“Det måste vara från den tiden då det fortfarande snöade på vintern” - Historiemedvetande via skönlitteratur

Institutionen för Individ och samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

Samhällsorientering och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå̊

“Det måste vara från den tiden då det

fortfarande snöade på vintern”

- Historiemedvetande via skönlitteratur

”It must be from the time when it was still snowing during winter”

- Historical Consciousness through Fiction

Nina Palmgren

Linn Pålsson

Grundlärarutbildning: Grundskolans årskurs 4-6, Examinator: Stefan Nyzell

240 högskolepoäng Handledare: Johan Lundin

2

Förord

Vilka förutsättningar har skönlitteratur vad gäller att utveckla elevers historiemedvetande? Vi har analyserat en historisk roman och en science fiction-roman för att ta reda på deras respektive potential i denna fråga. Detta examensarbete är ett gemensamt arbete där vi tillsammans står bakom examensarbetets alla delar. Tillsammans har vi skrivit följande kapitel, Inledning, Syfte och Problemformulering,

Tidigare forskning samt Slutdiskussion. Övriga kapitel har vi fördelat mellan oss för att

sedan läsa, kommentera och justera varandras texter. Linn har skrivit kapitlet Teori samt haft huvudansvar för att analysera och skriva om boken Sorkspolingen och Nina har skrivit kapitlet Metod, samt haft huvudansvar för boken Uttagningen. Vi vill tacka vår handledare Johan Lundin för givande respons och guidning under arbetets gång.

3

Sammandrag

I det här examensarbetet analyseras två skönlitterära barnböcker med syftet att undersöka hur skönlitteratur kan skapa förutsättningar för att utveckla ett historiemedvetande hos elever på mellanstadiet. Frågeställningarna är snarlika syftet och ämnar finna svar på vilka förutsättningar de två utvalda böckerna har att utveckla historiemedvetande, samt hur böckerna kan användas i en undervisningskontext för att uppnå detsamma. De två böcker som analyseras är den historiska romanen

Sorkspolingen och science fiction-romanen Uttagningen. Böckerna analyseras med

hjälp av Carina Renanders (2007) analysmodell Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig

historieskrivning. Modellen beskriver hur litterära grepp i olika kombinationer kan leda

till att mottagarens historiemedvetande utvecklas. Resultatet av textanalyserna visar att böckerna har potential att utveckla historiemedvetandet hos läsaren, samt vilka litterära grepp i böckerna som kan bidra till detta. Då Sorkspolingen delvis saknar framtidskoppling och Uttagningen behöver kompletteras med en tydligare dåtidsanknytning, har undervisningsförslag med koppling till läroplanen Lgr11 getts, som visar hur tidsperspektiven kan förstärkas och kompenseras. Resultatet bekräftar också teorier om historiska romaner i undervisningen, men visar även att en skönlitterär framtidsskildring kan ha lika goda förutsättningar att utveckla historiemedvetande. Genren science fiction är tidigare outforskad i sammanhanget att utveckla historiemedvetande, men vårt resultat visar att även denna genre kan användas inom historieämnet. Vi tror att den kan flytta historieundervisningens fokus från att endast gälla dåtid och nutid, till att även inkludera och förstärka framtidsperspektivet.

Nyckelord: Historiemedvetande, historieundervisning, historisk roman, science fiction, skönlitteratur

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Centrala begrepp ... 8

2. Syfte och frågeställningar ... 10

2.1 Syfte ... 10

2.2 Frågeställningar ... 10

3. Tidigare forskning ... 11

4. Teori ... 15

5. Metod ... 18

5.1 Analysmodell Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning ... 19

5.2 Genomförande ... 22

5.3 Material och urval ... 23

6. Resultat och analys ... 25

6.1 Analys av Sorkspolingen ... 25

6.2 Analys av Uttagningen ... 29

6.3 Resultat ... 33

6.4 Böckerna i en undervisningskontext ... 37

7. Slutsats och diskussion ... 41

7

1. Inledning

Under vår tid som elever och lärarstudenter, har vi upplevt att undervisningen i historia främst har baserats på faktakunskaper ur läroböcker med dåtiden i fokus. Vi har under vår utbildning frågat oss om det inte finns andra mer engagerande sätt att förmedla historia på, där även nutid och framtid inkluderas. För ett år sedan skrev vi en kunskapsöversikt om forskning kring att använda skönlitteratur i historieundervisning som ett alternativt läromedel. I kunskapsöversikten visade flera studier att skönlitteratur har flertalet förtjänster som gör att det kan lämpa sig som läromedel i historieämnet.

I läroplanen står det att historieämnets övergripande syfte är att elevers historiemedvetande ska utvecklas. ”Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar […] sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden.” (Skolverket, 2011, s. 172). Begreppet historiemedvetande handlar med andra ord om att utifrån det förflutna förstå och förändra sin egen tid och skapa handlingsberedskap inför framtiden. Enligt läroplanen ska undervisningen i historia utformas på ett sätt som gör att elevernas historiemedvetande utvecklas men hur detta ska ske nämns inte (Skolverket, 2011). Läroplanen nämner även skönlitteratur i kursplaner för flera skolämnen, där det handlar om att eleverna ska ta del av olika typer av skönlitteratur i från olika tider och delar av världen. Eleverna ska få möjligheter att ta del av skönlitteratur som tar upp frågor som handlar om människors villkor, identitets- och livsfrågor (Skolverket, 2011). Dock nämns inte skönlitteratur i kursplanen för historia.

Skolinspektionen skriver i en rapport (2014) att det finns brister i grundskolan när det kommer till elevers historiemedvetande. Den visar att elever har svårigheter att länka samman tidsperspektiven dåtid, nutid och framtid, samt att undervisningen brister i att skapa förutsättningar för att elever ska lyckas med detta. Det är en bild som även forskare som Hartsmar (2001), Alvén (2011) och Rudnert (2009) vittnar om.

Mot bakgrund av detta vill vi undersöka om skönlitteratur skulle kunna vara ett användbart redskap för lärare att länka samman historiemedvetandets tre tidsperspektiv i undervisningen. I detta examensarbete kommer vi därför att studera textkonstruktionen i två skönlitterära verk för att synliggöra om och hur böckerna kan utveckla ett historiemedvetande hos elever. De böcker vi analyserar är den historiska romanen

8

2013). Efter vi analyserat böckerna kommer vi att diskutera hur de kan användas i en undervisningskontext och vad som eventuellt behöver kompletteras från lärarens sida för att elevernas historiemedvetande ska utvecklas. Eftersom vi båda utbildar oss till grundskolelärare i årskurserna 4-6, är våra val av skönlitterära böcker och våra diskussioner kring undervisning utifrån böckerna anpassade för denna åldersgrupp. Således utgår vi även från kursplanen i historia för årskurs 4-6. Citatet som utgör titeln för vårt examensarbete är hämtat från romanen Uttagningen och utgör ett exempel på en dåtidskoppling som kan leda till ett utvecklat historiemedvetande hos elever. Mer om detta kan man läsa om senare i vårt arbete.

1.1 Centrala begrepp

Skönlitteratur

Då vårt examensarbete kommer att handla om huruvida skönlitteratur kan agera historieförmedlare, anser vi att begreppet kräver en förklaring. Med skönlitteratur menar vi “litteratur som är skriven med konstnärliga ambitioner och (normalt) inte enbart är avsedd att ge en faktabetonad verklighetsbeskrivning” (NE, 2016). Handlingen inom skönlitteraturen är av fiktiv karaktär medan traditionella läromedel inom historia oftast är baserade på renodlade faktakunskaper. Inom skönlitteraturen finns flertalet olika genrer, vi har valt en historisk roman samt en science fiction-roman, utifrån de tidsperspektiv som dessa genrer främst framställer.

Historisk roman

I vårt arbete kommer begreppet historisk roman att förekomma frekvent. När vi skriver om historiska romaner syftar vi på skönlitterära berättelser som utspelar sig i en historisk tid och miljö. Nationalencyklopedin (2016) ger Vilhelm Mobergs “Rid i natt!” från 1941 som exempel på en genretypisk skildring och beskriver begreppet enligt följande:

Historisk roman, roman med historiskt stoff. [...] Generellt kan den historiska romangenren sägas befinna sig mellan två poler; vid den ena återfinns försöken till

9

rekonstruktion av historiska händelser, vid den andra bruket av historien som kuliss och scen för diskussion av problem som är aktuella för författaren och hans samtid. (NE, 2016).

Fortsättningsvis kommer både begreppet historisk roman och omskrivningen

skönlitterär historieskildring att användas.

Science fiction

Ett annat begrepp som kommer att användas är science fiction, vilket är en annan genre inom skönlitteraturen. Inom denna genre är det rationella spekulativa innehållet karaktäristiskt, där ofta framtiden skildras.

