Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i Eldens hemlighet?
Eldens hemlighet innehåller inte mycket beskrivningar av hur karaktärerna ser ut. Om de
överhuvudtaget beskrivs så innehåller skildringarna inte mycket detaljer över deras utseenden, men fler män än kvinnor får sitt utseende beskrivet i boken. Skräddaren Antonio beskrivs som gammal och tandlös, och hans fru Fernanda som tjock (Mankell, 1995, s. 46). Ytterligare två kvinnor i boken beskrivs som tjocka – Veronica som arbetar på ett sjukhem och Fatima som lär huvudpersonen Sofia att sy (Mankell, 1995, s. 82, 131). Det läggs dock ingen värdering kring det fysiologiska attributet. Nikolajevas schema innehåller utseendeaspekter på en punkt, då hon sätter den ”kvinnliga” egenskapen vacker, mot den ”manliga” egenskapen stark (Nikolajeva, 2017, s. 193). Sofias mamma Lydia beskrivs ha varit både vacker och stark för flera år sedan, då Sofia minns hur hon ”hade suttit fastknuten på sin mors rygg, Lydia, som den gången var den vackraste och starkaste kvinnan i hela byn” (Mankell, 1995, s. 17). Lydia beskrivs alltså utifrån både ”manliga” och ”kvinnliga” attribut, dock framgår det inte av citatet om stark i det här fallet handlar om fysisk
Sofia däremot, beskrivs vid flertal tillfällen som mentalt stark. När hon ligger på sjukhuset och har förlorat sina ben efter att ha trampat på en mina reflekterar doktor Raul över den kraft hon tycks besitta:
Det fanns en förunderlig styrka hos den här flickan. Han själv skulle nog aldrig helt kunna förstå vilka plågor hon gick igenom. Men hon var stark. Han tänkte att styrka inte var en man som kunde lyfta hundra kilo över sitt huvud. Styrka var ett barn som överlevde att trampa på en mina. (Mankell, 1995, s. 69–70)
Senare i boken när han återigen möter Sofia fortsätter han förundras över henne, då hon fortsätter visa styrka genom att ge sig av på egen hand från hemmet för att undvika sin elaka styvfar (Mankell, 1995, s. 127).
Sofia besitter även mjuka karaktärsdrag. Då hennes storasyster Maria levde visade hon stor omsorgsfullhet. När Maria och Sofia tänker tillbaka till hembyn som de tvingats fly från minns Maria en vit klänning som hon fått av deras far. Sofia lovar att Maria en dag ska få en ny klänning av henne, vilket samtidigt gör henne arg då hon tänker att hon har en tendens att lova Maria saker för lättvindigt (Mankell, 1995, s. 44). Trots att det går emot hennes moraliska kompass att stjäla håller hon löftet till Maria som viktigare, stjäl ett lakan och syr en klänning åt henne av det (Mankell, 1995, s. 50–51). Sofias självständighet och styrka, samt hennes omsorgsfullhet för hennes syster är egenskaper som kvalificeras in under både de ”manliga” och ”kvinnliga” kategorierna i Nikolajevas schema (Nikolajeva, 2017, s. 193).
Någonting som är centralt i Eldens hemlighet, är Sofias hemlängtan. I början pratar Sofia och Maria om hur de en dag ska återvända tillbaka till deras hemby (Mankell, 1995, s. 31). Senare, när hon bor på sjukhemmet i en stad långt borta från byn där hennes mamma bor, längtar hon tillbaka dit: ”Ibland hade Sofia sån hemlängtan att det gjorde ont i henne. Det fanns ingenting som var så svårt att stå ut med. Om hon inte fick mat en kväll kunde hon somna bort från hungern. Men hemlängtan var värre.” (Mankell, 1995, s. 97). Sofias längtan efter sitt hem kan sättas i relation till hur flickor i barnböcker ofta befinner sig i sin hemmiljö (Nikolajeva, 2017, s. 273). När Sofia är borta från sitt hem känner hon inte upptäckarglädje och nyfikenhet, tvärtom är det hemlängtan hon känner. Andra karaktärer som skildras i boken beskrivs i förhållande till Sofia, och hon har många hjälpare på vägen som ställer upp för henne när hon behöver stöd. Det gäller exempelvis prästen José-Maria som kommer och besöker henne på sjukhuset, doktor Raul som ser till att Sofia får ett nytt boende
när hon flytt till staden, och skräddaren Totio som låter henne överta hans skräddarverksamhet när han blir för gammal för att fortsätta driva den (Mankell, 1995, s. 70, 128, 139). Det gör att flertalet män i boken kan anses ha typiskt ”kvinnliga” egenskaper enligt Nikolajevas schema, då de visar på mildhet och omtänksamhet (Nikolajeva, 2017, s. 193).
Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall hur framställs de i Eldens hemlighet?
