Början på det genuspedagogiska tänkandet

Under 1960-talet började grundskolans läroplaner att förändras. Relationerna mellan könen och könsrollerna skulle nu utmanas. Könsmönstren skulle utma- nas i fråga om vad som räknades som betalt och obetalt arbete i hemmet, alltså vad som i könsrollerna var maskulinitet och femininitet (Weiner & Berge, 2001). Efter 1960-talets politiska diskussioner om könsrollsfrågan och kvinnans underordning i samhället (Hirdman, 2001b), blev följden att jämställdhet mellan könen skrevs in i läroplanen. Arbete med jämställdhetsfrågor skulle nu ske

10 _{http://rixlex.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1991:433 2007-04-}

medvetet, och för att det skulle bli verklighet fördes jämställdhetsfrågorna in som en del i undervisningen (Lgy 70, 1970). Under rubriken Elevernas sociala

utveckling kom arbetet med könens jämställdhet att fokuseras och skolan skulle i

undervisningen orientera sig mot könsrollfrågan:

Under hela skoltiden bör frågor som rör hem och familj behandlas i samband med undervisningen i olika ämnen där dessa frågor har en naturlig anknyt- ning. Skolan bör verka för jämställdhet mellan män och kvinnor – i familjen, på arbetsmarknaden och inom samhällslivet i övrigt. Den bör orientera om könsrollsfrågan och stimulera eleverna att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden (Lgy 70, 1970 s. 15).

I den ovanstående läroplanstexten går det att läsa att skolan bör beröra frågor om hem och familj och verka för jämställdhet mellan könen, samt att skolans arbete bör hjälpa eleverna att orientera i könsrollsfrågan och prata om könsrol- ler och jämställdhet mellan könen. I texten står också skrivet att lärare under elevens skoltid bör beröra jämställdhetsfrågor ur olika synvinklar och i olika ämnen både i hur de påverkar i hemmet, på arbetsmarknaden och i samhället. Skolan skulle också i undervisningen väcka elevernas förståelse för att samhället ska vara jämställt. Enligt läroplanen skulle eleverna uppmuntras att debattera och ifrågasätta rådande samhällsförhållanden (Lgy 70, 1970).

För att skolan skulle få en fingervisning om hur arbetet skulle kunna utföras genomförde Skolöverstyrelsen ett projekt som slutade i en handlingsplan Ett

friare val – jämställdhetsprogram för skolan (1975). Sammanställningen av projektet

skulle enligt Skolöverstyrelsen vara möjlig att använda i utbildningssamman- hang. I handlingsplanen skrevs att skolan ”måste se över de mans- och kvinno- kulturer som ryms inom dess egna väggar” (s. 3). Skolöverstyrelsen visade ge- nom handlingsplanen hur lärare skulle kunna realisera läroplanens skrivelser rörande jämställdhetsfrågor inom ramen för sin undervisning. I texten fanns till exempel formuleringar om att lärare bör stimuleras till att planera och genom- föra handlingsprogram för att i undervisningen öka medvetandet om att det ska vara jämställdhet mellan pojkar och flickor. I texten heter det att eleven i un- dervisningen bör få tillfälle att bland annat informera sig om och diskutera för- ändringsmöjligheter för att nå läroplansmålen berörande jämställdhet mellan könen. I texten pekade Skolöverstyrelsen på att det fanns speciellt viktiga mo- ment som skulle tas upp i undervisningen, som till exempel könsskillnader och könsroller, samt deras uppkomst. Lärare skulle enligt handlingsplanen vara medvetna om sin vokabulär och de begrepp de använde i undervisningen. De skulle enligt handlingsplanen tänka på:

[D]e attityder, åsikter och roller de själva företräder och vilka förväntningar de riktar mot eleverna, vilken innebörd de lägger i ”lika behandling” av poj- kar och flickor o s v – i syfte att medvetandegöra sig att pojkars och flickors könsrollsbeteende i stor utsträckning är svar på de vuxnas förväntningar och skolans egna könsrollsmönster (Skolöverstyrelsen, 1975, ss. 209-210).

Vidare sågs också samhällsvillkor för män och kvinnor samt innebörden av könsdiskriminering som mycket viktig. Eleverna skulle göras medvetna om sina egna attityder kring maskulinitet och femininitet, detta med tanke på deras framtida roller som presumtiva föräldrar (Skolöverstyrelsen, 1975). Eleverna skulle enligt handlingsplanen också träna på sådana områden som de var under- stimulerade i. Pojkar behövde till exempel enligt texten öva på känslomässiga områden och det som hörde till hushållet. Flickor behövde å andra sidan öva på laborativa arbetssätt i naturvetenskap och teknik samt träna upp sin spatiala förmåga. Detta benämns numer som kompensatorisk pedagogik.