Litteratur vilken kännetecknas av att som bärande element i intrig eller miljö ha inslag grundade på spekulationer, där det spekulativa innehållet inte får strida mot vedertagna vetenskapliga, historiska eller andra kunskaper (NE, 2016).

Historiemedvetande

Historiemedvetande är ett ytterst centralt begrepp för vårt arbete. Som vi beskrev ovan är det även centralt inom historieämnet i skolan. För att ge en snabb inblick i begreppets innebörd kan vi även i detta fall vända oss till Nationalencyklopedin (2016). Där finner vi att begreppet introducerats inom historiedidaktiken år 1979 och att det avser en mental process i vilken människan orienterar sig över tid. Historiemedvetande kan definieras som en “symbiotisk relation mellan tolkningar av det förflutna, förståelse av den samtida situationen och perspektiv på framtiden” (NE, 2016). En utförligare definition av begreppet återfinns i vårt teoriavsnitt.

10

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Vårt syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan skapa förutsättningar för att utveckla ett historiemedvetande hos elever i mellanstadiet.

2.2 Frågeställningar

● Vilka förutsättningar finns det i historiska romaner för att utveckla ett historiemedvetande?

● Vilka förutsättningar finns det i science fiction-romaner för att utveckla ett historiemedvetande?

● Hur kan historiska romaner samt science fiction-romaner användas i historieundervisningen för att främja elevers historiemedvetande?

De första två frågeställningarna syftar till att synliggöra karaktäristiska drag i genrerna som kan bidra till att utveckla historiemedvetandet hos elever. Då läsning av dessa inte automatiskt utvecklar historiemedvetande syftar den tredje frågeställningen till att ge uppslag på hur man som lärare kan arbeta med böckerna, för att utveckling av historiemedvetande ska kunna ske.

11

3. Tidigare forskning

Det har skrivits och forskats mycket kring barns historiemedvetande. I Joel Rudnerts forskningsöversikt om historiedidaktisk forskning (2010) fann vi flera som har skrivit om hur historiemedvetande kan utvecklas och studier kring skönlitteraturens möjligheter att utveckla historiemedvetande hos elever. Nedan följer en genomgång av den forskning som är relevant för vår studie.

I vår inledning ställde vi oss frågande till om den traditionella läroboken i historia som enda historieförmedlare är det bästa sättet att förmedla historia på. Vi undrar om inte skönlitteratur skulle kunna fungera som ett kompletterande läromedel som kan bidra till fler perspektiv på historien. Andra som också diskuterat skönlitteratur som läromedel är Monica Vinterek (2000), Mary Ingemansson (2010, 2007) och Carina Renander (2009). Ingemansson och Renander menar att skönlitteratur är en bättre historieförmedlare, medan Vinterek förespråkar skönlitteratur som ett komplement till läroboken. Samtliga har gjort studier vilka är av intresse för vårt arbete då de har undersökt skönlitteraturens potential att utveckla ett historiemedvetande.

Ingemanssons doktorsavhandling från 2010 är relevant för vårt arbete då hon gör en textanalys av Drakskeppet, en trilogi i genren historisk roman. Hennes syfte är detsamma som vårt, att undersöka böckernas potential att utveckla elevernas historiemedvetande. Förutom att hon vill synliggöra vad det är i texterna som skulle kunna aktivera historiemedvetande, vill hon även visa hur karaktärerna är skildrade så att eleverna kan identifiera sig med dem. Ingemansson hävdar att elevernas historiemedvetande utvecklas när eleverna känner emotionellt engagemang samt när de får möjlighet att göra jämförelser med sin egen vardag. Historiemedvetandet utvecklas dock inte enbart genom att läsa en roman utan sker i samband med att samtala, läsa och skriva (2007). Ingemansson (2010) menar vidare att historiemedvetande utvecklas när läsaren går till sin egen föreställningsvärld, drar slutsatser och sedan går tillbaka till den skönlitterära texten med nya ögon och förändrar sitt historiemedvetande. Ingemansson använde sig av boksamtal i sin studie, vilka grundade sig på Aidans Chambers förhållningssätt till texter och boksamtal, däribland modellen ”Läsandet cirkel” (Ingemansson, 2010).

Flera forskare talar positivt om skönlitterära historieskildringar, men Eva Queckfeldt (1996) höjer ett varningens finger mot att tro att alla skönlitterära

12

historieskildringar kan lära läsaren något om historia. I sin undersökning av så kallad kiosklitteratur (nedsättande term för populärlitteratur) i historisk miljö konstaterar hon att inte alla historiska romaner innehar kvalitéer eller möjligheter att utveckla historiemedvetande hos läsaren. Hon menar att denna litteratur endast använder den historiska miljön som en kuliss och visade sig innehålla flertalet faktafel och anakronismer (Queckfeldt, 1996). Hon förkastar dock inte alla historiska romaner, då det finns de som har större historisk autencitet än andra (Queckfeldt, 2009). Dessa skildringar kan upplysa läsaren om att det funnits en dåtid, att olika förlopp skett i kronologisk ordning och att dessa kan tolkas och framställas på olika sätt av författaren. Queckfeldt (2009) betonar dock att det fortfarande rör sig om fiktion och att läsaren bör vara medveten om detta. Baserat på Queckfeldts (2009, 1996) resonemang drar vi slutsatsen att man som lärare, precis som i valet av andra läromedel, måste vara kritisk i sitt urval av skönlitterära böcker till undervisningen. Vi tror dock att synen på kiosklitteraturen hon beskriver, som numera även innefattas i det större begreppet populärlitteratur, har förändrats något. Populärlitteraturen, också kallad underhållningslitteratur, använder sig ofta utav fasta berättarmönster och stil som inte alltid strävar efter originalitet (NE, 2016). “Detta utesluter dock inte betydande didaktiska och moraliska inslag” (NE, 2016). Eftersom även genren science fiction räknas som en del av populärlitteraturen och vi har beslutat att analysera denna, tycker vi att det ska bli intressant att se om genren kan ha potential att utveckla historiemedvetande hos läsare, trots Queckfeldts skepsis.

En annan förespråkare av historiska romaner är Christer Öhman (1991), som utifrån en analys av 1800-talsförfattaren Georg Starbäcks texter, menar att historieundervisning måste levandegöra det förgångna, vilket kan ske genom berättande. Öhman har i sina analyser av Starbäcks texter utgått från retorikens olika delar samt narrativets uppbyggnad. I analysen framkommer att den historiska romanen kan ge en bild som kan verka starkare än den verklighet som historiker kan skapa utifrån historiska spår, vilket han menar är genrens styrka. Men han betonar precis som Queckfeldt (2009), att skönlitteraturen inte målar upp en verklig bild som ska förväxlas med sanning, utan en version av hur historien kan ha sett ut.

Vinterek (2000), som nämnts tidigare, har granskat och jämfört hur skönlitteratur och läroböcker skildrar samma historiska period. Resultatet visar att de historiska romanerna förmedlar en djupare förståelse för historia än vad läroböckerna

13

gör (Vinterek, 2000). Medan läroböckerna förmedlar informativ och kvantitativ faktakunskap om historiska händelser i dåtid, är de historiska romanerna fyllda av kvalitativa skildringar och etiska ställningstaganden där läsaren får ta del av hur människorna levde under den historiska tiden. Vinterek menar att den skönlitterära texten ger läsaren möjlighet att komma närmre dåtidens upplevda värld genom att reflektera kring hur det var att leva under denna tid. Det visade sig även att de historiska romanerna förmedlade kunskap om hur det var att leva i den historiska livsvärlden, istället för som i läroböckerna endast ge faktakunskap om tiden (2000). Vintereks studie är intressant för vår oss eftersom hon synliggör delar i de historiska romanerna som skapar möjligheter för läsaren att koppla dåtid till nutid genom identifikation med bokens karaktärer. På detta sätt kan läsaren göra jämförelser och ställa dåtidens frågor i relation till aktuella frågor i nutid. Både Vinterek och Ingemanssons studier är intressanta för oss eftersom deras resultat visar skönlitteraturens potential i undervisningen för att skapa en djupare förståelse av historia hos eleverna.

Den text som ligger närmast det vi själva avser att göra i vårt arbete och som kommer att vara av stor vikt för oss, är Carina Renanders licentiatavhandling från 2007. Renander skriver att hon har upplevt att historiemedvetandet utvecklats bland elever när dessa känt empati med dåtidens människor och att hon upplevt att historiska romaner uppnått detta i större utsträckning än vad historieböcker gjort. Baserat på detta har hon gjort textanalyser på Jan Guillous romanserie om tempelriddaren Arn, i syfte att analysera följande:

[…] vad texten innehåller i fråga om tankeprocesser som uttrycker historiemedvetande, hur texten är konstruerad för att förmedla perspektiv som kan bidra till att aktivera läsarens historiemedvetande och vad texten kan bidra med i en undervisningssituation vars mål är att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande (Renander, 2007, s. 13).

