I uppsatsens teoretiska utgångspunkter framgår det att en bärande idé i maktstrukturer mellan könen är att kvinnor är underordnade män (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 35). Utifrån de olika böckerna kunde man se att det fanns vissa relationer mellan manliga och kvinnliga
karaktärer som följer könsmaktstrukturer. Det fanns däremot undantag i böckerna där det var de kvinnliga karaktärerna som hade mer makt. Det fanns också situationer där maktstrukturerna var jämnt fördelade mellan könen. Hur makten gestaltas var det som skiljde sig åt mest i de olika böckerna.
Analysen påvisar att det fanns olika sorters makt mellan manliga och kvinnliga karaktärer. Den manliga makten framställdes främst genom ett ekonomiskt, politiskt eller fysiskt och hotfullt övertag. De mest tydliga exempel på sådana maktövertag återfanns hos de vuxna manliga karaktärerna. Pappan i Du & jag har en ekonomisk maktposition medan mammans nya man i
Eldens hemlighet karaktäriseras med ett fysiskt och hotfullt maktövertag. När förhållandet mellan de
manliga och kvinnliga karaktärerna analyserades utifrån ett helhetsperspektiv framgick det att det enbart var de manliga karaktärerna som hade ekonomiska, politiska och fysiska maktpositioner. De kvinnliga karaktärerna hade mer makt i relationer och genom social status. I både Du & jag och Lars är LOL förekommer det flera kvinnliga karaktärer som har social status vilket ger dem maktpositioner, både i skolorna och på fritiden.
Genom analysen kunde man se att maktutövandet fanns både i den offentliga och privata sfären. I den privata sfären kunde man se att det främst var de manliga karaktärerna som utövade makt, i
karaktärer som utövade makt. De kvinnliga karaktärerna utövade makt i sociala relationer på offentliga platser, som exempelvis i skolan, och de manliga karaktärerna utövade makt genom sina positioner i samhället.
I några av böckerna fanns det yrkesroller som var kopplade till olika kön. I boken Att göra kön skriver författarna om könsmaktssystemets två principer, varav en princip är isärhållandet mellan könen (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 43). Två av böckerna påvisade tydliga exempel på isärhållanden. I Alex Dogboy var det män som var soldater eller poliser och det fanns inga exempel på kvinnor som ingick i de yrkesrollerna. I Eldens hemlighet kunde man också urskilja isärhållanden i sjukvården. På sjukhuset var det manliga läkare och kvinnliga sjuksköterskor och boken gav inga exempel på någon annan uppdelning i yrkesgrupperna. Det här går i linje med vad Hirdman har skrivit om att könsmönster och isärhållande mellan könen tydligt går att urskilja i praktiken (Hirdman, 2003, s. 66). I Könsroller och samhällsstrukturer menar Holter att uppdelningen mellan könen i olika yrken har bidragit till att forma samhällets normer kring könsroller (Holter, 1973, s. 9). I Alex Dogboy och Eldens hemlighet kunde man se att det fanns könsroller i de olika yrkena. När man läser böcker är det viktigt att reflektera över hur uppdelningar mellan könen i olika yrken kan forma ens egna uppfattningar kring könsroller.
Det fanns några förhållanden i böckerna där makten mellan manliga och kvinnliga karaktärer var jämnt fördelad. I Brorsan är kung! fanns det inga exempel på överordningar mellan könen. När Du
& jag analyserades utifrån ett helhetsperspektiv var maktfördelningen mellan könen i huvudsak
jämnt fördelad.
I uppsatsens bakgrundskapitel står det att det är skolans uppdrag att utveckla elevers förmåga att kunna förhålla sig kritiskt till könsmönster (Lgr11, 2019, s. 7). Genom att analysera hur makt beskrivs i förhållande till ”manligt” och ”kvinnligt” kan man se att vissa maktstrukturer kopplas till antingen manliga eller kvinnliga karaktärer. Kåreland har skrivit att barnböcker har en förmåga att spegla samhället och dess idéströmningar (Kåreland, 2015, s. 22, 200). I några av böckerna kunde man se att det fanns en traditionell syn på könsroller och maktstrukturer men det fanns också många relationer mellan manliga och kvinnliga karaktärer där det över- och underordnade könsmaktssystemet inte var synligt. Kanske visar det på en ändrad uppfattning kring samhällets syn på manliga och kvinnliga könsroller.
Konklusion
Analysen av de fem skönlitterära barnböckerna visade på att huvudkaraktärer samt flertalet bikaraktärer hade genusöverskridande egenskaper. Könsstereotypa beskrivningar fanns dock, framförallt när det kommer till hur vuxna karaktärer skildrades. Gällande över- och
underordningar i böckerna fanns det flera karaktärer som följde normen om manlig överordnad men det fanns även exempel på karaktärer som inte följde den.
Skönlitteratur kan användas som underlag i skolans undervisning för att diskutera med eleverna om könsroller och maktstrukturer. Samtidigt bör läraren vara medveten om innehållet i böckerna. Magnus Persson har höjt ett varnande finger mot att litteratur automatiskt bör betraktas som god och uppbygglig, vilka han menar är föreställningar som återfinns i skolans värld. I skolans
kursplaner står det att många texttyper ska läsas med ett kritiskt förhållningssätt. Däremot står det inte att skönlitteratur bör läsas kritiskt (Persson, 2012, s. 16, 19–20). Varken skönlitteratur eller samhället är fritt från könsstereotyper och maktstrukturer. Det betyder inte att skönlitteratur inte är användbart. Tvärtom finns det goda möjligheter till diskussioner om föreställningar kopplade till genus. Genom att kritiskt granska och diskutera genus i skönlitteratur kan det bidra till att elever får kännedom om de könsroller och maktstrukturer som finns i samhället. Diskussionerna kan också bidra till att skapa tankar om hur man vill att ”manligt” och ”kvinnligt” ska framställas i framtiden.
I uppsatens andra frågeställning valde vi att begränsa analysen till en undersökning om
maktstrukturer, enbart mellan manliga och kvinnliga karaktärer. Det skulle även varit intressant att undersöka hur andra typer av maktstrukturer skildrades i böckerna. En studie av större omfattning skulle också kunna undersöka hur lärare arbetar med böckerna i sin undervisning och om de diskuterar hur genus, könsroller och maktstrukturer skildras i dem.