Skromberga Ryttarförening

Skromberga Ryttarförening valdes ut för fallstudie då det är en förening som haft

Idrottslyftsmedel under satsningens två första år, samt att den befinner sig i en kommun där det hamnade lite Idrottslyftsmedel per invånare under satsningens två första år.

Ridsport inom Idrottslyftet

Skromberga Ryttarförening är ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Detta är ett relativt stort förbund med ca 170 000 medlemmar och 923 föreningar. Förbundets föreningar är medelstora med relativt många medlemmar per förening. Ridning är dessutom en stor barn- och ungdomsidrott. Sporten är relativt krävande gällande anläggningar och dyr att engagera sig i (RF 2009c). Genom omfattande barn- och ungdomsverksamhet har ridsporten tilldelats

35

relativt mycket resurser inom ramarna för Idrottslyftet. Förbundet lade en oproportionerligt liten andel av sina Idrottslyftsmedel i Skåne under satsningens två första år (se s. 15). Förbundet har riktat sin satsning varje år i enlighet med Riksidrottsförbundets övergripande riktlinjer. Dessa har i regel legat i linje med ridsportens behov. För föreningar vars

ansökningar överensstämt med riktlinjerna har det inneburit större möjlighet att beviljas medel. Därtill har utbildning för ungdomsledare varit högprioriterat. I övrigt har förbundet haft stor frihet gällande ansökningarnas innehåll. Förbundet har informerat föreningar om Idrottslyftet via hemsida, broschyr som brev, medlemstidning, SDF-konsulenter och

nyhetsbrev. Förbundet har avsatt resurser till 1,5 tjänst, samt styrgruppsarbete, för hanteringen av Idrottslyftet.

Bjuvs kommun

Bjuvs kommun är en relativt liten inlandskommun (sett till invånarantalet) i Skånes nordvästra delar. Invånarna i kommunen har en relativt låg utbildnings-, inkomst- och valdeltagandenivå. Kommunen kan i denna mening betecknas som socioekonomiskt ansträngd. Ohälsotalet är också relativt högt. Bjuv saknar havskust, ishall,

motorsportanläggningar, samt universitet och högskola. Bjuv är den kommun i Skåne i vilken det hamnat 5:e minst Idrottslyftsmedel per invånare under satsningens två första år (20 kr per invånare). Det är också en liten andel av kommunens idrottsföreningar som haft Idrottslyftsmedel. I Bjuv har det betalats ut ca 296 000 kr till 9 föreningar eller

föreningssektioner inom 7 idrotter. Relativt få föreningar från relativt få idrotter har således erhållit medel i Bjuv (se tabell 7).

Skromberga ryttarförening

Föreningen är liten med endast privata ryttare. De bedriver ingen ridskola. Klubben har cirka 30 medlemmar, en stor skillnad mot de 200-300 medlemmar de hade för bara några år sedan. Föreningen kan inte söka LOK-stöd då de har så få unga utövare. Breddidrottstänkande med socialt fokus går före elitidrottstänkande. Föreningens ambitioner är att få klubben att leva upp igen. Styrelsen har nyligen förnyats och sedan dess har föreningens mål och strategier stramats upp. Föreningens anläggning består av ett ridhus, en hoppbana, en dressyrbana, ett klubbhus, och ett domartorn. De har inget stall och det finns inga hästar inkvarterade på

Tabell  7  Idrottslyftet  i  Bjuv  

Idrott IF  (n) tkr Fotboll 3 103 Brottning 1 119 Ridsport 1 25 Gymnastik 1 21 Innebandy 1 15 Tennis 1 10 Simning 1 3 SUMMA 9 296

36

anläggningen. Föreningens främsta inkomstkälla är inkomster som genereras vid tävlingar och den främsta utgiftsposten är omkostnader för att driva anläggningen.

Föreningens styrelse utgörs uteslutande av kvinnor, yrkesverksamma främst inom sjukvård och ekonomi. Övriga ledare är tränare och ledare för olika discipliner. Föreningen har ingen anställd personal, även om tränarna är arvoderade i bemärkelsen att de får ersättning direkt av sina elever. Föreningens styrelseledamöter är desamma som dess ledare för de olika

disciplinerna. Dessa personer kan också betecknas som föreningens eldsjälar. Det är en liten grupp individer som får allt att gå runt i föreningen.

Föreningen har sparsam kontakt med det regionala ridsportförbundet. De har haft kontakt med Skånes idrottsförbund, men kommunikationen har nästan uteslutande handlat om

implementeringen av det nya IT-systemet Idrott online. Klubben samarbetar med föreningar i sin omgivning men inställningen till kommunen är relativt kylig. De menar att Bjuv är en passiv kommun som sällan eller aldrig hör av sig eller ens svarar på förfrågningar.

Utvecklingsarbetet har tilltagit sedan styrelsen förnyades. Arbetet är nu målinriktat med ekonomisk budgetering och finansiella investeringar. Bristen på ideella ledare är emellertid ett hinder för utveckling. Anläggningsfrågan är också en nyckel till framtida utveckling.

Skromberga RF valdes ut som fallstudie eftersom föreningen hade haft medel under satsningens två första år, samt att den befinner sig i en kommun där det hamnat lite Idrottslyftsmedel. Vid närmare efterforskningar visade det sig inte bara att de haft ett Idrottslyftsprojekt, utan att detta också, i viss mening, varit framgångsrikt, då det hade

inneburit att flera hundra nya barn och ungdomar engagerades i verksamheten. Problemet var dock, att när projektpengarna tog slut övergick den ansvarige projektledaren till en annan förening. Följden blev att i stort sett samtliga av de barn och ungdomar som engagerats i föreningen genom projektet antingen följde med tränaren till den nya föreningen, försvann till andra föreningar, eller slutade helt. När projektet nådde sin höjdpunkt i föreningen hade den mellan två- och trehundra medlemmar, idag är de cirka 30 stycken.

Fallet Skromberga RF illustrerar två uppenbara risker med satsningar i projektform. Den första risken är att verksamhet som blir allt för personberoende riskerar att falla samman om denna person lämnar verksamheten. Den andra risken är att projekten blir en tillfällig injektion, som sedan försvinner utan att lämna några långvariga effekter efter sig.

37

Skromberga RF har, sedan ovanstående projekt avvecklats, haft planer på att söka nya medel, men de anser sig inte vara särskilt väl insatta i förutsättningarna för satsningen. Nuvarande information har de sökt upp via förbundets hemsida, men information kan ha gått förlorad i samband med att styrelsen förnyades. Att medvetenhet om satsningar som Idrottslyftet kan gå förlorad i samband med omorganiseringar inom föreningar, leder till frågan om hur idrottens förbund arbetar med att kontinuerligt förbättra kunskapen om Idrottslyftet bland sina

föreningar.