Resultatet av hennes textanalyser visar att romanserien om Arn har potential att aktivera mottagarens historiemedvetande, eftersom läsaren kan spegla sin egen samtid och uppfattningar om framtid och dåtid i böckerna. Romankaraktärernas historiemedvetande synliggörs genom deras tankeprocesser i förhållande till berättelsens samhälleliga förändringar. Dessa processer visar att karaktärerna både är skapade av sin historia och samtidigt skapare av den, vilket kan leda till liknande insikter hos läsaren. Guillous

14

litterära grepp att växla mellan ett inifrånperspektiv, där läsaren får uppleva historien genom karaktärerna, och ett utifrånperspektiv, där han berättar om tiden utifrån från sin tid sett, menar Renander ytterligare kan bidra till att aktivera läsarens historiemedvetande.

Den samlade forskningen ser flera förtjänster med att använda skönlitterära historieskildringar i undervisningen. Detta eftersom det genom identifiering med romankaraktärerna och dess tankeprocesser, samt tack vare romanernas konstruktion kan bidra till att elever får ett utvecklat historiemedvetande. Med detta som bakgrund upplever vi det motiverat att fördjupa oss i skönlitteratur som läromedel. I den forskning som vi har redogjort för återfinns studier kring den historiska romanen i historieundervisningen, vi saknar dock forskning om hur det skulle vara att dessutom nyttja framtidsskildringar som science fiction-romaner i undervisningen. Vilket gör att vårt intresse för att utforska denna genre ökat.

15

4. Teori

Eftersom syftet med vårt arbete är att undersöka hur skönlitteratur kan utveckla historiemedvetande hos elever kommer vår teori att utgöras av definitionen av begreppet historiemedvetande och hur det tar sig till uttryck. Teorier kring skönlitteraturens förtjänster när det kommer till att utveckla historiemedvetande kommer också att tas upp.

Det finns flera beskrivningar och definitioner av begreppet historiemedvetande, som är en del av historiedidaktiken. Några teoretiker och historiedidaktiker som har beskrivit det är Karl-Ernst Jeismann, Bernard-Eric Jensen, Jörn Rüsen, Niklas Ammert, samt Klas-Göran Karlsson. När begreppet historiemedvetande beskrivs refererar flera till definitionerna i Handbuch der Geschichtsdidaktik av Jeismann, från 1979. Hans beskrivning av begreppet historiemedvetande utgörs av fyra definitioner som beskrivs enligt följande:

1. Historiemedvetande är den ständigt närvarande vetskapen om att alla människor och alla inriktningar och former av samliv som de skapat existerar i tid, det vill säga de har en härkomst och en framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och utan förutsättningar.

2. Historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden.

3. Historiemedvetande är hur dåtiden är närvarande i föreställning och uppfattning.

4. Historiemedvetande vilar på en gemensam förståelse som baserats på emotionella upplevelser. Den gemensamma förståelsen är en nödvändig beståndsdel i bildandet och upprätthållandet av mänskliga samhällen.

(Jeismann, 1979, refererad i Jensen, 1997, s. 51)

Av Jeismanns fyra definitioner är det bara definition två som utgör den beskrivning av begreppet som Skolverket ger till historiemedvetande. Detta tycker vi är något problematiskt, då vi tolkar det som att Jeismanns fyra definitioner sammantaget utgör historiemedvetandets hela innebörd. Förenklat kan de första två definitionerna beskrivas röra den mentala process som kopplar samman tidsperspektiven dåtid, nutid och framtid, medan definition tre och fyra betonar vikten av historisk kunskap samt emotionell förståelse över tid (Jeismann, refererad i Jensen, 1997). Särskilt definition

16

fyra kan återfinnas i de källor som rör berättandets roll och möjligheter att utveckla historiemedvetande. Det är denna tolkning av historiemedvetande som vi kommer att använda i vår analys, där Jeismanns samtliga definitioner av begreppet kommer att vägas in.

Enligt Ammert (2009) består ett historiemedvetande av två grunddelar. Den ena delen förutsätter att kronologiska kunskaper om historiska skeenden finns, utan detta uteblir dåtidsperspektivet. Den andra delen utgår från att de historiska kunskaperna kan sättas i en större historisk kontext i relation till de andra två tidsbegreppen, nutid och framtid. I den större kontexten kan tankeprocesser kring samband, likheter och skillnader mellan de tre tidsperspektiven äga rum, samt tolkningar göras (Ammert, 2009).

Alla människor besitter ett historiemedvetande, vilket används i utvecklandet av identiteten och påverkar individens vetande och handlande utifrån historiska erfarenheter (Karlsson, 2009). Historiemedvetandet utvecklas ofta i det fördolda och det kan vara svårt att uttrycka eller beskriva det (Jensen, 1997).

Enligt Rüsen (2004) utvecklas historiemedvetandet genom det historiska berättandet. Berättelserna skapas för att besvara våra frågor kring hur vi hamnade i den nutid vi befinner oss i och hur vi kan orientera oss i framtiden. Rüsen (2004) menar att all historieåtergivning kan kategoriseras som berättelser. Alm (2009) skriver att historiemedvetande, identitetsutveckling och berättelser är starkt sammanbundna. Vidare menar han att berättelserna om det förflutna talar om för oss vilka vi är, hur vi hamnat där vi är och vart vi är på väg. Precis som historiemedvetandet består av tre tidsperspektiv, så är berättelsen uppbyggd kring tre tidsperspektiv. Berättelsens början, mitt och slut kan sammankopplas med historiemedvetandets då, nu och framtid. Berättelser visar även på förändringsprocesser, något som även är en del av kompetensen i historiemedvetandet. Berättelser om dåtiden kan göra den greppbar och begriplig för oss, samt ge oss handlingsberedskap för framtiden (Alm, 2009). Att berättelser kan verka utvecklande både för identiteten och historiemedvetandet är något som även Queckfeldt (2009) antyder, “Den historiska romanens karaktärer kan därtill levandegöra det förflutna och få läsaren att känna en samhörighet över tid och rum.” (s. 79). Danielsson Malmros (2012) skriver att en berättelse kan skapa en orientering mot framtiden eftersom de tolkningar vi gör av dåtiden påverkar våra förväntningar inför

17

framtiden. Hon menar att det är denna tankefigur som synliggör det nära sambandet mellan berättelser och historiemedvetande.

Ingemansson (2007) hävdar också att elevers historiemedvetande kan utvecklas genom läsning av skönlitteratur. Hon menar att den skönlitterära läsningen, som genomfördes i hennes forskning, satte igång ett nytt tänkande hos eleverna, där de fick nya insikter och visade ett ökat intresse för tidsfrågor, jämförelser och kopplingar mellan då och nu. Där kunskap är en förutsättning för att historiemedvetande ska kunna utvecklas (Ingemansson, 2010). Enligt Ingemansson (2007) utvecklas historiemedvetandet när eleverna känner emotionellt engagemang och när de får göra jämförelser med sin egen vardag.

Även Hermansson Adler (2009) rekommenderar att använda berättelser i historieundervisningen. Han beskriver skönlitteraturen som en god historieförmedlare eftersom historien blir mer levande och rycker med läsaren i handlingen när fiktiva känslor, tankar och beslutsfattande kring en historisk händelse används. Han skriver vidare att elever genom att identifiera sig med romankaraktärens moraliska val och ställningstaganden kan upptäcka sina egna ståndpunkter. Utifrån detta kan skönlitterär läsning i historieämnet leda till att elever utvecklar den egna identiteten i förhållande till historien (Hermansson Adler, 2009). Vi kan se att Hermansson Adler, så väl som Ingemansson och Queckfeldt beskriver litteraturens förutsättningar att skapa emotionella kopplingar över tid, något som tangerar Jeismanns fjärde definition av historiemedvetandet.

Jensen (1997) förespråkar ett historiemedvetande där samtliga tre tidsperspektiv får lika mycket utrymme i undervisningen. Han skriver att dåtiden oftast är dominerande i historieundervisningen, men menar att de två andra perspektiven lika gärna kan agera utgångspunkter. “En utopi eller ett framtidsscenario måste följaktligen också betraktas och behandlas som en form av historiemedvetande.” (Jensen, 1997, s. 59). Detta påstående är en del av anledningarna till att vi blev nyfikna på att undersöka en skönlitterär framtidsskildrings möjlighet att utveckla historiemedvetande hos elever.

