Granskningens övergripande syfte har varit att bedöma vilka effekter införandet av hälso-valet hittills har haft. Det övergripande syftet har brutits ned i följande revisionsfrågor.
Vilka effekter har införandet av hälsovalet haft vad gäller
Tillgänglighet?
Vårdkvalitet?
Ekonomi inklusive kostnadskontroll? (i denna del belyses även orsaker till pri-märvårdens ökade kostnader)
Mångfald och valfrihet?
Hur genomförs uppföljning och kontroll av vårdcentraler?
Har landstinget säkerställt tillgång till viktiga vårddata, tex. journalinformation även från privata hälsovalsenheter?
Har landstinget säkerställt att även privata aktörer ska kunna bli föremål för revi-sion av landstingets förtroendevalda revisorer?
Är ersättningsmodellen ändamålsenlig?
7 2.3 Granskningskriterier
Granskningskriterier för granskningen har varit de förutsättningar för införandet av vårdval som formulerats av den politiska styrgruppen i rapporten: Medborgarens val av vård i Ble-kinge. Konkreta utgångspunkter har även tagits i dokumentet Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande Hälsoval Blekinge.
2.4 Metod
Granskningen har genomförts som en dokument och intervjustudie.
2.4.1 Intervjuer
Följande personer har intervjuats.
Landstingsstyrelsens 1:e vice ordförande.
Landstingsdirektör.
Uppdragsdirektör.
Hälsovalschefen samt planeringsstrateg och ekonom från Hälsovalsenheten
Chefläkare hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Ekonomidirektör Landstinget Blekinge.
Chefer för tre vårdcentraler, varav en i privat regi.
2.4.2 Dokument
Följande dokument har granskats.
Landstingsplan.
Underlag för beslut om införande av hälsoval - Medborgarens val av vård i Blekinge.
Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande, Hälsoval Blekinge
Projektplan för införandet av hälsoval.
Förfrågningsunderlag.
Statistik om hälsoval.
Uppföljning av hälsoval.
Uppföljning av ekonomi.
8
3 Vårdvalet i Sveriges landsting
3.1 Övergripande
Riksdagen antog den 25 februari 2009 propositionen Vårdval i primärvården. Förändringen av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) innebar att från den 1 januari 2010 skulle lands-tingen1 ha organiserat primärvården så att medborgarna kunde välja vårdgivare eller utfö-rare av hälso- och sjukvårdstjänster. Detta ska ske genom att landstingen inför ett vårdvals-system i enlighet med lagen (2008:963) om valfrihetsvårdvals-system, LOV. Vårvalsvårdvals-systemet ska utformas så att alla utförare behandlas lika. Vårdgivare, som uppfyller de krav som lands-tingen ställer, har rätt att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. Invånarnas val får inte begränsas till ett viss geografiskt område (inom landstinget) och ersättningen ska följa den enskildes val av utförare.
Den upphandlande myndigheten ska löpande annonsera upphandlingen på Kammarkolle-giets webbplats för valfrihetssystem. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Lagen bygger på att det inte är någon pris-konkurrens mellan leverantörerna.
Det övergripande syftet med reformen är att stärka patienternas valfrihet, stimulera mång-fald och flytta makten från landstinget till patienterna.
3.2 Vårdval – En översikt
Först ut bland landets landsting att införa vårdval var landstinget Halland där vårdvalet startade i januari 2007. Därefter följde Stockholms läns landsting och Landstinget Väst-manland som båda införde vårdval fr.o.m. januari 2008. Sedan följde Landstinget Krono-berg (1 mars 2009) och Region Skåne (1 maj 2009). I Landstinget Blekinge kunde det s.k.
Hälsovalet införas med start 1 januari 2010och var fullt infört 1 april 2010. Fr.o.m. den 1 januari 2010 hade samtliga landsting och regioner annonserat vårdval inom primärvård.
Gotlands kommun annonserade vårdval den 23 mars 2010.
