En preciserad modell som bygger på den politiska styrgruppens intentioner utarbetades därefter. Modellen är beskriven i dokumentet Uppdragsbeskrivning och regelbok för god-kännande, Hälsoval Blekinge. Det är enligt regelverket möjlig att ändra modellen årligen genom beslut i landstingsfullmäktige. Den nu (för år 2011) gällande modellen beslutades av Landstingsfullmäktige den 20 november 2010 och är den andra i ordningen sedan star-ten av Hälsovalet år 2010.
4.2.1 Mål och ambitioner med införandet
Den politiska styrgruppen har formulerat följande grundprinciper:
Vårdvalet i Blekinge utgår från att primärvården skall vara ett förstahandsval för med-borgaren vid behov av vård inom ramen för LEON-principen (Lägsta effektiva omhän-dertagande nivå). Primärvården skall ge medborgaren God hälso- och sjukvård på lika villkor och särskilt värna om de medborgare som av olika anledning befinner sig i en särskilt utsatt situation. Vårdenheterna inom Vårdvalet skall genom hög tillgänglighet, behovsanpassad vård och god kvalitet ge medborgarna den bästa möjliga hälso- och sjukvården inom de ramar som ställs till förfogande. Respekt och gott bemötande är ledord inom Vårdvalet.
• Vårdvalet ska innebära fortsatt god kostnadskontroll
• Tillgängligheten ska öka
• Hälsovalet ska administreras på ett producentneutralt sätt
• Utgångspunkten ska vara att de administrativa resurserna begränsas till de som gällde före vårdvalet.
• Den ekonomiska styrningen ska styra mot målet att den enskilde patienten genom god tillgänglighet, kontinuitet och gott omhändertagande känner en sådan trygghet att det inte finns skäl att söka vård på annan vårdenhet eller sjukhus för annat än in-satser som kräver den specialiserade vårdens resurser. (Täckningsgrad minst 65%)
• Medborgarna skall ha möjlighet att göra ett informerat val genom tillgång till ade-kvat och lättillgänglig information vilket ställer krav på landstinget att tillhandahål-la denna
11 4.2.2 Listning
Inom Landstinget Blekinge har alla invånare, sedan år 2004, varit förtecknade vid någon vårdenhet, antingen aktivt eller passivt. De personer som gjort ett aktivt val och valt någon läkarmottagning eller familjeläkare uppgick vid årsskiftet 2008/2009 till cirka 70 procent av befolkningen. Under de senaste månaderna innan Hälsovalet startade (dvs hösten 2009) blev ca. 5-6000 ytterligare aktivt listade vid de vårdcentraler som bedrev verksamhet i Ble-kinge. Det gamla systemet för listning stängde vid en för vårdgivarna okänd tidpunkt (ca.
en månad innan Hälsovalets införande). Vårdenheterna fick inte genomföra marknadsfö-ringsinsatser innan de hade godkänts som Hälsovalsenheter och inte heller innan landsting-et centralt informerat om Hälsovallandsting-ets införande.
Under förutsättning att vårdenheten gick med i Hälsoval Blekinge eller hade ett gällande vårdavtal med landstinget gällde aktiva val gjorda i det gamla systemet även i Hälsovalet.
Med andra ord behövde de som aktivt valt vårdcentral inte lista om sig. Däremot erbjöds en tydlig möjlighet att lista om sig när Hälsovalet startade.
De som tidigare listats passivt och inte heller vid Hälsovalets införande gjorde aktiva val, blev passivt förtecknade på närmast belägna godkända vårdenhet i förhållande till medbor-garens folkbokföringsadress. De passivt listade fördelades härigenom på såväl gamla som nytillkomna vårdcentraler.
Invånarna i Blekinge kan när som helst välja vårdcentral och det finns inga begränsningar för omval. Alla får den vårdenhet/vårdcentral som de väljer och vald enhet måste anpassa sin verksamhet efter hur många som listar sig.
4.2.3 Vårdvalets organisation
Hälsoval Blekinge ställer krav på att landstinget kan garantera en producentneutral hanter-ing av vårdgivarna inom hälsovalet. Landsthanter-inget har för att leva upp till detta organiserat en Hälsovalsenhet inom förvaltningen Landstingsservice. Hälsovalsenhetens uppdrag är:
• godkännande av nya vårdgivare
• uppföljning och utveckling av hälsovalet
• utbetalning och uppföljning av hälso- och sjukvårdspengen
• handläggning av och utbetalning till vårdenheter med vårdavtal och läka-re/sjukgymnaster på nationell taxa
• systemförvaltning av listnings- och betalningssystem
• fördelning av närområden utifrån nyckelkoderna
• ge information till medborgare och vårdgivare om Hälsoval Blekinge
• utbildningsplanering för ST/AT-läkare
• kvalitetssäkring avseende barnhälsovården.
