För att besvara våra frågeställningar har vi gjort en analys av barnböckerna Sorkspolingen och Uttagningen utifrån Renanders (2007) analysmodell
Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning, som kan synliggöra element
som potentiellt kan utveckla historiemedvetande. I analysen framkom det att det finns förutsättningar i båda böcker som kan leda till att utveckla historiemedvetandet hos elever. Även teorierna bekräftade detta, samt att läsandet av skönlitteratur i historieämnet har potential att utveckla samtliga delar av historiemedvetandet på det sätt som Jeismann definierat begreppet, med både de intellektuella och emotionella aspekterna av det.
I Sorkspolingen yttrar sig förutsättningarna för att utveckla historiemedvetande i form av den historiska kunskapen om medeltiden som förmedlas, de tydliga kopplingarna och jämförelserna mellan dåtid och nutid, samt identifikationsmöjligheterna med romankaraktären Märta. Förutsättningarna i Uttagningen utgörs av identifikation med romankaraktären Linux, den frånvarande berättaren och de inre synvinklarna vilka skapar utrymme för reflektion, samt det starka framtidsperspektivet. Vi upplevde dock att Sorkspolingen behöver kompletteras med ett tydligare framtidsperspektiv och Uttagningen med historisk kunskap i en undervisningssituation, så att samtliga tidsperspektiv blir lika framträdande.
Analysen av den historiska romanen bekräftar Renanders (2007) resultat, där hon fann ut att Arn-böckerna kan utveckla historiemedvetande. Vi tog i vårt arbete fasta på Queckfeldts (2009) ord om att kritiskt granska skönlitteratur, även om vi inte höll med henne om och motbevisade hennes kritik mot populärlitteraturen. Då både hon, Öhman (1991) och Ingemansson (2007) menade att skönlitteraturen inte bör stå som ensam utvecklare av historiemedvetande, diskuterade vi även undervisningsförslag med inspiration från Ingemanssons (2007) förslag på metoder.
Utifrån den vetenskapliga analys vi gjort och våra förslag på hur böckerna kan användas i historieundervisningen, kan vi endast svara på vilka förutsättningar och potential böckerna har i teorin för att utveckla historiemedvetande. Både böckerna och undervisningsförslagen skulle behöva testas i praktiken för att bekräfta att historiemedvetandet faktiskt utvecklas hos eleverna i arbetet med böckerna. Metoden som lett fram till vårt resultat kan också diskuteras och problematiseras utifrån vårt val
42
att använda Renanders analysmodell. Vi ser att det kan finnas en risk att analysen kan ha blivit godtycklig, med tanke på att vi aktivt letat efter de litterära greppen som modellen tar upp. Modellen kan också kritiseras något eftersom den inte säger någonting om i hur stor utsträckning som de litterära greppen behöver förekomma för att olika slutsatser ska kunna dras. Bortser man från detta och ser till det faktum att vi i våra analyser av böckerna strävat efter att vara så kritiska som möjligt, så är resultatet tydligt. De två böcker vi analyserat har potential att utveckla historiemedvetande hos elever i mellanstadiet. Vi tror även att andra böcker inom våra analyserade genrer kan ha samma potential.
Vad har vi då bidragit med i förhållande till den forskning som finns sedan tidigare? Utifrån våra textanalyser har vi presenterat två skönlitterära bokexempel som med fördel kan användas inom historieämnet i mellanstadiet för att utveckla elevernas historiemedvetande. Vi har även visat hur en ny genre i sammanhanget, science fiction, kan höra hemma i historieämnet. Detta innebär att populärlitteraturen, som science fiction är en del av och vilken Queckfeldt (2009) har uttryckt sin skepsis gentemot, har visat sig vara ett användbart läromedel för att utveckla historiemedvetande hos elever. Då vi båda erfarit att dåtidsperspektivet och nutidsperspektivet ofta är överrepresenterat i historieundervisningen och i de läroböcker i historia vi tagit del av, tror vi att skönlitterära böcker inom genren science fiction kan skapa en balans mellan historiemedvetandets perspektiv genom att tillföra ett tydligare framtidsperspektiv. På detta sätt blir alla tre tidsperspektiv närvarande, vilket vi tror underlättar för elever att kunna göra kopplingar och samband mellan dåtiden, nutiden och framtiden. Eftersom science fiction-romanen ofta skildrar versioner av framtiden skapar den andra möjligheter jämfört med historiska romaner. Genom att reflektera utifrån en framtidsskildring, om vad som ledde fram till den värld som skildras och vilka faktorer och handlingar som ligger bakom den, tror vi att elever kan bli mer medvetna om sin handlingskraft och förmåga att påverka nuet, för att sedan göra jämförelser med hur dåtiden påverkat vår samtid. Vi tror att genren science fiction kan skapa andra sorters frågor och funderingar än vad den historiska romanen förmår att göra.
Vad gäller vidare forskning hade det varit intressant att genomföra en empirisk studie där mellanstadieelever läser Sorkspolingen och Uttagningen i samband med att lärare genomför våra förslag på kompletterande undervisning, för att sedan analysera huruvida elevernas historiemedvetande utvecklats. Det hade även varit intressant att
43
analysera andra skönlitterära genrers potential. Genren självbiografi hade varit intressant att analysera eftersom den ofta skildrar en persons liv under en längre tidsperiod. Även genren fantasy vore av intresse då denna genre är populär bland vår målgrupp men också eftersom vi tror att genren kan ha unika kvalitéer som potentiellt också kan utveckla historiemedvetande.