När det gäller mål för och utformningen av vårdvalsmodell finns det likheter men också vissa skillnader mellan landstingen. Det finns en stor överensstämmelse mellan landstingen vad gäller grund- eller basåtagandet i primärvården. Socialstyrelsen har identifierat fem verksamhetsområden där landstingens vårdvalssystem skiljer sig åt nämligen; barnhälso-vård (BVH), mödrahälsobarnhälso-vård (MHV), rehabilitering, hemsjukbarnhälso-vård och medicinsk fotbarnhälso-vård.
Det är fem landsting som har låtit sina vårdvalsystem omfatta samtliga fem verksamhets-områden. I Landstinget Blekinges Hälsoval ingår däremot inte MHV och ungdomsmottag-ning. Det landsting som starkast skiljer ut sig ifrån övriga är Stockholms läns landsting (SLL). Skillnaden gäller både ersättningssystemet och bredden på uppdraget. SLL har valt ett smalt uppdrag för husläkarverksamheten samtidigt som ersättningen i huvudsak (60 procent) utgörs av en rörlig besöksersättning differentierad mellan olika personalkategori-er.
1 Med landsting menas landsting, regioner och Gotlands kommun.
9
En annan skillnad mellan huvudmännen är synen på primärvårdens roll i vårdvalet. Vård-val Halland beskrivs som en närsjukvårdsreform medan SLL och Landstinget Västmanland fokuserar på husläkar- respektive familjeläkarverksamheten. Landstinget Halland har t.ex.
målet att 80 procent av alla öppenvårdsbesök ska ske i närsjukvården, vilket också har på-verkat ersättningssystemets utformning.
I någon mening förefaller vårdvalssystemet som det först utformades i Halland ha varit fö-rebild för de landsting som därefter har utformat sina vårdvalssystem. Landstinget Ble-kinge har också inspirerats av Hallands modell men även av Hälsoval Skåne samt i viss mån Kronobergs modell.
Nedan framgår hur antalet vårdmottagningar inom primärvården förändrades med anled-ning av vårdvalet.
Jämförelse antal vårdmottagningar
Källa: Uppföljning av vårdval i primärvården - Valfrihet, mångfald och etableringsförutsättningar Slutrapport (Konkurrensverket, november 2010)
Totalt har 233 (23%) mottagningar tillkommit i Sverige. Det är främst i Landstinget i Värmland, i regionerna, SLL och i Landstinget i Jönköpings län och som det skett en stor ökning av antalet mottagningar relativt situationen före vårdvalet. I nästan samtliga lands-ting har det netto tillkommit mottagningar efter vårdvalets införande. Bara i ett landslands-ting (Jämtland) var det färre vårdmottagningar i augusti 2010 än före vårdvalets införande.
4 Införandet av Hälsoval Blekinge
4.1 Uppdraget
I Landstinget Blekinge kunde det s.k. Hälsovalet införas med start 1 januari 2010 då med-borgarna fritt kunde välja vårdcentral. Hälsovalsmodellen anses av landstinget fullt införd sedan 1 april 2010. Genom hälsovalet ska alla medborgare i Blekinge ha möjlighet att välja vilken vårdenhet de vill tillhöra för sin basala hälso- och sjukvård. Etablering av en vård-central kräver landstingets godkännande. Vårdgivare inom Hälsoval Blekinge får månads-vis ersättning från landstinget i form av en hälso- och sjukvårdspeng och en läkemedels-peng för att bedriva verksamhet vid sin vårdenhet. Vårdgivaren kan därutöver få
målrelate-0 50 100 150 200 250
Vårmottagningar före vårdval Vårdmottagningar i aug 2010
10
rad ersättning och ersättning för vård av patient som inte har valt vårdenheten. Ersättning betalas endast ut till godkända vårdenheter inom Hälsoval Blekinge, som har ett avtal eller en vårdöverenskommelse med landstinget
Grunderna för den införda vårdvalsmodellen lades av en politisk styrgrupp som tillsattes i juni 2008. Styrgruppen presenterade i sin rapport (februari 2009) vissa grundprinciper för medborgarnas val av vård. Rapporten presenterade inte hur olika sakfrågor skulle hanteras i detalj utan var avsedd att användas som vägledning och beslutsunderlag i det fortsatta ar-betet med att forma Hälsoval Blekinge.
