Underkategori II B: ”Bristande respekt för behov och önskemål” inne- håller uppfattningar av lyhördhet med innebörden att märka patientens behov och problem, men av någon anledning ”inte bry sig”. Orsakerna härtill kan vara många och bland annat grunda sig i en nedvärderande
människosyn, bristande motivation, ovilja eller oförmåga till inlevelse och empati.
Inom ramen för UK II B har belysande exempel och citat inordnats under följande rubriker:
• Bristande respekt för patientens behov av integritet och autonomi • Märka, men inte bry sig om patientens behov av kontakt
• Inte respektera önskemål från patienter med främmande kultur • Inte vara flexibel och inte göra undantag från principer
• Undanhålla patienten korrekt information • Märka, men inte bry sig om patientens oro • Inte möta patienten på dennes villkor
• Bristande respekt för patientens behov av integritet och autonomi
I vården är patientens integritet och autonomi hotad. Hon/han är i be- roendeställning och det finns behov för att någon representerar och före- träder hennes/hans intressen. Eftersom hierarkin inom sjukvården fort- farande existerar kan det ibland vara svårt för personalen att få igenom sina åsikter om, som i följande situation, avdelningsläkaren är emot.
En student beskriver en situation där läkaren varken respekterar pa- tientens integritet eller personalens åsikter. Den är hämtad från psykia- trin. En kvinna i medelåldern, som tidigare hade arbetat på den avdel- ning hon nu skulle läggas in på, söker för psykiska problem.
Studenten antyder att självmordsförsök finns med i bilden och fortsät- ter:
Denna kvinna, som hade sökt på akuten skulle bli inlagd på den avdelning som hon själv jobbade på för hon tillhörde distriktet. (Stud D Sit 21)
Skyddsombudet på avdelningen får höra talas om vad som höll på att hända och går för att få mer information, men kan inte agera:
Enligt läkarna skulle patienten bli inlagd på sin egen avdelning i vilket fall som helst. Att patienten var en av personalen kunde man inte ta hänsyn till. Skydds-
ombudet menade med bestämdhet att varken personal eller patient skulle kunna må bra av inläggningen på just den avdelningen men det hjälpte inte tyvärr. (Stud D Sit 21)
En annan situation utgör ytterligare ett exempel på bristande respekt för patientens integritet. Den utspelas på en vårdcentral. Studenten visas runt av sin handledare. På mödravårdscentralen möter de en kvinna som handledaren träffat förut:
Ute i väntrummet satt en höggravid kvinna och väntade på sin tur. Min handle- dare kände kvinnan litet sedan tidigare och började småprata. Då sa kvinnan att det hade förekommit litet problem under graviditeten och att hon var orolig för detta och plötligt brast hon i gråt. (Stud L Sit 43)
I samma sekund öppnas dörren till undersökningsrummet och ut kom- mer barnmorskan med en annan patient bakom sig. När barnmorskan får syn på kvinnan, som gråter säger hon högt och okänsligt inför de an- dra patienterna:
Vad gråter Du för? Varför är Du ledsen? (Stud L Sit 43)
Det kan verka ganska naturligt, men det som studenten reagerar på är sättet barnmorskan säger det på:
Hon säger det på ett sådant sätt som om hon inte alls har någon förståelse för kvinnans reaktion och säger det så högt i korridoren att det blir så fel. (Stud L Sit 43)
Handledaren försöker gripa in:
Min handledare försöker göra det hela smidigt genom att säga att det var hon som rev upp litet känslor och att det var hennes fel, men barnmorskan verkar inte lyssna. (Stud L Sit 43)
Barnmorskan tänker inte på patienten utan börjar i stället tala om sig själv:
Sedan börjar hon prata om att hon snart skall läsa vidare och komma ifrån det här stället och hur skönt det skall bli. Samtidigt står två stycken patienter och lyssnar, en som är ledsen och en som precis är undersökt. (Stud L Sit 43)
Studenten är förvånad och chockad och avslutar sin berättelse:
Det står även en sjuksköterskeelev och känner efter så att inte öronen har trillat av (Stud L Sit 43)
Detta är ett exempel där barnmorskan kränker patientens integritet och låter sitt eget missnöje och sina egna problem gå ut över patienten. • Märka men inte bry sig om patientens behov
Det tycks finnas en gradskillnad i lyhördhet. Från att märka och åtgärda det mest uppenbara och det som borde vara självklart för alla, till det mera dolda, det vill säga behov där det krävs en högre grad av inlevelse, en djupare förståelse och ett ökat helhetstänkande.
De närmast följande exemplen handlar om det förstnämnda nämligen där behoven är så tydliga att ingen skulle kunna undgå att lägga märke till dem. Det handlar här inte om bristande kunskap, utbildning eller förmåga utan snarare om bristande intresse, engagemang eller motiva- tion, vilket i sin tur kan grunda sig i värderingar och människosyn.