18

5. Metod

För att synliggöra hur skönlitterära böcker eventuellt kan utveckla ett historiemedvetande kommer vi att göra en textanalys av Sorkspolingen (2012) inom genren historisk roman, samt Uttagningen (2013) inom genren science fiction. I textanalyserna kommer vi att synliggöra hur texterna är konstruerade för att förmedla perspektiv som kan bidra till att utveckla elevers historiemedvetande. För att ta reda på detta har vi valt att använda oss av samma analysmodell som Carina Renander (2007) använt när hon analyserat Jan Guillous böcker. Renander har illustrerat en analysmodell om Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning utifrån Leif Becker Jensens text och teori om hur historieförmedling och historieskrivning relaterar till varandra. Modellen bygger på olika analyskategorier i texten som kan synliggöra uttryck som kan utveckla historiemedvetandet. Dessa analyskategorier i form av litterära grepp, vilka har förmågan att öppna upp texten är synvinkel, språk, tidsperspektiv och avstånd. Respektive kategori består av ett begreppspar, som i sin tur kan synliggöra i vilken utsträckning som respektive grepp berör läsaren. Texten kan pendla mellan dessa poler och kombinera de olika paren på olika sätt (Renander, 2007). I modellen är andra litterära genrer utskrivna för att visa vad som är karaktäristisk för varje genre. Vi är medvetna om att båda de romaner vi valt att analysera hamnar på den högra sidan av denna analysmodell, men då detta inte är intressant för vår analys utan vilka litterära grepp som finns i analysmodellen, kommer detta inte att diskuteras. Begreppet avstånd finns också med som ett sätt att synliggöra om texten skapar distans eller närhet mellan text och läsare. Vi har även valt att lägga till ytterligare en kategori i analysmodellen, berättaren, för att analysera om denne är närvarande eller frånvarande i texten. Anledningen till detta är att berättarens kommentarer kan skapa en distans eller närhet till läsaren, vilket i sin tur kan påverka möjligheten till att utveckla historiemedvetandet. Renander beskriver flera gånger i sin egen textanalys berättarens roll i att utveckla läsarens historiemedvetande, även om hon inte har med denne i sin analysmodell.

Renander har i utvecklandet av sin modell tagit inspiration av Tzvetan Todorovs teorier, vilka bygger på tanken om att författaren i sin fiktiva berättelse skapar en tolkad verklighet och inte en avbildning av verkligheten. Det betyder i sin tur att läsaren gör en egen tolkning av berättelsen och utifrån denna skapar ny förståelse. På så sätt integreras

19

författare och läsare i ett möte av tolkning och reception (Renander, 2007). Med detta sagt kan vi inte säga något om hur läsaren kommer att tolka Sorkspolingen eller Uttagningen, eller i vilken utsträckning som läsarens historiemedvetande utvecklas. Vi är inte av uppfattningen att elevernas historiemedvetande utvecklas automatiskt genom att läsa de böcker vi valt att analysera, utan att en utveckling sker i samband med att samtala, läsa och skriva om innehållet (Ingemansson, 2007). Vår avsikt är att synliggöra böckernas potential att utveckla elevers historiemedvetande. Genom att dekonstruera böckerna för att studera de litterära greppen som förekommer i analysmodellen kan förutsättningarna för att utveckla ett historiemedvetande analyseras.

5.1 Analysmodell Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig

historieskrivning

Inomvetenskaplig Utomvetenskaplig historieskrivning historieskrivning

Avhandling Syntes Populariserad Historisk Roman historievetenskap roman

Vetenskaps- ←---SPRÅK---→ Erfarenhets- språk språk Yttre ←---SYNVINKEL---→ Inre Retro- ←---TIDSPERSPEKTIV---→ Pro- spektiv spektiv Närvarande ←---BERÄTTAREN---→ Frånvarande

Distans ←--- AVSTÅND---→ Närhet

20

Språk

Erfarenhetsspråket förekommer i skönlitterära texter och syftar till att tala till läsarens känslor och inlevelse på ett sätt som får läsaren att leva sig in i texten. Erfarenhetsspråket är personligt, handlings- och upplevelseorienterat, konkret, dialogiskt och beroende av en given kontext. Vetenskapsspråket förekommer i sakprosa texter och syftar istället till läsarens reflektioner och förnuft. Vetenskapsspråket är opersonligt, kunskaps- och tankeorienterat (logiskt tänkande), abstrakt, monologiskt och oberoende av en given kontext. Språket syftar till att läsaren ska motta och tolka texten enligt författarens intentioner (Renander, 2007).

Synvinkel

Inre synvinkel skapas med hjälp av inlevelse och används för att läsaren ska identifiera sig och känna närhet med bokens karaktärer. Genom att skapa en inre synvinkel ges läsaren möjlighet att lära känna karaktären och uppleva dennes känslor och tankar samt reflektera kring deras föreställningsvärld. Vid förmedling av flera inre synvinklar ges läraren möjlighet att känna närhet till flera karaktärer och ta del av fler sidor och perspektiv. Detta gör att läsaren kan växla mellan olika sidor och perspektiv samt mellan närhet och distans i texten. Yttre synvinkel handlar om dialogen mellan karaktärerna eller den historiska kontext där handlingen utspelar sig i. Syftet med detta är att genom en dialog skapa distans mellan läsare och text. Istället för en inre synvinkel måste läsaren utifrån flera karaktärers dialoger komma till insikt om bokens föreställningsvärld och historiska kontext (Renander, 2007).

Tidsperspektiv

I det retrospektiva tidsperspektivet betraktar karaktärerna sitt liv genom en tillbakablick, där karaktärens då, nu och sedan är i fokus. Här skildras berättelsen “baklänges” på så sätt att berättaren förklarar handlingen i ett efterhandsperspektiv. Berättelsen kan också skildras av en berättare som kommenterar vad som är viktigt för bokens karaktärer i ett givet nu med “facit i hand”. Berättaren får en större roll inom det retrospektiva tidsperspektivet i samband med att den förser läsaren med kommentarer så att denne kan orientera sig i tid och rum, och se likheter mellan föreställningar och händelser då och nu. På så sätt får läsaren en överblick över en längre tidsperiod.

21

I det prospektiva tidsperspektivet är berättelsen kronologisk där karaktärerna och handlingen skildras “framlänges”. I en kronologisk handling vet varken läsaren eller bokens karaktärer om vad som kommer ske i framtiden, på detta sätt skapar en berättelse med ett prospektivt tidsperspektiv inlevelse och utrymme för läsaren att reflektera över framtida handlingsscenarion. Detta perspektiv syftar till att synliggöra karaktärernas känslor och tankar samt att göra dennes situation tydlig och konkret för läsaren. Perspektivet bidrar även till att tydliggöra vad som var kännetecknande för den skildrade tiden och därmed en potential för läsaren att förstå skillnader mellan då och nu (Renander, 2007).

Berättaren

Huruvida berättarens kommentarer är närvarande eller frånvarande kan synliggöras i vilken utsträckning som den historiska kontexten, handlingen eller karaktärernas situation kommenteras av berättaren i boken. Som nämndes ovan är berättaren mer närvarande i det retrospektiva tidsperspektivet medan den är mer frånvarande i det prospektiva tidsperspektivet, vilket är mer förekommande inom skönlitteraturen. I det retrospektiva tidsperspektivet kan berättarkommentarerna förklara det skildrade i relation till hur det gick sedan, i en tid som är senare än handlingens nutid. Berättaren förser läsaren med kunskap om vad som hände senare samt hjälper läsaren att orientera sig i tid och rum. På detta sätt får läsaren en överblick och möjlighet att få syn på likheter mellan konflikter och föreställningar då och nu. Inom skönlitteraturen är berättarens kommentarer oftast implicita vilket innebär att de knyter an till skildringen av karaktärernas föreställningsvärld. Berättarens kommentarer har som uppgift är att framhäva samband mellan en persons föreställningar om samband mellan dåtid, nutid och framtid (Renander, 2007).

Avstånd

Närhet och distans har att göra med hur texten är konstruerad så att läsaren antingen känner närhet eller distans till berättelsen och dess karaktärer. För att avgöra huruvida texten skapar närhet eller distans till läsaren beror på hur de övriga begreppsparen i Renanders analysmodell är kombinerade. Läsaren kan känna närhet och inlevelse med karaktärerna när erfarenhetsspråk, inre synvinkel, prospektivt tidsperspektiv och frånvaron av en berättare kombineras. Då upplever läsaren berättelsen tillsammans med

22

bokens karaktärer ur deras synvinkel och är lika ovetande som karaktärerna om hur deras framtid kommer att se ut. Detta sätt att förmedla en berättelse på, kan leda till att läsaren kan sätta sig in i karaktärernas handlingsmöjligheter för framtiden och kan ge en förståelse för skillnader mellan då och nu.

