För att samla in data till undersökningen gjorde jag datainsamlingen i två steg, dels med en e-postenkät som skickades ut till 106 genuspedagoger för att sorte- ra ut lämpliga intervjupersoner som arbetade på gymnasieskolan med genuspe- dagogik, dels med intervjuer av de personer som har sållats ut från enkäterna. Intervjuerna genomfördes med den digitala intervjumetoden @ography (Kroksmark, 2006). @ographymetoden valdes för att den är ett modernt och relativt nytt sätt att arbeta.
Jag valde att skicka ut en enkät till de genuspedagoger som jag hittade via Myn- digheten för skolutvecklings hemsida (www.skolutveckling.se, online 2006-11- 27). Det visade sig vara omöjligt att få tag på e-postadresser till alla utbildade genuspedagoger. En orsak till att adresserna var omöjliga att få tag i var att samtliga genuspedagoger inte fanns på någon gemensam e-postlista, varken på utbildningsorterna, Skolverkets hemsida eller på Myndigheten för skolutveck- lings hemsida. De genuspedagoger som numer finns upptagna på skolverkets e- postlista har själva gett tillstånd till att adressen får läggas ut. Med tanke på att det enligt uppgift finns mellan 219 och 294 personer utbildade är merparten inte ansluten till någon officiell e-postlista och orsaken till det kan diskuteras. Anledningar kan vara att de inte har någon tjänst och på grund av det inte vill
bli kontaktade. En annan anledning kan vara att de helt enkelt inte vill att deras adress ska finnas på någon officiell lista. Ytterligare en trolig anledning kan vara att de glömt att lämna sin adress till listan. Men den orsak som jag håller som mest trolig är att de inte har något uppdrag i sin kommun och därför inte heller vill finnas med på den officiella e-postlistan.
Jag tog även kontakt med universiteten som genomfört utbildningen, dock utan resultat. Också Jämrum kontaktades, då jag visste att de hade skickat ut en an- nan form av enkät till genuspedagogerna, men de hade inte heller fått tag på alla, plus att de hade fått ett relativt stort bortfall i insamlingen.42
Enkäten som skickades ut motsvarar cirka 30 till 50 procent av alla utbildade genuspedagoger. De både huvudorterna Göteborg och Umeå var representera- de i enkätundersökningen. Enkäten sändes ut till de utbildade genuspedagoger- na i syfte att sortera fram de personer som senare skulle kontaktas för vidare intervjuer. Tre svar kom in snabbt medan andra lät vänta på sig. De snabba svaren betydde att intervjuerna kunde börja redan samma vecka som enkäterna sändes tillbaka vilket resulterade i att datainsamlingsarbetet kunde komma. Den totala insamlingstiden för att få ihop de sex informanterna var tre veckor. Svarsfrekvens på enkäten blev 51 procent och ett litet antal av de svarande var verksamma på gymnasieskolan. Jag fick ett bortfall på grund av att personen skickade enkäten anonymt till mig i ett vanligt kuvert, utan skoladress på och var således omöjlig att kontakta igen. Annars uppfyllde det svaret de kriterier som fanns för att delta i studien, vilka skulle vara att de var utbildade till genus- pedagog vid något av de två universiteten, att de arbetade med genuspedago- giskt utvecklingsarbete i gymnasieskolan. De behövde emellertid inte vara utbil- dade gymnasielärare.
Antalet som sållades bort var ganska stort, av de 106 enkäterna fick jag in 55 stycken, vilket motsvarar 51 procent, och endast sex stycken passade in på de kriterier som var uppställda för studien. Alltså sållades 49 enkäter bort. De som kom att bli utvalda till längre intervjuer för min datainsamling var av båda kö- nen, även om kvinnorna var i stark majoritet, fem kvinnor och en man, och de var i olika åldrar, från cirka 30 till 65. Av de svarande kunde till slut sex infor- manter utses för intervjuer. Antalet är adekvat för min form av intervjuunder- sökning. Enkäten har i studien endast använts som urvalsmetod för att hitta genuspedagoger som är verksamma på gymnasieskolan och därför kommer jag inte att redovisa några utfall från enkäten.