I dagens samhälle finns många ensamma människor. Människor som inte har någon annan social kontakt än personalen på vårdcentralen eller snabbköpskassörskan. Ändå tycks åtgärder som ger tröst och lindring och som syftar till att hjälpa människor ur deras isolering, inte ha hög status. Ett exempel som utspelar sig på en vårdcentral får utgöra exempel härpå:
En äldre man kommer in för tidigt till mottagningen:
Patienten har beställt tid hos doktorn för att få recept, men kommer ca 1/2 tim- me för tidigt och undrar om det finns någon möjlighet för honom att få komma in tidigare. (Stud A Sit 1)
Sekreteraren och sjuksköterskan tycker att mannen är besvärlig och för- står att han behöver kontakt, men bryr sig inte:
Sekreteraren ber mannen, inte alltför vänligt, att sitta ner i väntrummet och vän- der sig till sjuksköterskan och berättar om mannen. (Stud A Sit 1)
Deras människosyn och bristande vilja illustreras av följande uttalande och citat:
En patient som är i den åldern och har hela dagarna på sig ska minsann inte kom- ma och tro att doktorn kunde ta emot när som helst: ”Låt honom sitta i väntrum- met tills det är hans tur. Han kommer bara att sitta och babbla med doktorn och då blir vi sena.” (Stud A Sit 1)
Studenten menar att detta är ett typiskt exempel på bristande lyhördhet: Fastän de mycket väl visste att det var den sociala kontakten patienten behövde, så tyckte de att det var viktigare att hinna med de andra patienterna och följa tids- listan. Detta tyckte jag var ett exempel på att inte vara lyhörd mot patienten. (Stud A Sit 1)
Exemplet visar på brist på respekt och vilja att hjälpa en äldre man som uppenbart känner sig ensam och är i behov av social kontakt. Ett exempel som visar på äldres och ensammas situation i en sjukvård utan lyhördhet. • Inte respektera önskemål från patienter med främmande kultur
En patientgrupp, som ökar alltmer inom sjukvården är patienter med ut- ländsk härkomst eller med annan kultur. Problemen är förutom språket en känsla av främlingskap, som ibland kan orsakas av personalens bris- tande kunskap och förståelse. Det kan emellertid också handla om män- niskosyn och ovilja att acceptera och respektera andra kulturer. En situ- ation, som får exemplifiera detta har observerats av en student som själv är invandrare:
En person, med arabiskt ursprung, kommer med sin fru till en gyne- kologisk undersökning:
Mannen berättade att hans fru hade problem med underlivet och ville träffa en kvinnlig läkare. Mr A:s fru ville komma dagen därpå kl 15.00. (Stud G Sit 31) Personalen svarar att det inte finns några tider, men studenten reagerar och tänker:
Med litet god vilja skulle man säkert kunna lösa detta problem. (Stud G Sit 31) Ett annat problem är att mannen begär kvinnlig tolk:
På vårdcentralen kan vi ordna tolk genom invandrarbyrån, men man kan inte be- stämma, utan endast framföra de önskemål, som finns. I detta fall en kvinnlig
tolk. Invandrarbyrån har sagt ifrån att de har inga möjligheter att lova i förväg, speciellt med så kort varsel, om tolken blir manlig eller kvinnlig. (Stud G Sit 31) Mannen kan inte acceptera sjuksköterskans förklaringar och börjar bli ir- riterad, likaså hans vänner. Han beslutar att hans fru skall bli utan under- sökning och går arg och irriterad ut därifrån.
Studenten reflekterar avslutningsvis:
Tyvärr kan situationen inte påverkas från vår sida (eller?) Har sjuksköterskorna skött sitt jobb på bästa sätt?
Har man rätt att kräva mer än andra därför att man kommer från ett annat land. Måste man ändra sjukvårdsrutinerna eller måste människor från andra kulturer anpassa sig bättre i det svenska samhället?” (Stud G Sit 31)
• Inte vara flexibel och inte göra undantag från principer
En annan situation handlar om en sjuksköterska, som förstår patientens önskemål, men inte respekterar dessa med hänvisning till principer.
En ung pojke från Somalia kommer till vårdcentralen för att få en tå omlagd. Patienten tycker att han själv kan göra omläggningen hemma om han bara får med sig bandage hem. Detta går emellertid inte sjukskö- terskan med på av principskäl:
Costa fick inget material med hem därför att man inte fick ändra på principerna när det gällde egenvård: ”Kan man klara sig själv får man också betala för sig själv.” (Stud G Sit 32)
Studenten reflekterar vidare och avslutar sin berättelse med förvåning och undran:
Sjukvården tyckte att det var bättre att utnyttja personal, material och tid i stället för att ge bort och förlora några kronor på litet lösning och kompresser. När ska vi kunna ge vika för vår stolthet och våra dumma principer? (Stud G Sit 32) • Undanhålla patienten korrekt information
De flesta, som arbetar inom vården känner till att det är nödvändigt att ge korrekt information. I sin utsatta situation är patienterna känsliga och
märker när något inte stämmer. Då och då ställs även läkarna i situatio- ner de inte förstår eller klarar av. Att inte erkänna detta, skyla över och inte ge korrekta besked skadar både patienten och dennes anhöriga. Det- ta är följande ett exempel på.