Distans till bokens karaktärer uppstår när vetenskapsspråk, yttre synvinkel, retrospektivt tidsperspektiv och en närvarande berättare sätts samman. Det gör att läsaren kan se berättelsen som en del i ett längre tidsperspektiv där läsaren kan förstå och sätta in berättelsen i en större kontext. Det kan leda till att läsaren kan orientera sig i tid och rum och reflektera över likheterna mellan dåtid och nutid.

Om författaren i stället växlar mellan närhet och distans och balanserar berättelsens fokus mellan karaktärerna och dennes historiska tid, ges läsaren utrymme för både identifikation och reflektion. Det kan i sin tur leda till att både känslor och tankar aktiveras hos läsaren. Om detta kombineras med att läsaren uppmärksammas på likheter och skillnader mellan bokens tid och läsarens nutid kan det leda till att historiemedvetandet utvecklas (Renander, 2007).

5.2 Genomförande

Vårt tillvägagångssätt har skett systematiskt på så sätt att vi har analyserat böckerna utifrån analysmodellen ovan. Syftet med analysen var att ta reda på hur texten är konstruerad för att förmedla perspektiv som kan bidra till att utveckla historiemedvetande. Då vår analys syftar till att utgå ifrån texterna som helhet för att sedan bryta ner dem till delar behövde vi gå igenom vårt syfte och frågeställningar innan själva läsningen. Delarna, i form av litterära grepp diskuterades också i detalj för att klargöra vilka beröringspunkter vi sökte i textens uppbyggnad. Under själva läsningen markerades de grepp som förekom samt användbara citat för att synliggöra textuppbyggnadens potential till utveckling av historiemedvetande. Vi valde att ha ett exemplar av varje bok, för att samla alla markeringar på ett ställe. När vi hade läst ut en bok, bytte vi böcker med varandra. Efter att båda strukturläst böckerna, fördes en diskussion kring vilka tolkningar vi gjort kring böckerna. I diskussionen använde vi oss av analysmodellen för att ringa in vilka grepp som var förekommande. Utifrån analysmodellen kunde slutsatser dras och resultat presenteras. Det är denna diskussion

23

som utgör vår gemensamma textanalys av böckerna. Analys och resultat kommer på så vis att redogöras tillsammans.

5.3 Material och urval

Vårt material består av en textanalys av två skönlitterära böcker, en inom genren historisk roman samt en inom genren science fiction. Urvalet av böcker gjordes utifrån kriterier gällande genre, innehåll, målgrupp och ålder. Varför vi valde att analysera två böcker beror på att vi ansåg att detta var ett rimligt antal med tanke på den tid vi hade till vårt förfogande samt att vi är två författare. Vid valet av genrer ville vi att böckerna skulle vara av olika genrer, då olika genrer kan representerar olika tider och perspektiv. En historisk roman valdes då dess fiktiva handling ofta utspelar sig i en reell historisk händelse eller tid medan en science fiction-roman ofta handlar om en fiktiv föreställningsvärld i framtiden. Vi fann det intressant att ta reda på huruvida en science fiction-roman är ett bra format att länka samman framtidsperspektivet med nutid och dåtid, samt att vi tror att det är en genre som många elever slukar. Att analysera två olika sorters böcker är även av ett intresse för oss som framtida lärare, då vi vill passa på att lära känna genrerna och dess uppbyggnad inför eventuella framtida bruk. Förutom genre var innehållet en faktor som spelade roll vid urvalet. Vi ville att innehållet skulle gå att koppla till det centrala innehållet i kursplanen för historia i årskurs 4-6. Slutligen var det en nödvändighet att böckerna skulle vara lämpliga att läsas av elever i mellanstadiet så att böckerna varken var för lättlästa eller avancerade. Ett sista kriterium var att huvudkaraktärerna i båda böcker skulle vara jämngamla med elever i mellanstadiet för möjlighet till identifikation.

Beskrivning av böckerna

Sorkspolingen (2012) är en historisk roman skriven av Christina Wahldén som riktar sig mot åldrarna 9-12 år. Handlingen kretsar kring Märta 10 år och tar sin början i det nutida Visby under den årliga Medeltidsveckan. När Märta är på väg till strandpromenaden och går igenom den så kallade Kärleksporten i muren, hamnar hon plötsligt i medeltiden, år 1361. Där träffar hon bondsonen Nils som är jämngammal med henne. Tillsammans upplever de en dansk invasion av Visby med kung Valdemar Atterdag i spetsen. I slutet av boken berättar författaren att hon konsulterat en

24

museilektor vid Stockholms Medeltidsmuseum för en faktagranskning av bokens historiska innehåll. Det tyder på att författaren har strävat efter att bokens innehåll ska vara så faktamässigt riktigt som möjligt. Det historiska slaget utanför Visbys ringmur 1361, som berättelsen kretsar kring är en historiskt riktig händelse. Författarens strävan efter historisk riktighet, huvudkaraktärens ålder och bokens beröringspunkter med historieämnets centrala innehåll, gjorde att vi upplevde boken som ett passande läromedel i årskurs 4-6.

Uttagningen (2013) är en science fiction-roman av författaren Maths Claesson. Boken riktar sig till barn mellan 12-15 år och därför anser vi att boken gör sig lämpligast i årskurs 6. I romanen möter läsaren 12-åriga Linux vars högsta dröm är att bli rymdpilot. Handlingen utspelar sig i ett framtida Stockholm som har anpassat sig till klimatförändringar och befolkningsökning, med sina 3,5 miljoner invånare och där höghus med 35 våningar är lika vanligt som att odla sin mat på hustak eller att bo på någon av de många rymdstäderna. För att nå sin dröm anmäler sig Linux till att delta i en uttagning på Gröna Lund för att bli rymdambassadör. Boken uppfyller ovanstående kriterier då den är en framtidsskildring där huvudkaraktären är jämngammal med vår åldersgrupp och som delar liknande tankar och frågor som vi tror elever i denna ålder gör.

25

6. Resultat och analys

I det här avsnittet kommer vår analys och resultat att presenteras. Vi kommer att redogöra för de litterära grepp och innehåll i Sorkspolingen och Uttagningen som har potential att utveckla ett historiemedvetande hos elever. Först presenterar vi textanalyserna av böckerna utifrån Renanders (2007) analysmodell, för att sedan analysera i vilken utsträckning böckerna kan utveckla historiemedvetandet hos elever utifrån de teorier som tidigare har presenterats, för att sedan avslutningsvis ge förslag på hur böckerna kan användas i en undervisningskontext.

6.1 Analys av Sorkspolingen

Språk

Språket i Sorkspolingen är vardagligt och konkret och ligger närmast erfarenhetsspråket i Renanders analysmodell. Berättelsens tempus är presens och språket är bildrikt när miljöer och händelser beskrivs. Tidstypiska ord för medeltiden förekommer, så som ringbrynja och gycklare, samt namn på några växter som läsaren kanske inte hört talas om förut. Dessa bidrar dock inte till att göra texten vetenskaplig eller svår att förstå. Författaren har även valt att använda några gotländska dialektord som sorkspoling (pojkvasker), töis (flicka) och pinnsvein (igelkott), dessa förtydligas i en ordlista i slutet av boken.

Synvinkel

Bokens handling skildras till stor del via en yttre synvinkel, där händelseförloppet beskrivs utifrån. Berättelsen växlar mellan dialoger och beskrivningar av miljöer och händelser. Läsaren får följa huvudkaraktären Märta som står i berättelsens fokus, men det hon gör och upplever skildras ofta utifrån.

Märta stryker över sanden nere på stranden. Det blir slätt som ett papper. Så ritar hon med en pinne: En linje snett uppåt, en snett nedåt och så en liggande linje som binder samman de två andra.

- A. Som i Anna, säger Märta.

26

Det förekommer dock även inre synvinklar i berättelsen, som när Märta möter Nils för första gången:

Nils smiter nerför en källartrappa och Märta följer efter. Hon är nyfiken. Vem är Nils egentligen? Han kanske kan förklara varför allt är så annorlunda. Hon måste få veta vad det är som händer (s. 15).

Andra exempel på Märtas inre synvinklar ges när hon upplever det som sker med sina sinnen, syn, hörsel eller känsel, men även när hon tänker eller reflekterar kring det som händer. Vid några tillfällen får man även följa Nils farmors inre synvinklar. En av farmors inre tankegångar rör hennes förmåga att kunna se in i framtiden.

Hon vet att det är nu, alldeles snart, det kommer att hända. Hon har sett det hemska komma, men hon kan inte förhindra det. [...] All kunskap är inte lätt att bära. Ibland undrar hon varför hon fått förmågan att se (s. 28).