I Eldens hemlighet kan man läsa om maktrelationen mellan huvudkaraktärens mamma, Lydia, och hennes nya man Isaias. I boken får man läsa ur Sofias perspektiv kring mammans nya förhållande:
Sofia fick mer och mer ont i magen. Varför hade Lydia skaffat sig en man som var elak? Varför hade han inte blivit glad över att se henne? Varför hade han sagt att hon hade varit klumpig när hon trampat på minan? Men hon försökte också tänka att det Lydia hade sagt var sant. Det var bara när han hade druckit tontonto som han var elak. Det var bara då Alfredo blev rädd. (Mankell, 1995, s. 117)
Sofia fortsätter att reflektera över Isaias beteende: ”Men Isaias drack varje dag. Vid flera tillfällen slog han Alfredo. Lydia tycktes krympa alltmer. Men hon lät honom bestämma. Sofia försökte tvinga sig att tänka att det skulle bli annorlunda.” (Mankell, 1995, s. 119). I exemplet får läsaren inblick i Sofias tankar om den nya mannen som hennes mamma har en relation med. Mannen är elak och misshandlar barnen men mamman låter Isaias bestämma i hemmet. I boken verkar Isaias ha en maktposition i hemmet och han är den som bestämmer över resten av familjen. Sofia tänker också kring hur mamman agerar när hon är i samma rum som Isaias:
Lydia tilltalade mannen med namnet Isaias. Sofia fick intryck av att också hon var rädd för honom. Hon kunde inte förstå varför Lydia hade valt en man som inte tyckte om hennes barn. En man som hon var rädd för. Sofia kände inte igen sin mamma längre. Vad hade hänt med henne? Hon tänkte tillbaka på hur Lydia hade varit tidigare. Full av kraft och glädje, alltid pratande, skrattande, dansande, arbetande. Nu satt hon hopsjunken, ansiktet tycktes ha krympt, och hennes tänder hade börjat ramla ur munnen. (Mankell, 1995, s. 118)
Maktförhållandet mellan Lydia och Isaias verkar följa könsmaktsnormen där män har en högre maktposition än kvinnor. Enligt Magnusson kan makt beskrivas som en individs överordnad mot en annan person (Magnusson, 2019, s. 53). Isaias utövar en hotfull och fysisk makt över de andra i
En annan relation som påvisar ett maktförhållande är den mellan doktor Raul och hans fru Dolores. I boken får man inblick i doktor Rauls tankar där han säger att han älskar sin fru men att han är lite rädd för henne och hur hon kommer reagera när han tar med sig Sofia hem. I och med doktor Rauls rädsla över Dolores reaktion kan man fundera på maktrelationen mellan paret. Doktor Raul fortsätter tänka på det Sofia berättat om hennes mamma och den nya mannen. Han tänker: ”Lydia behöver nog en man som kunde hjälpa henne. Men när mannen fanns där måste hon lyda.” (Mankell, 1995, s. 123). Den tanken om att kvinnan måste lyda sin man förklarar hur doktor Raul ser på maktförhållandet mellan män och kvinnor. Doktor Raul bekänner att han är rädd för hans frus reaktion när han tar med Sofia hem men hans grundinställning verkar vara att det är mannen i hemmet som bestämmer. Han tog även beslutet om Sofias vistelse utan att prata med Dolores först, vilket också visar att det är han som bestämmer i hemmet.
I boken Eldens hemligheter kan man urskilja maktsystem mellan könen på en mer övergripande nivå. Enligt principen om isärhållande mellan könen blir män och kvinnor ofta uppdelade i olika yrkesroller (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 44). I boken kan man läsa om hur både män och kvinnor arbetar i olika fält men också hur maktpositionerna ser ut i de branscher där både män och kvinnor är verksamma. Ett exempel på en sådan bransch är i skolan. I skolan arbetar främst José-Maria, prästen, och några få lärarinnor. Även om José-Maria har kvinnliga medarbetare är det han som bestämmer vilka som får börja i skolan och det är han som tilldelar elever till lärarinnorna (Mankell, 1995, s. 38–39). Hans yrkesroll i skolan verkar ha en högre position än kvinnorna som han arbetar med. I boken har José-Maria även ett eget kontor och ett eget hus medan alla andra i byn bor i hyddor. Förutom i skolan verkar han ha en maktroll i byn. Han agerar som en ledarfigur i deras samhälle och det är han som ordnar ett möte för alla nyanlända i byn och berättar om minorna (Mankell, 1995, s. 41). José-Maria är en karaktär som har en en betydelsefull position i byn då han beskrivs som en man med god ekonomi och ett stort inflytande.
En annan arbetsplats som beskrivs i boken är sjukhuset. Där arbetar både män och kvinnor men det verkar enbart vara kvinnor som är sjuksköterskor och män som är läkare. Det är inte alltid helt tydligt om alla läkare är män men de gånger som läkarna benämns med ett kön är de manliga läkare. Den uppdelningen mellan manliga och kvinnliga yrkesroller på sjukhuset visar att boken skildrar ett maktsysstem där den manliga yrkesgruppen har en högre maktposition än den kvinnliga.