Böckerna i en undervisningskontext

Som vi nämnde i inledningen, förekommer svårigheter i både undervisning och hos elever att sammanlänka dåtid, nutid och framtid. Utifrån den utgångspunkt vi hade, att se hur skönlitteratur kan utveckla elevernas historiemedvetande, visar vårt resultat att genrerna historiska romaner och science fiction-romaner har potential att göra detta.

Det här avsnittet kommer att handla om vår tredje frågeställning, om hur man kan arbeta med böckerna i en undervisningskontext. Vi tror precis som Queckfeldt (2009) och Ingemansson (2007) att det krävs mer än att bara läsa en historisk roman för att historiemedvetande ska utvecklas.

Sorkspolingen

Vi ser flera möjligheter med att använda Sorkspolingen i historieundervisningen, dels för att den svarar bra mot läroplanens centrala innehåll och dels för att den har potential att utveckla historiemedvetandet hos eleverna. I Sorkspolingen finns flera uppslag till att diskutera skillnader och likheter i levnadsvillkor mellan medeltiden och idag. Boken synliggör främst barnen och kvinnornas situation. Nils, som Märta möter i boken, bor och arbetar för brödfödan hos en köpmansfru i Visby, tillsammans med sin bror, då deras föräldrar dött i pesten. I dialoger med de personer som Märta möter framkommer även att flickor vanligen inte gick i skolan eller deltog i krig under medeltiden, samt att kvinnor kunde bli anklagade för att vara häxa om de visste för mycket om saker och ting (även om det är ovisst huruvida häxprocesser startade så tidigt i Norden). Förutom barn

38

och kvinnors levnadsvillkor förmedlas även information kring folktro om “de underjordiska”, svenskarnas relation till danskar, en inblick i ståndssamhället och viss medeltida arkitektur. Eftersom berättelsen även tar utgångspunkt från ett museiföremål samt Visbys medeltidsvecka, passar boken bra att använda om man som lärare vill arbeta med följande punkter ur det centrala innehållet för årskurs 4-6:

• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

• Exempel på̊ hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

(Skolverket, 2011, s. 174-175)

Diskussioner och arbete med bokens innehåll kan även leda till att flera av kunskapskraven i läroplanen uppfylls, då eleverna bland annat ska undersöka och beskriva likheter och skillnader i levnadsvillkor under olika tidsperioder (Skolverket, 2011). Om boken dessutom diskuteras i förhållande till andra källor om slaget vid Visbys ringmur 1361 kan lärare även arbeta mot följande kunskapskrav:

Eleven kan tolka och visa på̊ spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder (Skolverket, 2011, s. 178).

Om lärare väljer att arbeta med Sorkspolingen i historieundervisningen kan de behöva förstärka framtidskopplingen för att utveckla historiemedvetandet hos eleverna. Detta eftersom vi upplevde att framtidsperspektivet inte var lika tydligt som de andra tidsperspektiven. Förslagsvis skulle lärare kunna förstärka detta perspektiv genom att samtala med eleverna om vad de tror att Märta mött om hon istället hade förflyttats in i framtiden. Eller också skulle en diskussion om källor kunna föras, vad eleverna tror att människor i framtiden skulle tro och tänka om vår tid utifrån våra lämningar. Lärare skulle kunna arbeta ämnesövergripande med boken, förutom historieämnet tror vi att lärare med fördel skulle kunna koppla arbete med boken till svenskämnet.

39

Uttagningen

Vad gäller Uttagningen tror vi att även denna bok med fördel kan användas i historieundervisningen med tanke på dess potential att utveckla historiemedvetande. Som den starka framtidsskildringen den är, finns fördelaktiga möjligheter som kan tas tillvara i undervisningen. Bokens svaghet som nämndes tidigare, behöver kompletteras för att skapa en tydlig länk mellan alla tre tidsperspektiv. Med bakgrund mot att Uttagningen behöver en tydligare koppling till dåtiden i form av historisk kunskap skulle förslagsvis innehållet i boken kunna kopplas till det centrala innehåll i kursplanen för historia i årskurs 4-6 som handlar om handel, jordbrukets omvandling, befolkningsökning, industrialiseringen och dess miljöpåverkan. Detta kan med fördel knytas till bokens handling som utspelar sig i en framtida stad som tvingats anpassa sig till klimatförändringar. Uttagningen skulle också kunna kopplas till svenskämnet eller till geografiämnet och hållbar utveckling, då flertalet kopplingar till klimatförändringar, livsstilsanpassningar och ökad befolkningsmängd tas upp i boken. Utifrån bokens innehåll kan begrepp som förändring, likheter och skillnader, orsak och konsekvens diskuteras och förstås i relation till samhällsutveckling och klimatförändringar. Dessa historiska begrepp ingår även i det centrala innehållet för kursplanen i historia (Skolverket, 2011). Nedan följer vilket centralt innehåll som kan kopplas till boken:

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.

• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper. (Skolverket, 2011, s. 191).

• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. (Skolverket, 2011, s. 191).

För att eleverna ska få möjlighet att använda och förstå historiska begrepp samt reflektera kring skillnader mellan då, nu och framtid kan boksamtal vara en effektiv diskussionsform. Förslagsvis kan skillnader och likheter mellan dåtidens och nutidens klimat diskuteras. Genom boksamtalen kan eleverna sätta ord på egna reflektioner om olika framtidsscenarier utifrån klimat och hållbar utveckling. Som tidigare nämnts

40

använde sig Ingemansson (2010) av boksamtal i sin forskning kring hur historiemedvetande utvecklas hos barn i mellanåldrarna.

Om eleverna läser Uttagningen och läraren gör ovanstående kompletteringar kan kunskapskravet som handlar om att elever ska föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar eftersträvas (Skolverket, 2011). Genom att låta eleverna inhämta kunskap om dåtidens påverkanfaktorer på miljön kan detta leda till att eleverna får förståelse för dåtiden samt en handlingsberedskap inför framtiden.

Om undervisningen kompletterar med historisk kunskap, innebär detta att dåtidsperspektivet förstärks. Uttagningen kan på så sätt uppfylla Ammerts (2009) teori om att historiemedvetandet utvecklas när samtliga tidsperspektiv är sammanlänkade och tankeprocesser kring samband, likheter och skillnader dessa emellan görs.

Sammanfattningsvis kan vi se att både Sorkspolingen och Uttagningen kan användas i historieundervisningen på mellanstadiet. Med några kompletterande synvinklar från läraren kan historiemedvetandets samtliga tre tidsperspektiv adresseras i arbetet med böckerna. Vi har även diskuterat huruvida alla tre tidsperspektiv verkligen behöver täckas in i alla “historieteman”. Kanske kan de två skönlitterära genrerna komplettera varandra, då den ena har mer fokus på dåtid-nutid och den andra mera nutid-framtidfokus. Undervisningen som helhet får på så sätt in historiemedvetandets samtliga tre tidsperspektiv på ett naturligt sätt.

I fråga om exakt hur böckerna ska bearbetas i klassrummet anser vi får vara upp till varje enskild undervisande lärare, eftersom metoden kan påverkas av klassammansättning, resurser och tidsåtgång. Lärare kan använda hela eller delar av böckerna, läsa i helklass eller grupper, högläsning eller individuell läsning. Möjligheterna är många.

41