Så här i efterhand kan det vara intressant att reflektera kring vad vi hade kunnat göra annorlunda i arbetet. I och med att vi har visat potentialen hos en ny litterär genre inom historieämnet, hade det möjligen varit intressant om vi istället hade valt att analysera två stycken science fiction-romaner för att förstärka vårt resultat. Detta hade dock stridit mot våra egna intressen, som låg i att bekanta oss med två olika genrer. Hade vi gjort valet idag hade vi gjort samma urval eftersom vi upplever att de två böckerna kompletterar varandra med sina olika tidsperspektiv. Detta gäller även för vårt val av metod. Att använda Renanders analysmodell har varit ett applicerbart verktyg för att synliggöra vad det är i böckerna som visar förutsättningar för att utveckla historiemedvetande. Denna kommer vi att använda när vi i framtiden väljer skönlitteratur till undervisningen. Genom att analysera de litterära greppen kan vi bedöma huruvida skönlitterära böcker är lämpliga att använda eller inte.
Då Skolinspektionens rapport (2014) vittnade om bristande förmåga hos elever att koppla samman historiemedvetandes tidsperspektiv, skulle våra exempel på skönlitterära böcker kunna vara ett medel att överbrygga dessa brister. Som snart nyutexaminerade lärare upplever vi att vi nu har fått kompetens om hur vi kan gå tillväga för att skapa möjligheter för att uppfylla det övergripande syftet för kursplanen i historia, nämligen att utveckla elevernas historiemedvetande. “Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på̊ framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden” (Skolverket, 2011, s. 172). Vi hoppas att detta examensarbete kan inspirera framtida kollegor till att våga använda inte bara historiska romaner, utan även science fiction-romaner i historieundervisningen.
44
Referenser
Alm, Martin (2009). “Historiens ström och berättelsens fåra”. I Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander (red.). Historien är nu - En introduktion till historiedidaktiken, s. 255- 270. Lund: Studentlitteratur.
Alvén, Fredrik (2011). Historiemedvetande på prov: en analys av elevers svar på
uppgifter som prövar strävansmålen i kursplanen för historia. Lic.-avh. Lund: Lunds
universitet.
Ammert, Niklas (2009). "Finns då (och) nu (och) sedan? - Uttryck för
historiemedvetande i grundskolans historieböcker". I Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander (red.). Historien är nu - En introduktion till historiedidaktiken, s. 293-307. Lund: Studentlitteratur.
Claesson, Maths (2013). Uttagningen. Stockholm: Bonnier Carlsen.
Danielsson Malmros, Ing-Marie (2012) Det var en gång ett land.. : Berättelser om
svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar. Lund: Lunds
universitet.
Hartsmar, Nanny (2001). Historiemedvetande: elevers tidsförståelse i en skolkontext. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan, Malmö.
Hermansson Adler, Magnus (2009). Historieundervisningens byggstenar. Stockholm: Liber AB.
Historiemedvetande (2016). Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/historiemedvetande (hämtad 2016-03-18)
45 Historisk roman (2016). Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/historisk-roman (hämtad 2016-02-04).
Jensen, Bernard Eric (1997). ”Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik”. I Karlegärd, Christer & Karlsson, Klas-Göran (red.). Historiedidaktik, s. 49– 81. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Klas-Göran (2009). ”Historiedidaktik: Begrepp, teori och analys”. I Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.). Historien är nu: en introduktion till
historiedidaktiken, s. 25-69. Lund: Studentlitteratur.
Mary Ingemansson (2010). ”Det kunde lika gärna ha hänt idag.” Maj Bylocks
Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Göteborg:
Makadam, 2010.
Mary Ingemansson (2007). Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i
mellanåldrarna. Institutionen för humaniora. Växjö universitet.
Populärlitteratur (2016). Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/populärlitteratur (hämtad 2016-03-18).
Queckfeldt, Eva (2009). ”Det var en gång…” I Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.). Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, s. 73-90. Lund: Studentlitteratur.
Queckfeldt, Eva (1996). Den historielösa historiska romanen. Historielärarnas
förenings årsskrift. 1995/96, s. 63-70.
Renander, Carina (2007). Förförande fiktion eller historieförmedling?: Arn-serien,
historiemedvetande och historiedidaktik. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola,
46
Rudnert, Joel (2010). En översikt över historiedidaktisk forskning med inriktning mot
yngre. Lärarutbildningen, Malmö högskola
Rudnert, Joel (2009). “En undersökning om barns historiemedvetande inom ramen för en forskningscirkel”. I Eliasson, Per & Rudnert, Joel. Klassrummet och cirkeln : en
forskningscirkel om historieundervisning i det mångkulturella klassrummet, s. 58-78.
Resurscentrum för mångfaldens skola/FoU-utbildning, Malmö stad.
Rüsen, Jörn (2004). Berättande och förnuft: historieteoretiska texter. Göteborg: Daidalos.
Science fiction. (2016) Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/science-fiction (hämtad 2016-02-10).
Skolinspektionen (2014). Kunskapsöversikt för kvalitetsgranskning av undervisning i
historia i grundskolan.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11.
Skönlitteratur (2016). Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/sk%C3%B6nlitteratur (hämtad 2016-02-10).
Vinterek, Monika (2000). Fakta och fiktion i historieundervisningen. Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Journal of Research in Teacher Education. Årgång 7 Nr
4:2000. s. 11-26.
Wahldén, Christina (2012). Sorkspolingen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Öhman, Christer (1991). Den historiska romanen och sanningen: historiesyn,