tennistradition och att föreningen utgör en av landets främsta och mest aktiva tennisklubbar. Men detta förtar inte slutsatsen att Svenska tennisförbundet åren 2007-2008 frångick Riksidrottsförbundets bidragsbestämmelser inom Idrottslyftet. Och förlorarna blev därmed landets närmare 500 lokala tennisklubbar som gick miste om en dryg miljon kronor som hade kunnat användas för att utveckla den lokala föreningsverksamheten.

Ovanstående omständigheter får konsekvenser för möjligheten att använda Båstad TS som fallstudie i denna undersökning. Föreningens Idrottslyftssatsningar var i praktiken snarare beställningsuppdrag från förbundet än insatser i syfte att utveckla den egna verksamheten. Samtidigt råder det ingen tvekan om att Båstad TS är en driven förening som bedriver ett

32

aktivt och kontinuerligt utvecklingsarbete. Även under senare år har föreningen även

genomfört (egna) Idrottslyftsprojekt. Av detta följer att klubben behållits i denna studie som exempel på en förening som tilldelats betydande Idrottslyftsmedel i den kommun i Skåne där det hamnat mest Idrottslyftsmedel per invånare.