Resultat

Renander (2007) beskriver hur olika kombinationer av analysmodellens litterära grepp kan leda till ett utvecklat historiemedvetande. Här nedan avser vi att belysa de delar ur böckerna som enligt Renander (2007) kan leda till att utveckla historiemedvetande, samt koppla ihop dessa med de teorier vi redogjort för tidigare.

Sorkspolingen

I Sorkspolingen kunde vi se att erfarenhetsspråket, den implicita berättaren, växlingarna mellan ett prospektivt och retrospektivt tidsperspektiv, samt balansen mellan en yttre och inre synvinkel, gör att läsaren har möjlighet känna både identifikation och inlevelse och samtidigt få en viss distans som kan leda till reflektioner och medvetande kring

34

skillnader och likheter mellan dåtid och nutid. Sammantaget kan detta leda till att historiemedvetandet utvecklas (Renander, 2007). Det faktum att Märta har rest tillbaka i tiden från vår tid och bär med sig kunskaper som hon jämför med det hon möter i dåtiden, leder till att flera explicita kopplingar mellan nutid och dåtid görs. Författaren till boken har också valt att föra in vissa medvetna anakronismer i berättelsen i form av att Märta skänker bort sitt armbandsur och sin musikspelande mobiltelefon till förundrade medeltidsmänniskor. Dessa förstärker ytterligare skillnaderna mellan de olika tiderna.

Ser man till Jeismanns fyra definitioner av begreppet historiemedvetande ser vi att läsning av Sorkspolingen kan leda till att samtliga definitioner berörs (refererad i Jensen, 1997). Ammert (2009) beskriver på ett tydligt sätt vad som krävs för att Jeismanns tre första definitioner av historiemedvetande ska uppnås utifrån det han kallar historiemedvetandets två grundpelare. Enligt Ammert (2009) fodrar den första att kronologiska kunskaper om historien finns och den andra förutsätter att dessa kunskaper sätts i kontext till tidsperspektiven nutid och framtid. Han menar vidare att det är när de tre tidsperspektiven, dåtid, nutid och framtid, sätt i relation till varandra genom tankeprocesser om samband, likheter och skillnader, som historiemedvetandet kan utvecklas. Värderar man Sorkspolingens möjligheter att starta dessa tankeprocesser hos läsaren så kan det konstateras att potentialen finns. Boken uppfyller Ammerts (2009) första grundpelare och Jeismanns tredje definition genom de kronologiskt ordnade historiekunskaper som förmedlas. Ser man till Ammerts (2009) andra krav så görs tydliga kopplingar mellan dåtid och nutid i boken. Beroende på hur tidsperspektiven tolkas kan man även säga att framtidsperspektivet är närvarande. När Märta befinner sig i medeltiden kan hennes egen nutid ses som framtid, vilket i så fall gör att historiemedvetandets samtliga tre tidsperspektiv finns med. Utifrån detta blir även Jeismanns första och andra definition gällande (refererad i Jensen, 1997). Vi upplever dock att framtidsperspektivet med fördel skulle kunna förstärkas och förtydligas i en undervisningskontext. Som nämnts tidigare finns även flera möjligheter i Sorkspolingen att jämföra likheter och skillnader mellan de tidsepoker som skildras, något som är en förutsättning för att historiemedvetandet ska kunna utvecklas (Ammert, 2009).

Böckernas karaktärer spelar också en roll i utvecklandet av historiemedvetande. Sorkspolingens huvudkaraktär, Märta, har funderingar kring kärlek och vänskapsrelationer och är jämngammal med vår tänkta åldersgrupp. Det kan bidra till att

35

elever i liknande ålder kan relatera till Märta och hennes upplevelser, samt känna identifikation och engagemang, vilket enligt Ingemansson (2010) ytterligare kan förstärka möjligheterna till att historiemedvetandet utvecklas. Även Queckfeldt (2009) skriver att den historiska romanens karaktärer är viktiga för historiemedvetandet, då dessa kan få läsaren att “känna en samhörighet över tid och rum” (s. 79). Dessa emotionella kopplingar över tid och rum kan knytas till Jeismanns fjärde definition av historiemedvetandet som beskriver vikten av en emotionell förståelse, som han menar är nödvändig i “bildandet och upprätthållandet av mänskliga samhällen” (refererad i Jensen, 1997, s. 51).

Uttagningen

Utifrån att Uttagningen innehåller ett erfarenhetsspråk, prospektivt tidsperspektiv, fokus på inre synvinklar, en frånvarande berättare och förmågan att skapa närhet mellan läsare och text bedömer vi utifrån Renanders (2007) analysmodell att även denna bok har förutsättningar att utveckla elevers historiemedvetande.

