utbildningen inom temat lyhördhet
6.3 Kategorisering efter lyhördhetens inriktning
Den fortsatta beskrivningen och framställningen av lyhördhet är indelad utifrån kategorier med belysande exempel och citat. Analysen av situatio- nerna har skett utifrån frågorna nedan med huvudfokus på lyhördhetens inriktning:
• Hur är man (inte) lyhörd? • Vilken är kontexten?
• Vad är man (inte) lyhörd för?
• Hur kommer lyhördheten till uttryck? • Vilken eller vilka är konsekvenserna?
Vid presentationen av kategorierna har använts löpande text utan upp- repning av frågorna ovan under varje kategori. Detta för att undvika allt- för stor fragmentering av texten. Studenterna betecknas med bokstäver student A, B och så vidare. Materialet består av 104 situationer som numrerats från situation 1 till och med situation 104.
Ibland är ett utdrag ur en situation för långt för att citeras i sin helhet. Då markerar följande tecken /.../ att ett stycke uteslutits. Det som ute- slutits har bedömts vara av sådan art att det inte påverkar den redovisade tolkningen av situationen.
Att vara lyhörd innebär att se helheten och se bakom det som direkt och tydligast visar sig. Vid lyhördhet handlar det inte om patienten iso- lerat utan om hela den kontext, som patienten befinner sig i. Hänsyn härtill har tagits vid analys och tolkning av situationerna.
Kategorierna visar olika komponenter i lyhördheten och vad till exem- pel sjuksköterskan enligt studenterna är eller bör var lyhörd för i en vård- situation. De visar på olika sätt att tänka om lyhördhet, men gör inte an- språk på att visa på att de olika sätten är generella för vissa personer. Ly- hördheten växlar hos samma person alltefter situation och kontext. De olika kategorierna ger tillsammans en bild av vad lyhördhet, enligt stu- denternas uppfattningar innebär.
Vid genomläsning av exemplen på vårdsituationer med lyhördhet res- pektive bristande lyhördhet utföll ett mönster med följande huvudkate- gorier med tillhörande underkategorier (UK). Nedan presenteras först en kortfattad sammanfattning av de olika kategoriernas huvudsakliga inne- börd. Härefter följer en utförligare beskrivning av var och en av katego- rierna:
• Huvudkategori I – Lyhördhet för patientens resurser, behov och problem
Kategorin ”Lyhördhet för patientens resurser, behov och problem” base- ras på utsagor med betoning på att lyhördhet kan riktas dels mot patien- tens resurser, dels mot patientens mer eller mindre uttalade behov och problem, men också mot faktorer i patientens omgivning såsom anhöri- gas inverkan. Några exempel handlar om att ”lyssna inåt”, till den egna kroppens signaler och till den egna intuitionen.
Den första underkategorin (UK I A) kom att handla om att utgå ifrån patientens egna resurser och behov och fick benämningen:
UK I A Lyhördhet för patientens resurser och behov av stöd, uppmärksamhet och bekräftelse
Den största kategorin gällande lyhördhet innefattar exempel där patien- tens behov av trygghet och lindring kommer i förgrunden. Lyhördheten riktas här mot att uppmärksamma och lindra patientens oro, osäkerhet och smärta:
UK I B Lyhördhet för patientens behov av trygghet och lindring
En viktig aspekt i lyhördhet är att respektera patientens behov av integri- tet och autonomi. Risken för kränkning är i sjukvården på grund av pa- tientens utsatta situation mycket stor:
UK I C Lyhördhet för patientens behov av autonomi och integritet Patienter känner sig ofta i underläge och vågar inte uttrycka sina verkliga behov då de är rädda för att avslöja sig eller ge ett dåligt intryck. Det kan handla om något, som är svårt att säga eller om något patienten skäms för att tala om. Patienten uttrycker ett, men menar något annat. Denna underkategori har fått benämningen:
UK I D Lyhördhet för det outsagda
En del beteenden är särskilt svåra att förstå och avviker från det man är van vid eller det så kallade förväntade ”normala”: Det kan till exempel handla om möten med patienter med främmande kultur eller ideologi:
UK I E Lyhördhet för oväntat beteende
Några situationer handlar om att uppfatta och reagera om någon miss- stänks fara illa till exempel vid incest, barn- eller kvinnomisshandel:
UK I F Lyhördhet för missförhållanden
Ibland kan en patients resurser och problem vara beroende av något eller någon i hans/hennes miljö till exempel en anhörigs positiva eller negativa påverkan:
UK I G Lyhördhet för anhörigas inverkan
Slutligen handlar en del situationer om att inte bara lyssna utåt utan ock- så ”inåt”, ”mot sig själv”:
UK I H Lyhördhet ”inåt”– mot ”sig själv”
• Huvudkategori II – Lyhördhet för patientens utsatthet i vårdsituationen
Denna kategori innehåller uppfattningar av lyhördhet med innebörden att vara uppmärksam mot patientens utsatta situation i vården. Samtliga exempel visar på att patienten vid bristande lyhördhet utsätts för kränk- ningar av olika slag. Dessa kränkningar kan vara av olika svårighetsgrader och mer eller mindre medvetna. Under huvudkategori II ”Lyhördhet för patientens utsatthet i vårdsituationen” utföll tre underkategorier (UK):
Den kanske allvarligaste kränkningen är där patienten utsätts för di- rekt och till synes medveten fysisk eller psykisk kränkning eller skada:
UK 1I A Tillfogande av fysisk eller psykisk skada.
Det kan också handla om att ”se”, men inte ”bry sig om” patientens be- hov och önskemål:
UK II B Bristande respekt för behov och önskemål
Det finns också exempel på situationer där patienten helt glöms bort eller överhuvudtaget inte uppmärksammas. Denna underkategori har fått be- nämningen:
UK 1I C Osynliggörande av person
I det följande behandlas varje kategori för sig med belysande exempel och citat (6.4 och 6.5).