4.2 Beslut om vårdvalsmodell
En preciserad modell som bygger på den politiska styrgruppens intentioner utarbetades därefter. Modellen är beskriven i dokumentet Uppdragsbeskrivning och regelbok för god-kännande, Hälsoval Blekinge. Det är enligt regelverket möjlig att ändra modellen årligen genom beslut i landstingsfullmäktige. Den nu (för år 2011) gällande modellen beslutades av Landstingsfullmäktige den 20 november 2010 och är den andra i ordningen sedan star-ten av Hälsovalet år 2010.
4.2.1 Mål och ambitioner med införandet
Den politiska styrgruppen har formulerat följande grundprinciper:
Vårdvalet i Blekinge utgår från att primärvården skall vara ett förstahandsval för med-borgaren vid behov av vård inom ramen för LEON-principen (Lägsta effektiva omhän-dertagande nivå). Primärvården skall ge medborgaren God hälso- och sjukvård på lika villkor och särskilt värna om de medborgare som av olika anledning befinner sig i en särskilt utsatt situation. Vårdenheterna inom Vårdvalet skall genom hög tillgänglighet, behovsanpassad vård och god kvalitet ge medborgarna den bästa möjliga hälso- och sjukvården inom de ramar som ställs till förfogande. Respekt och gott bemötande är ledord inom Vårdvalet.
• Vårdvalet ska innebära fortsatt god kostnadskontroll
• Tillgängligheten ska öka
• Hälsovalet ska administreras på ett producentneutralt sätt
• Utgångspunkten ska vara att de administrativa resurserna begränsas till de som gällde före vårdvalet.
• Den ekonomiska styrningen ska styra mot målet att den enskilde patienten genom god tillgänglighet, kontinuitet och gott omhändertagande känner en sådan trygghet att det inte finns skäl att söka vård på annan vårdenhet eller sjukhus för annat än in-satser som kräver den specialiserade vårdens resurser. (Täckningsgrad minst 65%)
• Medborgarna skall ha möjlighet att göra ett informerat val genom tillgång till ade-kvat och lättillgänglig information vilket ställer krav på landstinget att tillhandahål-la denna
11 4.2.2 Listning
Inom Landstinget Blekinge har alla invånare, sedan år 2004, varit förtecknade vid någon vårdenhet, antingen aktivt eller passivt. De personer som gjort ett aktivt val och valt någon läkarmottagning eller familjeläkare uppgick vid årsskiftet 2008/2009 till cirka 70 procent av befolkningen. Under de senaste månaderna innan Hälsovalet startade (dvs hösten 2009) blev ca. 5-6000 ytterligare aktivt listade vid de vårdcentraler som bedrev verksamhet i Ble-kinge. Det gamla systemet för listning stängde vid en för vårdgivarna okänd tidpunkt (ca.
en månad innan Hälsovalets införande). Vårdenheterna fick inte genomföra marknadsfö-ringsinsatser innan de hade godkänts som Hälsovalsenheter och inte heller innan landsting-et centralt informerat om Hälsovallandsting-ets införande.
Under förutsättning att vårdenheten gick med i Hälsoval Blekinge eller hade ett gällande vårdavtal med landstinget gällde aktiva val gjorda i det gamla systemet även i Hälsovalet.
Med andra ord behövde de som aktivt valt vårdcentral inte lista om sig. Däremot erbjöds en tydlig möjlighet att lista om sig när Hälsovalet startade.
De som tidigare listats passivt och inte heller vid Hälsovalets införande gjorde aktiva val, blev passivt förtecknade på närmast belägna godkända vårdenhet i förhållande till medbor-garens folkbokföringsadress. De passivt listade fördelades härigenom på såväl gamla som nytillkomna vårdcentraler.
Invånarna i Blekinge kan när som helst välja vårdcentral och det finns inga begränsningar för omval. Alla får den vårdenhet/vårdcentral som de väljer och vald enhet måste anpassa sin verksamhet efter hur många som listar sig.