Handlingsplanen var utformad för att den skulle gå att använda i hela skolverk- samheten, då skolans alla åldrar fanns inräknade. Den hade också ett avsnitt om vad skolledningen skulle tänka på och arbeta för. Arbetet med jämställdhet mellan könen i skolan fick dock inte det genomslag som Skolöverstyrelsen hade önskat. I gymnasieutredningen som publicerades år 1981 framställdes gymna- sieskolans jämställdhetsarbete så här:

Skolan har idag ett tydligt, väl artikulerat och spritt program för jämställdhet mellan könen, för avveckling av ojämlikheter i könsrollerna (icke att förväxla med olikheter mellan könen). Programmet tar sig uttryck på många sätt i kursplaner, teman, andra aktiviteter, bl. a. studie- och yrkesvägledningen. Det har inte ännu nått avsevärda (i vart fall inte statistiskt påfallande) resultat, men programmet finns där som en angelägenhet för alla (SOU 1981: 97 s. 527)

I texten betonades att jämställdhetsfrågorna hade en bra grund för att kunna tillämpas i gymnasieskolan. Men det påpekades också att implementeringen inte hade skett i den omfattning som varit önskvärt, det hade inte nått avsevärda resultat som det heter i texten. När läroplanen reviderades år 1983 syntes vad som skulle kunna tolkas som en skärpning av texten då den nya formuleringen var att undervisningen genom objektiva kunskaper skulle ge eleverna en intel- lektuell skolning och en emotionell fördjupning och internationell förståelse för utsatta. Det heter i texten att jämställdhetsarbetet i skolan ”skall leda eleverna till insikt om att könen måste vara jämställda” (Lgy 70, 1983 s. 39-40). Med tanke på vad utredningen från 1981 skrev om jämställdhetsarbetet i skolan att

skolan hade ”ett tydligt, väl artikulerat och spritt program för jämställdhet mel- lan könen och för avveckling av ojämlikheter i könsrollerna” (SOU 1981: 97 s. 527), uppfyller skolan inte skolöverstyrelsens krav på att arbeta med jämställd- hetsfrågor i klassrummet. Texten har i revideringen ändrats från den gamla ordalydelsen bör till att nu istället fokusera på skall, samt att eleverna skall ledas

till insikt om att könen måste vara jämställda. Den reviderade texten visar, enligt

min tolkning, att skolan inte har uppfyllt sitt uppdrag och därför betonas det i texten hur viktigt arbetet är. Därav kan texten tolkas som en skärpning, för att den påvisar brister och pekar på områden som måste förbättras. En av anled- ningarna till att ordalydelserna i texten ändrades kan vara att skolan inte fullföljt sitt uppdrag med undervisning om jämställdhet mellan kvinnor och män, det som visade sig i Gymnasieutredningen 1981.

En annan trolig orsak kan vara att det sätt som läroplanstexterna nu skrevs på. Att texten placerats under en ny rubrik ger också en annan innebörd åt innehål- let. Texten flyttades vid revideringen till den nya rubriken Undervisning i stället för att som innan vara under Elevens sociala utveckling. Fokus blev då ännu tydli- gare på vad som skulle ske i undervisningen, och arbetet med jämställdhet mel- lan könen fokuserades mer på verksamheten i skolan och får i och med den nya placeringen en mer utbildningscentrerad plats. Texten som behandlar jäm- ställdhet mellan könen har utvidgats till att även innehålla utsatta grupper i samhället och att eleverna ska utveckla förståelse och solidaritet med andra människor och grupper. Eleverna ska i skolan utveckla respekt för människors egenvärde och allas lika värde:

En strävan för alla som arbetar i skolan skall vara att hos eleverna väcka re- spekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed rätten till personlig integritet. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som skall genomsyra verksam-

heten i gymnasieskolan (SKOLFS 1992:4, www.skolverket.se

/sb/d/471/url/ online 2007-09-24).

Att texten ändras kan med andra ord ha flera orsaker. Ändringen kan återigen ses som en skärpning för att påvisa för inblandade i skolan hur viktigt det är att arbeta med jämställdhetsfrågor i undervisningen. En annan orsak kan vara att det politiska språket ändras och att det nya sättet att skriva styrdokument kan tolkas som en skärpning av texten då det handlar om en politisk tidsanda med nytt språkbruk.