Brev till kommunerna
För att undersöka i vilken utsträckning kommunerna använder den utbildade genuspedagogen sände jag ut ett brev till kommunerna.43 Valet föll på att skicka ut frågan genom ett vanligt brev med tanke på att det måste besvaras och att det finns en annan diarieföring kring vanlig post än vad som finns kring digital e-post. Adresserna fann jag via en lista på myndigheten för skolverkets hemsida och det var samma lista som de 106 genuspedagoger fanns på.44 Med ambitio- nen att undersöka i vilken mån dessa genuspedagoger var verksamma i sin hemkommun kontaktade jag kommunerna. Adresserna hittade jag via Sveriges kommuners och landstings hemsida (www.skl.se). I brevet frågade jag om det fanns någon genuspedagog i kommunen, hur många procent av sin tjänst som genuspedagogen är verksam i kommunen och vilken arbetsbeskrivning genus- pedagogen har för sitt arbete. Brevet skickades ut till de 106 kommunerna med början 2008-03-06. De första svaren anlände inom en vecka. Det sista brevet kom fem veckor efter att jag sänt i väg brevet.
Genom svarsbreven fick jag en snabb överblickades över hur mycket genuspe- dagogerna används i kommunerna, alltså hur stor del av deras tjänst som är vikt till det genuspedagogiska arbetet. Dessutom fick jag också en snabb uppfattning om hur deras arbete ser ut då arbetsbeskrivningarna bifogades, i de fall det fanns någon. I vissa fall var det ansvarig person på förvaltningsnivå som besva- rade brevet och i andra fall var det genuspedagogen själv som besvarade brevet. I de fall då ansvarig på förvaltningsnivå svarade var det ett kortfattat svar som anlände. Det framgick om kommunen hade en genuspedagog eller inte, det framgick också hur mycket tid denna hade och om det fanns en arbetsbeskriv- ning på vad genuspedagogen skulle utföra i sitt uppdrag. De gånger som genus- pedagogen/genuspedagogerna själv svarade var breven längre. Av svaren kunde utläsas hur de såg på sitt uppdrag och den tid de fått till sitt förfogande för att utföra uppgiften.
Urval
Det visade sig vid läsningen av enkätsvaren att de flesta genuspedagogerna var verksamma vid förskola och grundskola. Kriteriet för att delta i enkätundersök-
43 Se Bilaga 1
44 I och med att Myndigheten för skolutveckling avvecklades 1 oktober 2008 övergick
ansvaret till skolverket. Listan finns numer på skolverkets hemsida
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/25/68/genuspedagoger.pdf. Online 2009- 01-22.
ningen var: att de skulle vara utbildade genuspedagoger, med vilket menas att de ska ha genomgått den statliga genuspedagogutbildningen. Informanterna skulle även uppfylla kriteriet att arbeta med genuspedagogiskt utvecklingsarbete vid en gymnasieskola i sin kommun, kriteriet var inte att de skulle ha sin an- ställning på en gymnasieskola. Det var inte heller ett kriterium att de enbart skulle vara verksamma vid en gymnasieskola, de kunde vara verksamma vid olika delar av skolan som förskola och grundskola. Det var tydligt att de flesta genuspedagogerna var verksamma vid flera stadier parallellt. Det avgörande kriteriet som utvaldes för studien blev till slut att de deltagande genuspedago- gerna skulle vara verksamma vid gymnasieskolan, detta på grund av att det inte finns många genuspedagoger som är verksamma där, och för att gymnasiesko- lan på flera sätt är intressant ur genussynpunkt som beskrivits i inledningen. För att inte sålla bort några det enda kriteriet att de skulle vara verksamma vid gym- nasieskolan, dock inte nödvändigtvis utbildade gymnasielärare. Därigenom blev utfallet att studiens informanter i grunden är verksamma i skilda skolåldrar och de yrken som finns representerade är fritidspedagoger, lärare för de senare skol- åren och gymnasielärare. De genuspedagoger som inte var verksamma eller hade uppdrag vid gymnasieskolan sållades därmed bort från undersökningen.