Förutom att de inre synvinklarna i boken skapar en inlevelse med karaktärerna och deras känsloliv, gör även de yttre synvinklarna det. De yttre synvinklarna bidrar med att skapa en inlevelse genom att återge stämning, miljö, dialoger och händelser på ett målande och ibland gripande sätt. Ett tydligt exempel på det är när Nils söker och finner sin döde bror Erik.

Nils ser alldeles vild och galen ut i ögonen. Märta försöker prata med honom, men han svarar inte. Han vänder på man efter man, kropp efter kropp, tonårspojke efter gammal gubbe. Han svettas och svär. Till sist vänder han på ännu en kropp och blir stående som fastfrusen och stirrar med fasa ristad i ansiktet. Märta ser att han känt igen den döde. Nils sjunker ihop och vrålar rakt ut:

- Erik!!!! (s. 74).

Tidsperspektiv

Precis som det vanligen är i skönlitteratur så är tidsperspektivet i Sorkspolingen prospektivt. Handlingen skildras alltså kronologiskt och varken karaktärerna eller läsaren vet för det mesta vad som kommer att hända därnäst. Det finns dock några undantag i boken där ett retrospektivt tidsperspektiv förekommer. Exempel på detta är

27

när Märta utifrån sin kunskap från sin nutid känner till vad som kommer att hända i den dåtid hon befinner sig i.

- Nils, vad är det för år i år? - Nådens år 1361.

Då plötsligt förstår Märta. Det är i slutet av juli 1361. Danske kungen Valdemar Atterdag kanske redan har landstigit med sin här på södra Gotland och börjat tåga mot Visby. Det kommer inte att sluta väl. Fler än tusen män kommer att dö den 27 juli. Det har hon läst i böcker och sett på museet (s. 21-22).

Ytterligare retrospektiva perspektiv återfinns i reflektioner som Nils farmor gör. Hon är en så kallad “klok gumma” som genom visioner om framtiden får varsel om dels att Märta kommer att komma, dels att något hemskt kommer att hända i Visby och slutligen att skatten de gräver ner förmodligen inte kommer att se dagens ljus förrän långt fram i tiden.

Någon kommer att hitta skatten. Om nästan sjuhundra år kommer någon, kanske en flicka med blå hårband, att gräva upp det som de just har grävt ner. I sitt hjärta vet hon att det är så (s. 56).

Trots att handlingen utspelas kronologiskt och Märta inte vet exakt hur och vad som kommer att hända, så har både hon, farmodern och läsaren en del förhandsinformation om händelseförloppet.

Berättaren

Berättaren i boken är både närvarande och frånvarande. Berättaren är närvarande på så sätt att den sätter in läsaren i tid och rum när miljöer beskrivs genom bilder, stämningar och dofter via en yttre synvinkel. Det förekommer oftast i början av kapitlen, som när Märta presenteras första gången, men också när hon förflyttats bakåt i tiden till medeltiden.

En flicka står med näsan tätt tryckt mot en glasmonter på museet i Visby. Hon heter Märta och är 10 år. Hon tittar länge på en dödskalle som ligger på ett rött tyg innanför glaset (s. 5).

28

Visby är helt förändrat. Getter och lamm trängs med människorna på gatan. Få har rena kläder, människor ropar till varandra, en kvinna slänger ut skräp från ett fönster en bit upp i ett högt, vitt hus. En man som blir nerstänkt skriker ilsket åt henne. Hamnen är full av små segelbåtar och människor skyndar fram och tillbaka för att lasta dem (s. 14).

Berättaren upplevs också delvis som frånvarande då dennes kommentarer är starkt sammanvävda med Märtas observationer och upplevelser. Precis som det vanligen förhåller sig i det prospektiva tidsperspektivet så är berättaren rätt osynlig och kommentarerna implicita. På så sätt kan berättaren förmedla historiska fakta och skillnader mellan dåtid och nutid genom karaktärernas dialoger och upplevelser. I Sorkspolingen förmedlas bland annat skillnader mellan dåtidens och dagens kvinnosyn genom samtal med en kvinnlig riddare och i Nils förvåning över att Märta kan läsa och skriva. Ett annat exempel är på samma tema är farmoderns tankar om att hålla tyst om sina syner för att inte bli bränd på bål som häxa.

Avstånd

I fråga om hur boken förhåller sig till polerna närhet och distans kan sägas att boken växlar mellan de olika perspektiven. Boken är skriven med erfarenhetsspråk, ett växelspel mellan inre och yttre synvinkel, ett prospektivt tidsperspektiv med inslag av retrospektiv, samt har en implicit berättare som växlar mellan att vara närvarande och frånvarande. Sammantaget skapar dessa grepp en möjlighet för läsaren att identifiera sig med och känna närhet till berättelsen och dess karaktärer. Växelspelet mellan tidsperspektiven och de olika synvinklarna gör att både läsarens känslor och tankar kan aktiveras, samt att likheter och skillnader mellan dåtid och nutid synliggörs. Baserat på Renanders (2007) analysmodell tyder det på att boken kan bidra till att utveckla historiemedvetandet hos läsaren.

29

6.2 Analys av Uttagningen

Språk

Det är främst erfarenhetsspråk som förekommer i Uttagningen. Språket är personligt, bildrikt och dialogiskt. Det konkreta vardagliga språket gör det lätt för läsaren att följa med i handlingen. Med tanke på att det talar till läsarens känslor, finns det möjlighet för läsaren att ryckas med och leva sig in i texten. Genom att beskriva vad romankaraktären ser, hör, känner och doftar skapar författaren för läsaren en levande och bildrik omgivning och sinnesstämning.

Linux satt i fåtöljen på taket och blickade ut över Stockholm. Solen stod lågt och speglade sig i höghusfönster och solfångare. Det doftade från en grill i närheten. Bestick och tallrikar skramlade. Någon skrattade. En tupp på ett intilliggande hustak gol halvhjärtat i kvällsvärmen (Claesson, 2013, s. 155).

Även om erfarenhetsspråket dominerar finns det några få enstaka undantag för vetenskapsspråk. Då vetenskapsspråket skapar en distans, bidrar erfarenhetspråket till att skapa närhet mellan läsare och text.

Den frekvent förekommande dialogen i texten, där Linux tillsammans med sin vän Elvira diskuterar tankar och känslor om vardagliga ting, skapar möjligheter för potentiella läsare i mellanstadiet att identifiera sig med Linux. Vidare underlättar detta för läsaren att ta sig till texten och innehållet, vilket är en förutsättning för att läsaren sedan ska kunna aktivera samband mellan de tre tidsperspektiven i historiemedvetandet.

Mamma ville att jag skulle flytta till henne. Men, sade hon, det var viktigt att jag fick bestämma själv. Att skilsmässan inte var mitt fel. Och så vidare. Det sade pappa också. Sådant som de säger för att de har dåligt samvete, antar jag (s. 106).

Synvinkel

Författaren använder sig av både yttre och inre synvinklar och växlar mellan dessa genom hela texten. I och med att Linux är handlingens huvudkaraktär är det endast hans perspektiv och hans inre synvinklar som förekommer. Yttre synvinklar förekommer främst vid dialogerna och vid miljöskildringarna.

30

Linux såg på Tuva. Ingen sade något. Bakom dem grät någon tyst. En kille försökte trösta utan framgång.

“Här sitter du alltså högst upp i Fritt fall trots att du lider av höjdskräck”, sade Linux till slut.

“Vill du veta en sak, Li? Jag tycker du är modigast av alla här. Vi gick ju hit för att vi tycker det är roligt att åka. Men du var livrädd och trodde att du skulle dö när du åkte upp första gången. Ändå åkte du en gång till…” (s. 94).

När Linux dagdrömmer eller minns olika händelser eller episoder beskrivs dessa ofta med hjälp av inre synvinkel. Detta sker också när Linux för inre dialoger med sig själv.

Han bet sig i underläppen så att det gjorde ont. Skärp dig. Du kan ju inte säga till Elvira att du inte ens försökte. Vill du ut i rymden eller inte? Du vill ut i rymden, säger du? Men skärp dig då! (s. 47).

I sin inre dialog går Linux igenom möjliga scenarion med sig själv. Detta görs ofta i en dialog där han förutser vad han själv samt en annan person kommer att säga, göra eller känna.

Tja, skulle han säga då. Kommer du ihåg att jag frågade dig om jag fick gå på en uttagning till rymdambassadör? Och du sa att jag måste räkna matte först? Bli inte arg nu. Lova. Jag gick på uttagningen i alla fall (s. 155).

Författaren skapar även inre synvinklar via Linux känslor och tankar, som ofta beskrivs på ett bildrikt sätt.

Ilskan, som nyss blåst upp honom och hade fått honom att växa en halvmeter, fick plötsligt pyspunka.

“Inte vet jag”, svarade han uppgivet. “Rymdpilot, kanske” (s. 13).