4.2.3 Vårdvalets organisation
Hälsoval Blekinge ställer krav på att landstinget kan garantera en producentneutral hanter-ing av vårdgivarna inom hälsovalet. Landsthanter-inget har för att leva upp till detta organiserat en Hälsovalsenhet inom förvaltningen Landstingsservice. Hälsovalsenhetens uppdrag är:
• godkännande av nya vårdgivare
• uppföljning och utveckling av hälsovalet
• utbetalning och uppföljning av hälso- och sjukvårdspengen
• handläggning av och utbetalning till vårdenheter med vårdavtal och läka-re/sjukgymnaster på nationell taxa
• systemförvaltning av listnings- och betalningssystem
• fördelning av närområden utifrån nyckelkoderna
• ge information till medborgare och vårdgivare om Hälsoval Blekinge
• utbildningsplanering för ST/AT-läkare
• kvalitetssäkring avseende barnhälsovården.
De vårdcentraler som bedrivs i landstingsregi är samlade i en egen division (Akut- och primärvårdsdivisionen) inom den nya Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
I den politiska styrgruppens slutrapport framgår att även den politiska organisationen be-höver anpassas med utgångspunkt från vårdvalet.
12
4.2.4 Landstingets och revisorernas insyn i de privata aktörernas verksamhet Följande framgår i regelboken för Hälsoval Blekinge:
Landstinget Blekinge har rätt att granska den utförda verksamheten, utifrån hur vårdgiva-ren genomför sitt uppdrag och den medicinska kvaliteten på uppdraget. Uppföljningsmöten skall hållas kontinuerligt mellan landstinget och vårdgivaren. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten tillhandahåller de uppgifter som behövs för granskningen. Landstinget har rätt att använda utomstående granskare och svarar för de kostnader som avser granska-ren.
Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten är tillgänglig för och medverkar i, kvalitetsrevi-sioner och undersökningar av exempelvis tillgänglighet och patienttillfredsställelse på det sätt och vid den tidpunkt som bestäms av Landstinget Blekinge. Detta inkluderar vid behov utlämnandet av patientuppgifter. Exempel på sådana mätningar är den nationella vänte-tidsmätningen och den nationella patientenkät som kommer att genomföras inom all pri-märvård med början hösten 2009. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten vid begäran från Landstinget Blekinge levererar efterfrågad data och patientuppgifter för enkätutskick.
Landstinget Blekinge har rätt att såväl använda som publicera resultaten och kräva att vårdgivaren offentliggör vårdenhetens resultat. Publicering och redovisning skall ske vid den tidpunkt och på det sätt som landstinget fastställt och i de system eller i de samman-hang som landstinget anvisar.
Landstingets uppföljning omfattar även rätten att göra de kontroller som behövs för att bedöma om vårdgivarens underlag för ersättning till vårdenheten är korrekt.
Uppföljning av uppsatta mål och kvalitetsmått skall ske i enlighet med landstingets anvis-ningar eller på landstingets begäran. Landstinget Blekinge äger rätt att årligen revidera kvalitetsmål och mätningar av dessa, utifrån aktuell forsknings- och utvecklingskunskap.
Graden av måluppfyllelse kan för vissa indikatorer kopplas till ett system med bonus och vite för goda respektive sämre resultat.
4.2.5 Bedömning
Landstinget Blekinge har bedrivit ett systematiskt grundarbete för att dels leva upp till de lagliga kraven dels klargöra ambitionerna med sitt Hälsoval. Arbetet har resulterat i ett tyd-ligt uppdrag för vårdenheter och en tydlig övergripande ambition och mål för Hälsovalet.
En grundprincip har varit att garantera en producentneutral hantering av vårdgivarna inom hälsovalet. Den valda organisationslösningen bedöms leva upp till detta. Krav som kan ställas på landstingen när det gäller vårdvalssystem är att det finns en konkurrensneutral organisation som har förutsättningar att effektivt förvalta avtalen med vårdenheterna. Det är viktigt att landstinget håller isär sina dubbla roller som beställare/finansiär och som äga-re/utförare av egen verksamhet. Vår uppfattning är att detta är uppfyllt på tjänstemannani-vå. På politisk nivå kvarstår dubbla roller att hantera hos Landstingsstyrelsen.