De vårdcentraler som bedrivs i landstingsregi är samlade i en egen division (Akut- och primärvårdsdivisionen) inom den nya Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
I den politiska styrgruppens slutrapport framgår att även den politiska organisationen be-höver anpassas med utgångspunkt från vårdvalet.
12
4.2.4 Landstingets och revisorernas insyn i de privata aktörernas verksamhet Följande framgår i regelboken för Hälsoval Blekinge:
Landstinget Blekinge har rätt att granska den utförda verksamheten, utifrån hur vårdgiva-ren genomför sitt uppdrag och den medicinska kvaliteten på uppdraget. Uppföljningsmöten skall hållas kontinuerligt mellan landstinget och vårdgivaren. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten tillhandahåller de uppgifter som behövs för granskningen. Landstinget har rätt att använda utomstående granskare och svarar för de kostnader som avser granska-ren.
Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten är tillgänglig för och medverkar i, kvalitetsrevi-sioner och undersökningar av exempelvis tillgänglighet och patienttillfredsställelse på det sätt och vid den tidpunkt som bestäms av Landstinget Blekinge. Detta inkluderar vid behov utlämnandet av patientuppgifter. Exempel på sådana mätningar är den nationella vänte-tidsmätningen och den nationella patientenkät som kommer att genomföras inom all pri-märvård med början hösten 2009. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten vid begäran från Landstinget Blekinge levererar efterfrågad data och patientuppgifter för enkätutskick.
Landstinget Blekinge har rätt att såväl använda som publicera resultaten och kräva att vårdgivaren offentliggör vårdenhetens resultat. Publicering och redovisning skall ske vid den tidpunkt och på det sätt som landstinget fastställt och i de system eller i de samman-hang som landstinget anvisar.
Landstingets uppföljning omfattar även rätten att göra de kontroller som behövs för att bedöma om vårdgivarens underlag för ersättning till vårdenheten är korrekt.
Uppföljning av uppsatta mål och kvalitetsmått skall ske i enlighet med landstingets anvis-ningar eller på landstingets begäran. Landstinget Blekinge äger rätt att årligen revidera kvalitetsmål och mätningar av dessa, utifrån aktuell forsknings- och utvecklingskunskap.
Graden av måluppfyllelse kan för vissa indikatorer kopplas till ett system med bonus och vite för goda respektive sämre resultat.
4.2.5 Bedömning
Landstinget Blekinge har bedrivit ett systematiskt grundarbete för att dels leva upp till de lagliga kraven dels klargöra ambitionerna med sitt Hälsoval. Arbetet har resulterat i ett tyd-ligt uppdrag för vårdenheter och en tydlig övergripande ambition och mål för Hälsovalet.
En grundprincip har varit att garantera en producentneutral hantering av vårdgivarna inom hälsovalet. Den valda organisationslösningen bedöms leva upp till detta. Krav som kan ställas på landstingen när det gäller vårdvalssystem är att det finns en konkurrensneutral organisation som har förutsättningar att effektivt förvalta avtalen med vårdenheterna. Det är viktigt att landstinget håller isär sina dubbla roller som beställare/finansiär och som äga-re/utförare av egen verksamhet. Vår uppfattning är att detta är uppfyllt på tjänstemannani-vå. På politisk nivå kvarstår dubbla roller att hantera hos Landstingsstyrelsen.
Listningsförfarandet har genomförts på ett sätt som i alla fall inte försvårat för nya aktörer att delta i Hälsovalet. Den listningsprincip som inneburit att medborgare som inte gjort ak-tiva val har fördelats utifrån geografi till både ”gamla” och ”nya” vårdcentraler har inte använts överallt i landet. I Landstinget Kronoberg var de nya aktörerna helt hänvisade till de som aktivt listade sig. Den princip som använts i Blekinge har därför gjort det enklare
13
för nya aktörer att etablera sig i Blekinge jämfört med Kronoberg. Det går dock inte att komma ifrån att enheter som var etablerade i det gamla systemet i viss mån kunnat ”öka på” sin lista med patienter som gjort aktiva val inför Hälsovalsinförandet. Vår bedömning är att detta skett i mindre grad och varit förenligt med de krav på konkurrensneutralitet som kan ställas.
När det gäller insynen så är vår bedömning att Landstinget troligen säkerställt en tillräcklig insyn i de privata hälsovalsenheterna. För att ändå undanröja eventuellt tvivel anser vi att revisorernas rätt till insyn bör preciseras i nästa version av regelboken.