De inre synvinklarna har förmågan att skapa inlevelse på så sätt att de är beskrivna på ett sätt som skapar närhet mellan text och läsare. Dessa möjliggör även för läsaren att uppleva Linux känslor och tankar och identifiera sig med honom. Med tanke på att texten växlar mellan både inre och yttre synvinklar, pendlar läsaren mellan att känna både distans och närhet till texten, dock överväger inlevelsen till närhet i samband med kombinationen av övriga litterära grepp i texten.

31

Tidsperspektiv

Det är nästan uteslutande prospektivt tidsperspektiv som används i Uttagningen. Tempus är imperfekt vilket gör att handlingen kan upplevas som ett återberättande men beskrivs kronologiskt från början till slut, därav ett prospektivt tidsperspektiv. Eftersom det inte finns något facit som gör att varken Linux eller läsaren vet vad som kommer att hända i handlingen, ges det utrymme för läsaren att själv reflektera och förutsäga framtida scenarion och utfall. Då handlingen utspelar sig “framlänges” skapar detta en spänning för läsaren kring hur det ska gå. Linux gör ofta kopplingar mellan nutid och dåtid, dock spänner sig dessa oftast över en kort tid, som till exempel när han tänker tillbaka förra sommaren, förra veckan samt igår. Det ger på så sätt ingen längre historisk överblick, däremot kan detta sätta igång läsarens tankeprocesser om samband mellan då och nu.

Han färdades tillbaka i minnet till den stunden som skulle komma att förändra hans liv, fast han inte visste det då, en söndag för drygt två år sedan… (s. 102).

Linux och personer i hans närhet gör även en del kopplingar mellan dåtid till nutid när de refererar till hur klimatet har förändrats till hur det ser ut idag.

Det måste vara från den tiden då det fortfarande snöade på vintern (s. 21).

Pappa pratade om att vara sparsam med vatten och att det snart skulle bli vattenransonering. Gräsmattan utanför var alldeles brun. Där växte ingenting (s. 28).

[...] Frasse skulle få besök av släktingar från Italien. ”De ska vara hos oss halva sommaren för det är ökenvärme där de bor. Här tycker de att det är svalt och fläktar lite. Sjukt va?” (s. 28).

Andra kopplingar som görs till dåtiden sker i förbifarten, som till exempel när Linux och hans vänner ser ett skepp med namnet Yggdrasil, eller när Linux siktar rymdskeppet Valhall i sitt teleskop. Kopplingar mellan nutid och framtid förekommer också men även dessa rör sig främst inom en snar tidsperiod.

Unna sig lite sommarlov innan höstterminen började. Räkna tillräckligt mycket för att klara godkänt på omprovet. Inte mer. Ägna sig åt något spel som garanterat skulle

32

hålla honom sysselsatt resten av tiden. Sedan, när skolan började, återgå till dagdrömmandet (s. 181).

Vad gäller framtidsperspektivet, får läsaren ofta följa med Linux i hans funderingar och tankar om framtiden. Tankarna, vilka handlar om var han kommer att bo och leva samt arbeta med men också hur utvecklingen och anpassningen till klimatförändringar kommer se ut, skulle potentiella jämngamla läsare kunna identifiera sig med. I boken skildras ett framtida Stockholm där människorna har fått ändra sin livsstil på grund av ökad befolkning och ett förändrat klimat, detta innebär att finns det gott om utrymme för reflektioner kring detta. Ett prospektivt tidsperspektiv är en styrka då det finns potential att utveckla läsares förmåga att känna inlevelse och reflektioner kring olika framtidsscenarier.

När han kom fram hade han bestämt sig. Han ville verkligen bo i en stor stad. Han var säker på att han skulle göra det en dag. Men inte utan teleskopet (s. 107).

Kanske skulle hela planeten en dag i framtiden grönska och syretälten inte längre behövas. Då skulle jordmänniskorna hänga upp rymddräkten på en krok i garderoben, dra några djupa andetag av marsluften och säga till varandra att nu var de marsianer på riktigt (s. 22).

Berättaren

Berättaren växlar mellan att vara både närvarande och frånvarande. Berättarens kommentarer inleder ofta varje kapitel där scenen beskrivs, var Linux befinner sig, tid på dygnet och annan information som är viktig för läsaren att behöva känna till för handlingens syfte. Berättarens kommentarer, vilka främst handlar om att beskriva tid och rum och yttre synvinklar görs i skildringens nutid, och ger inte någon information kring hur det gick senare än skildringens nutid. Kommentarerna är på så sätt implicita, i den mening att de knyter an till skildringen av Linux och hans kontext. Berättarens frånvaro ger därför ett stort utrymme för läsarens egna reflektioner.

Två veckor senare satt Linux återigen på bussen på väg till Gröna Lund. Det var måndag, precis som förra gången, och ingen släpptes in på nöjesfältet förrän på

33

eftermiddagen. Om man inte hade planer på att bli Unionens rymdambassadör och var kallad till uttagning nummer två förstås (s. 127).

Och det slog Linux, när Elvira sagt hejdå och han letade sig tillbaka mot tunnelbanan igen, att det här måste vara den bästa eftermiddagen i hans liv. Även om han misslyckades med matteprovet och gjorde bort sig fullständigt på sista uttagningen, skulle han i alla fall komma ihåg de här timmarna när allt var möjligt och Elvira var hans vän (s. 177).

Avstånd

Huruvida romanen skapar distans eller närhet mellan text och läsare bestäms utifrån de litterära grepp som analyserats. Med tanke på att Uttagningen präglas av ett prospektivt tidsperspektiv, erfarenhetsspråk, inre och yttre synvinklar samt en övervägande frånvarande berättare, gör denna kombination att Linux skildras på ett sätt som skapar en upplevelse av närhet hos läsaren. Detta balanseras dock upp med ett visst mått av distans genom de yttre synvinklarna som förekommer. Kombinationen av de litterära greppen tyder på att det finns förutsättningar i Uttagningen att utveckla elevers historiemedvetande. Dock räcker det inte med att enbart läsa boken då tidsperspektiven inte är tillräckligt sammanlänkade, detta kan däremot lärare komplettera. Förslag på hur detta kan gå till kommer att redovisas i ett senare avsnitt.

6.3 Resultat

Renander (2007) beskriver hur olika kombinationer av analysmodellens litterära grepp kan leda till ett utvecklat historiemedvetande. Här nedan avser vi att belysa de delar ur böckerna som enligt Renander (2007) kan leda till att utveckla historiemedvetande, samt koppla ihop dessa med de teorier vi redogjort för tidigare.

Sorkspolingen

I Sorkspolingen kunde vi se att erfarenhetsspråket, den implicita berättaren, växlingarna mellan ett prospektivt och retrospektivt tidsperspektiv, samt balansen mellan en yttre och inre synvinkel, gör att läsaren har möjlighet känna både identifikation och inlevelse och samtidigt få en viss distans som kan leda till reflektioner och medvetande kring

34

skillnader och likheter mellan dåtid och nutid. Sammantaget kan detta leda till att historiemedvetandet utvecklas (Renander, 2007). Det faktum att Märta har rest tillbaka i tiden från vår tid och bär med sig kunskaper som hon jämför med det hon möter i dåtiden, leder till att flera explicita kopplingar mellan nutid och dåtid görs. Författaren till boken har också valt att föra in vissa medvetna anakronismer i berättelsen i form av att Märta skänker bort sitt armbandsur och sin musikspelande mobiltelefon till förundrade medeltidsmänniskor. Dessa förstärker ytterligare skillnaderna mellan de olika tiderna.

Ser man till Jeismanns fyra definitioner av begreppet historiemedvetande ser vi att läsning av Sorkspolingen kan leda till att samtliga definitioner berörs (refererad i Jensen, 1997). Ammert (2009) beskriver på ett tydligt sätt vad som krävs för att Jeismanns tre första definitioner av historiemedvetande ska uppnås utifrån det han kallar historiemedvetandets två grundpelare. Enligt Ammert (2009) fodrar den första att kronologiska kunskaper om historien finns och den andra förutsätter att dessa kunskaper sätts i kontext till tidsperspektiven nutid och framtid. Han menar vidare att det är när de tre tidsperspektiven, dåtid, nutid och framtid, sätt i relation till varandra genom tankeprocesser om samband, likheter och skillnader, som historiemedvetandet kan utvecklas. Värderar man Sorkspolingens möjligheter att starta dessa tankeprocesser hos läsaren så kan det konstateras att potentialen finns. Boken uppfyller Ammerts (2009) första grundpelare och Jeismanns tredje definition genom de kronologiskt ordnade historiekunskaper som förmedlas. Ser man till Ammerts (2009) andra krav så görs tydliga kopplingar mellan dåtid och nutid i boken. Beroende på hur tidsperspektiven tolkas kan man även säga att framtidsperspektivet är närvarande. När Märta befinner sig i medeltiden kan hennes egen nutid ses som framtid, vilket i så fall gör att historiemedvetandets samtliga tre tidsperspektiv finns med. Utifrån detta blir även Jeismanns första och andra definition gällande (refererad i Jensen, 1997). Vi upplever dock att framtidsperspektivet med fördel skulle kunna förstärkas och förtydligas i en undervisningskontext. Som nämnts tidigare finns även flera möjligheter i Sorkspolingen att jämföra likheter och skillnader mellan de tidsepoker som skildras, något som är en förutsättning för att historiemedvetandet ska kunna utvecklas (Ammert, 2009).