Situationen utspelar sig på en kirurgavdelning. En kvinnlig patient kommer in för diffusa smärtor. Personalen verkar irriterad och läkarna kan inte hitta orsaken till patientens smärtor, men de är överens om att något fattas patienten:
Det var någon sjukdom som orsakade patienten smärta, men man visste inte rik- tigt vad det kunde vara. En läkare sa: ”Alla sjukdomar står ju inte i böckerna.” (Stud F Sit 26)
Studenten reagerar och tänker:
Jag skulle önska att han förklarat för patienten att även läkarna ibland ställs inför saker som gör dem rådvilla. (Stud F Sit 26)
I stället fokuserar läkarna på patientens krav på smärtstillande injektioner och tycker att patienten inte skall behöva sådana utan, ur smärtlind- ringssynpunkt, få mindre verksamma läkemedel.
Studenten reflekterar vidare över detta:
Jag tyckte att det var svårt. Smärta är så väldigt subjektivt och ingen annan än patienten kan avgöra hur ont just han eller hon har. (Stud F Sit 26)
Att läkarnas bristande lyhördhet hade gjort patienten och hennes anhö- riga illa vittnar följande om:
På eftermiddagen träffade jag patientens man och dotter. Båda var mycket be- svikna över att man inte kunde hitta något fel på patienten och över att hon inte kunde få sprutor mot smärtan. (Stud F Sit 26)
Studenten avslutar med en reflektion över hur handlingen skulle kunna se ut om läkarna varit lyhörda:
Jag tror att mycket hade varit vunnet om patienten och de anhöriga hade fått mer och ärligare information. I stället för att samarbeta för att hitta en lösning blev det en maktkamp om vem som bestämde. Min tanke var att en mer personlig re-
lation till den här patienten skulle gett henne mer trygghet och personalen hjälp att tackla problemen. (Stud F Sit 26)
• Märka men inte bry sig om patientens oro
En situation där sjuksköterskan mycket väl noterar patientens oro, men inte visar respekt utspelas på en mödravårdscentral. En kvinna i medel- åldern är orolig för att vara med barn. Studenten tycker att barnmorskan inte är tillräckligt lyhörd:
Hon sa till kvinnan att hon fick gå till en gynekolog och bli ordentligt undersökt. Sedan var det inte mer med det. (Stud B Sit 5)
Studenten försöker leva sig in i patientens situation:
Där stod kvinnan med sin ångest över att kanske vara med barn och fick ingen medkänsla, lugnande ord eller någonting. (Stud B Sit 5)
Efteråt kontrollerar studenten om hon verkligen uppfattat situationen rätt:
När jag sedan pratade med barnmorskan visade det sig att hon visst hade upp- märksammat patientens oro, men ändå inte brytt sig. Detta tycker jag kan ses som oprofessionellt! (Stud B Sit 5)
• Inte möta patienten på dennes villkor
Det finns en strävan i vården att patienterna ska aktiveras. Lika viktigt är det emellertid att, i dessa sammanhang, med lyhördhet anpassa kraven efter patienternas förmåga. Följande situation3, utspelas på en medicin- avdelning.
En gammal dam, som många uppfattar som mer krävande än nödvän- digt behandlas utan medkänsla och respekt av personalen. En student re- agerar härpå:
Det var morgon och jag hjälpte den gamla damen att stiga upp genom att ge hen- ne handen. (Stud Å Sit 104)
Den övriga personalen blir irriterade på studenten och tycker han ”skäm- mer bort” den gamla damen. Studenten reflekterar över deras synsätt och beteende:
De var egentligen duktiga, men jag tänkte i mitt stilla sinne att i detta fallet hade de inte så stor fantasi: Här hade vi en gammal olycklig dam som hörde illa, hade i stort sett ledsyn och reumatism. (Stud Å Sit 104)
Studenten försöker leva sig in i den gamla damens situation och tänker vidare på hennes behov och hur hon borde bemötas:
Genom att ta henne i handen så kände hon handslaget på den människa som hon inte kunde se. Man kommer närmare så hon hör bättre och antagligen hade hon morgonstelhet och reumatism. /.../ Den sortens patienter hjälper man bäst ge- nom att ha inställningen: ”Vi gör det tillsammans!” och mötas på halva vägen och se hur långt man kan komma genom att arbeta tillsammans. (Stud Å Sit 104)