Listningsförfarandet har genomförts på ett sätt som i alla fall inte försvårat för nya aktörer att delta i Hälsovalet. Den listningsprincip som inneburit att medborgare som inte gjort ak-tiva val har fördelats utifrån geografi till både ”gamla” och ”nya” vårdcentraler har inte använts överallt i landet. I Landstinget Kronoberg var de nya aktörerna helt hänvisade till de som aktivt listade sig. Den princip som använts i Blekinge har därför gjort det enklare
13
för nya aktörer att etablera sig i Blekinge jämfört med Kronoberg. Det går dock inte att komma ifrån att enheter som var etablerade i det gamla systemet i viss mån kunnat ”öka på” sin lista med patienter som gjort aktiva val inför Hälsovalsinförandet. Vår bedömning är att detta skett i mindre grad och varit förenligt med de krav på konkurrensneutralitet som kan ställas.
När det gäller insynen så är vår bedömning att Landstinget troligen säkerställt en tillräcklig insyn i de privata hälsovalsenheterna. För att ändå undanröja eventuellt tvivel anser vi att revisorernas rätt till insyn bör preciseras i nästa version av regelboken.
5 Vårdvalsmodellens utformning
5.1 Utgångspunkt
I detta avsnitt görs en korfattad beskrivning av landstingets vårdvalsmodell. Redovisningen utgår ifrån förfrågningsunderlaget tillsammans med uppdragsspecifikationen.
5.2 Grunduppdrag
Årligen, i samband med att storleken på ersättningen beslutas av fullmäktige, fastställs vårdcentralernas grunduppdrag. För närvarande ingår följande verksamheter i grundupp-draget.
Grunduppdraget omfattar:
hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser
medicinskt åtagande
► rådgivning
► hembesök
► utredning
► diagnostik
► behandling
► uppföljning
sjukskrivning
jour
läkarinsatser i det egna boendet
läkarinsatser vid korttidsvård
läkarmedverkan vid särskilda boenden
smittskydd och insatser vid influensapandemi
barnhälsovård
psykosociala insatser
rehabiliteringsinsatser
åtagande vid stor olycka, allvarlig händelse och katastrof
verksamhetsförlagd utbildning
forskning och utveckling.
Landstinget Blekinge har i sitt vårdvalssystem valt att följande delar inte ska ingå i grund-uppdraget:
14
• mödrahälsovårdsmottagning
• ungdomsmottagning
• sårcentrum
• medicinsk fotvård
• andra insatser än läkemedel inom hemsjukvård
• specialiserad palliativ verksamhet
• demenssköterskor
• dietistmottagning
Vårdenheten kan utöver grunduppdraget och eventuellt tilläggsuppdrag även utföra andra tjänster. Med andra tjänster avses åtgärder utan samband med sjukdom som resevaccina-tion, hälsoundersökning, skolhälsovård och utfärdande av olika intyg som inte ingår i grunduppdraget. Tjänsterna ersätts inte inom ramen för hälsovalet, utan får finansieras ge-nom patientavgifter eller via ersättningar och avgifter som helt tillfaller vårdgivaren.
För tillfället tillämpas inget tilläggsuppdrag i Landstinget Blekinge.
5.3 Kvalitetskrav
I det följande redovisas ett urval av de krav som ställs på hälsovalsenheter.
För att få bedriva primärvård inom Hälsoval Blekinge skall vårdgivaren vara godkänd och ha ingått ett avtal eller en vårdöverenskommelse med Landstinget Blekinge. Privata vård-givare skall ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar för att fullgöra upp-draget. De skall dessutom ha erforderliga tillstånd och bemyndigande och uppfylla gällan-de anmälningsskyldighet avseengällan-de sin verksamhet. För gällan-de fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattesedel skall vårdgivaren omedelbart informera lands-tinget om detta.
Hälsovalet ställer krav på vårdenheter att följa landstingets mål, regelverk, vårdprogram, riktlinjer och policys som berör vårdgivarens verksamhet. Vårdgivaren ska kunna följa upp sina behandlingsresultat utifrån de diagnoser och kriterier som gäller i landstinget.
Socialstyrelsens föreskrift om Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) ska följas av alla vårdgivare. Ett antal kvalitetskrav formule-ras med utgångspunkt i Socialstyrelsens definition av begreppet God vård i sex begrepp.