Eftersom Uttagningen inte är en historisk roman utan en science fiction-roman, innebär det delade meningar utifrån våra teoretiska utgångspunkter, huruvida boken har förutsättningar för att utveckla ett historiemedvetande. Att boken saknar koppling till historisk kunskap, med undantag från anknytningar till den nordiska mytologin, strider mot Ammerts (2009) teori om att historiemedvetandet bygger på den historiska kunskapen samt hur denna sätts i en större kontext och i relation till nutid och framtid. Även om det historiska innehållet saknas, ser vi att boken har andra faktorer som skulle kunna utveckla ett historiemedvetande.

I boken får vi följa huvudkaraktären, Linux, i hans nutid. Handlingen utspelar kronologiskt och kopplingarna mellan dåtid, nutid och framtid sker i samband med yttre och inre synvinklar. Sammantaget kan det konstateras att samtliga tidsperspektiv förekommer men dåtidsperspektivet hade behövt förstärkas eftersom det endast sträcker sig några år tillbaka. Även om Uttagningens tre tidsperspektiv skildrar en mycket kort tidsperiod så existerar samtliga. Detta är en förutsättning enligt Jeismann för att historiemedvetandet ska kunna utvecklas. Därmed uppfyller boken både Jeismanns första och andra definition av historiemedvetande, vilka innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse av nutid och perspektiv på framtiden men också den tredje definitionen, som handlar om hur dåtiden är närvarande förekommer

36

(refererad i Jensen, 1997). Även om den historiska kunskapen och dåtidsperspektivet är svagt så kompenseras detta genom att romanen skapar inlevelse hos läsaren. Renander (2007) skriver att inlevelse kan leda till reflektioner kring dåtiden, vilket gör att kunskaper om dåtiden upplevs som meningsfulla. Det är i denna process som elevers historiemedvetande utvecklas. Uttagningens textuppbyggnad kan likna Alms (2009) beskrivning om berättelsens uppbyggnad i att den har en början, en mitt och ett slut, vilka kan påminna om historiemedvetandet då, nu och framtid.

Bokens styrka utgörs av att den inlevelse och närhet som Uttagningen förmedlar, möjliggör för läsaren att identifiera sig med Linux och känna emotionellt engagemang för honom. Detta innebär att det finns möjligheter för historiemedvetandet att utvecklas, då Ingemansson (2010) menar att utvecklingen av historiemedvetande sker när eleverna upplever emotionellt engagemang. Vilket i sin tur medför att även Jeismanns fjärde definition av historiemedvetande uppfylls, som innebär en gemensam förståelse som grundar sig på emotionella upplevelser. Linux vardag kan med stor sannolikhet flera av de jämnåriga läsarna identifiera sig med då det handlar om skola och vänner, föräldrar som skiljer sig samt de känslor och funderingar som uppstår i samband med detta, samt nutidens klimatförändringar. Att det erbjuds många tillfällen för läsaren att göra jämförelser med sin egen vardag, kan också enligt Ingemansson (2010) utveckla historiemedvetandet. Genom att identifiera sig med Linux, kan eleverna, enligt Hermansson Adler (2009) komma till insikt om sina egna ståndpunkter och på så sätt utveckla sin egen identitet i förhållande till historien. Denna identifikation, innebär enligt Queckfeldt (2009) att det finns möjlighet för läsaren att känna samhörighet över tid och rum, eftersom karaktärer i böcker har förmågan att förmedla detta.

Eftersom Uttagningen är en science fiction-roman präglas handlingen starkt av att det är en framtidsskildring. Denna utgångspunkt är en fördelaktig förutsättning då Jensen (1997) menar att ett framtidsscenario kan möjliggöra en utveckling av ett historiemedvetande. Miljöerna och rymdstäderna som beskrivs samt de bakomliggande konsekvenserna i form av klimatförändringar gör att handlingen känns realistisk och som en möjlig framtid. Detta ökar möjligheten till reflektion hos läsaren kring hur Sverige kan komma att påverkas av de aktuella klimatförändringar som råder idag, vilka anpassningar som kommer behöver göras samt i vilken utsträckning kommer detta påverka våra liv. En länk kan på så sätt skapas mellan de tre olika tidsperspektiven, genom reflektioner kring vilka konsekvenser i dåtiden som påverkar nutidens klimat,

37

kan detta påverka läsarens ställningstaganden och perspektiv inför framtiden. Boken ger på så vis läsaren ett historiskt perspektiv och möjlighet att förstå och förändra sin egen tid. Då boken saknar en närvarande berättare, ger även detta utrymme för läsarens egna reflektioner. Innehåll om platser som blivit överbefolkade och torrlagda på grund av klimatförändringar utmanar läsaren i sin tur att själv göra föreställningar om hur det ser ut idag mot bakgrund av hur klimatet har varit tidigare. Det är när eleverna får göra jämförelser mellan då och nu som historiemedvetande utvecklas (Ingemansson, 2010).

Utifrån denna analys bedömer vi att förutsättningarna är goda för att Uttagningen ska kunna utveckla ett historiemedvetande, förutsatt att läraren kompenserar bristen på historisk kunskap, vilket gör att dåtidsperspektivet förstärks.