Böckernas karaktärer spelar också en roll i utvecklandet av historiemedvetande. Sorkspolingens huvudkaraktär, Märta, har funderingar kring kärlek och vänskapsrelationer och är jämngammal med vår tänkta åldersgrupp. Det kan bidra till att

35

elever i liknande ålder kan relatera till Märta och hennes upplevelser, samt känna identifikation och engagemang, vilket enligt Ingemansson (2010) ytterligare kan förstärka möjligheterna till att historiemedvetandet utvecklas. Även Queckfeldt (2009) skriver att den historiska romanens karaktärer är viktiga för historiemedvetandet, då dessa kan få läsaren att “känna en samhörighet över tid och rum” (s. 79). Dessa emotionella kopplingar över tid och rum kan knytas till Jeismanns fjärde definition av historiemedvetandet som beskriver vikten av en emotionell förståelse, som han menar är nödvändig i “bildandet och upprätthållandet av mänskliga samhällen” (refererad i Jensen, 1997, s. 51).

Uttagningen

Utifrån att Uttagningen innehåller ett erfarenhetsspråk, prospektivt tidsperspektiv, fokus på inre synvinklar, en frånvarande berättare och förmågan att skapa närhet mellan läsare och text bedömer vi utifrån Renanders (2007) analysmodell att även denna bok har förutsättningar att utveckla elevers historiemedvetande.

Eftersom Uttagningen inte är en historisk roman utan en science fiction-roman, innebär det delade meningar utifrån våra teoretiska utgångspunkter, huruvida boken har förutsättningar för att utveckla ett historiemedvetande. Att boken saknar koppling till historisk kunskap, med undantag från anknytningar till den nordiska mytologin, strider mot Ammerts (2009) teori om att historiemedvetandet bygger på den historiska kunskapen samt hur denna sätts i en större kontext och i relation till nutid och framtid. Även om det historiska innehållet saknas, ser vi att boken har andra faktorer som skulle kunna utveckla ett historiemedvetande.

I boken får vi följa huvudkaraktären, Linux, i hans nutid. Handlingen utspelar kronologiskt och kopplingarna mellan dåtid, nutid och framtid sker i samband med yttre och inre synvinklar. Sammantaget kan det konstateras att samtliga tidsperspektiv förekommer men dåtidsperspektivet hade behövt förstärkas eftersom det endast sträcker sig några år tillbaka. Även om Uttagningens tre tidsperspektiv skildrar en mycket kort tidsperiod så existerar samtliga. Detta är en förutsättning enligt Jeismann för att historiemedvetandet ska kunna utvecklas. Därmed uppfyller boken både Jeismanns första och andra definition av historiemedvetande, vilka innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse av nutid och perspektiv på framtiden men också den tredje definitionen, som handlar om hur dåtiden är närvarande förekommer

36

(refererad i Jensen, 1997). Även om den historiska kunskapen och dåtidsperspektivet är svagt så kompenseras detta genom att romanen skapar inlevelse hos läsaren. Renander (2007) skriver att inlevelse kan leda till reflektioner kring dåtiden, vilket gör att kunskaper om dåtiden upplevs som meningsfulla. Det är i denna process som elevers historiemedvetande utvecklas. Uttagningens textuppbyggnad kan likna Alms (2009) beskrivning om berättelsens uppbyggnad i att den har en början, en mitt och ett slut, vilka kan påminna om historiemedvetandet då, nu och framtid.

Bokens styrka utgörs av att den inlevelse och närhet som Uttagningen förmedlar, möjliggör för läsaren att identifiera sig med Linux och känna emotionellt engagemang för honom. Detta innebär att det finns möjligheter för historiemedvetandet att utvecklas, då Ingemansson (2010) menar att utvecklingen av historiemedvetande sker när eleverna upplever emotionellt engagemang. Vilket i sin tur medför att även Jeismanns fjärde definition av historiemedvetande uppfylls, som innebär en gemensam förståelse som grundar sig på emotionella upplevelser. Linux vardag kan med stor sannolikhet flera av de jämnåriga läsarna identifiera sig med då det handlar om skola och vänner, föräldrar som skiljer sig samt de känslor och funderingar som uppstår i samband med detta, samt nutidens klimatförändringar. Att det erbjuds många tillfällen för läsaren att göra jämförelser med sin egen vardag, kan också enligt Ingemansson (2010) utveckla historiemedvetandet. Genom att identifiera sig med Linux, kan eleverna, enligt Hermansson Adler (2009) komma till insikt om sina egna ståndpunkter och på så sätt utveckla sin egen identitet i förhållande till historien. Denna identifikation, innebär enligt Queckfeldt (2009) att det finns möjlighet för läsaren att känna samhörighet över tid och rum, eftersom karaktärer i böcker har förmågan att förmedla detta.

Eftersom Uttagningen är en science fiction-roman präglas handlingen starkt av att det är en framtidsskildring. Denna utgångspunkt är en fördelaktig förutsättning då Jensen (1997) menar att ett framtidsscenario kan möjliggöra en utveckling av ett historiemedvetande. Miljöerna och rymdstäderna som beskrivs samt de bakomliggande konsekvenserna i form av klimatförändringar gör att handlingen känns realistisk och som en möjlig framtid. Detta ökar möjligheten till reflektion hos läsaren kring hur Sverige kan komma att påverkas av de aktuella klimatförändringar som råder idag, vilka anpassningar som kommer behöver göras samt i vilken utsträckning kommer detta påverka våra liv. En länk kan på så sätt skapas mellan de tre olika tidsperspektiven, genom reflektioner kring vilka konsekvenser i dåtiden som påverkar nutidens klimat,

37

kan detta påverka läsarens ställningstaganden och perspektiv inför framtiden. Boken ger på så vis läsaren ett historiskt perspektiv och möjlighet att förstå och förändra sin egen tid. Då boken saknar en närvarande berättare, ger även detta utrymme för läsarens egna reflektioner. Innehåll om platser som blivit överbefolkade och torrlagda på grund av klimatförändringar utmanar läsaren i sin tur att själv göra föreställningar om hur det ser ut idag mot bakgrund av hur klimatet har varit tidigare. Det är när eleverna får göra jämförelser mellan då och nu som historiemedvetande utvecklas (Ingemansson, 2010).

Utifrån denna analys bedömer vi att förutsättningarna är goda för att Uttagningen ska kunna utveckla ett historiemedvetande, förutsatt att läraren kompenserar bristen på historisk kunskap, vilket gör att dåtidsperspektivet förstärks.

6.4 Böckerna i en undervisningskontext

Som vi nämnde i inledningen, förekommer svårigheter i både undervisning och hos elever att sammanlänka dåtid, nutid och framtid. Utifrån den utgångspunkt vi hade, att se hur skönlitteratur kan utveckla elevernas historiemedvetande, visar vårt resultat att genrerna historiska romaner och science fiction-romaner har potential att göra detta.

Det här avsnittet kommer att handla om vår tredje frågeställning, om hur man kan arbeta med böckerna i en undervisningskontext. Vi tror precis som Queckfeldt (2009) och Ingemansson (2007) att det krävs mer än att bara läsa en historisk roman för att historiemedvetande ska utvecklas.

Sorkspolingen

Vi ser flera möjligheter med att använda Sorkspolingen i historieundervisningen, dels för att den svarar bra mot läroplanens centrala innehåll och dels för att den har potential att utveckla historiemedvetandet hos eleverna. I Sorkspolingen finns flera uppslag till att diskutera skillnader och likheter i levnadsvillkor mellan medeltiden och idag. Boken synliggör främst barnen och kvinnornas situation. Nils, som Märta möter i boken, bor och arbetar för brödfödan hos en köpmansfru i Visby, tillsammans med sin bror, då deras föräldrar dött i pesten. I dialoger med de personer som Märta möter framkommer även att flickor vanligen inte gick i skolan eller deltog i krig under medeltiden, samt att kvinnor kunde bli anklagade för att vara häxa om de visste för mycket om saker och ting (även om det är ovisst huruvida häxprocesser startade så tidigt i Norden). Förutom barn