Utöver detta har landstinget lagt till även begreppet ”Hälsofrämjande arbete”.
Vårdgivaren ska erbjuda vård inom ramen för den nationella vårdgarantin.
Landstingets och nationella krav avseende vårdhygien ska följas. Om brister uppdagas vid Hälsovalsenhetens inspektioner ska dessa vara åtgärdade inom 3 månader.
Vårdgivaren är ansvarig att följa landstingets rekommendationslista avseende läkemedel.
Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten samverkar med berörda vårdgrannar, myndighe-ter, organisationer och övriga i patientens vård engagerade personer när patientens behov
15
inte kan tillgodoses enbart av vårdenheten. Vårdenheten skall aktivt delta i det befolk-ningsinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i närområdet.
Vårdgivaren ansvarar för att registrering sker i de kvalitetsregister som landstinget beslutat ska vara obligatoriska.
För det olika begreppen i ”God vård” finns mål och indikatorer angivna i Uppdragsbe-skrivningen. I många fall anges även uppföljningsmetod eller datakälla.
5.3.1 Bedömning
Den uppföljningsmodell som har definierats i regelboken är både relevant och ambitiös.
Modellen bygger på allmänt erkända kriterier för god vård. I de flesta fall finns det också målvärden definierade för de kvalitetsindikatorer som ingår i uppföljningsmodellen.
En första samlad uppföljning har genomförts av Hälsovalsenheten i samband med års-bokslutet 2010. Det stora flertalet mål har följts upp, dock inte samtliga då vissa har visat sig svåra att följa upp.
Det är viktigt att de resultat som framkommer genom uppföljningen på ett både överskåd-ligt och lättillgängöverskåd-ligt sätt kan göras tillgängliga för medborgarna. Denna information är viktig för att underlätta för medborgarna att göra medvetna val. På landstingets hemsida under Hälsoval Blekinge finns för närvarande ingen sådan samlad presentation av vad som framkommit i uppföljningen av vårdenheterna.
5.4 Ersättning för grunduppdraget
Hälsoval Blekinge skulle enligt landstingets föresats inte tillföras några ”nya” resurser.
Tanken var att den kostnad som framkom i totalkostnadsbokslutet, för den verksamhet som ingår i vårdvalet, skulle avsättas för ersättningsmodellen.
Grundersättningen i vårdvalsmodellen utgörs av en hälso- och sjukvårdspeng. Avsikten är att med ersättningen ska vårdgivaren svara för all vårdkonsumtion på primärvårdsnivå (utanför sjukhuset) enligt grunduppdraget. I vårdcentralens kostnadsansvar ingår den egna verksamheten vid vårdcentralen, allmänläkemedel och medicinsk service. Dessutom har vårdcentralerna även kostnadsansvar bl.a. för listade personers besök vid andra enheter inom vårdvalet såsom primärpsykiatrisk enhet, offentligt finansierade privata sjukgymnas-ter m.m. Vårdcentralerna har inte kostnadsansvar för listade personers besök hos jourcen-tralen.
16 5.4.1 Ersättningsmodellens utformning
5.4.1.1 Hälso- och sjukvårdspeng
Grundkomponenten i ersättningsmodellen är en kapitationsersättning2 som grundar sig på antalet listade. Ersättningen kallas hälso- och sjukvårdspeng och utgår per person som har valt/listat sig på vårdcentralen oavsett om personen är i behov av vård eller ej. Storleken på ersättningen varierar med invånarens ålder, fem åldersklasser tillämpas.
Olika åldersintervall ger olika poäng och därmed också en differentierad hälso- och sjuk-vårdspeng per medborgare. Den totala ersättningen per poäng och år under 2011 är 2 615 kronor exklusive moms och 2 693 kronor inklusive kompensation för moms. Följande er-sättningar ges per åldersgrupp och förtecknad medborgare:
Olika åldersintervall ger olika poäng och därmed också en differentierad hälso- och sjuk-vårdspeng per medborgare. Den totala ersättningen per poäng och år under 2011 är 2 615 kronor exklusive moms och 2 693 kronor inklusive kompensation för moms. Följande er-sättningar ges per åldersgrupp och förtecknad medborgare: